Gårdagen gick onekligen i Brooklyn-tecknet. Från stadsdelen till vodkan till ölen.

Igår kväll tog jag mig över bron för första gången och besökte just Brooklyn. Min rumskompis Lina hade letat reda på ett file cabinet på Craig's List som hon skulle köpa och jag hakade på som bärhjälp/bodyguard. Dock visade det sig att skåpet, som Lina först hade tänkt ta på en pirra på tunnelbanan, var enormt och vägde ett ton, så vi fick ringa en carservice som körde hem oss och ekipaget. Och tacka vår lyckliga stjärna att killen vi köpte skåpet av var en stark kille som gärna ville impa på tjejerna och själv släpade skåpet ner på gatan, tre trappor ner. Jag fnissar fortfarande vid tanken på Lina på tunnelbanan själv med åbäket, det hade nog blivit ett äventyr på en helt annan nivå.

Efter att vi fått upp och in skåpet i lägenheten (tack Gud för hissen) strosade jag och Elin västerut i SoHo och slog oss till slut ner på Blue Haven, en relativt nyöppnad bar i korsningen Houston/Thompson. Där försökte vi ännu en gång att förstå oss på den förvirrande sporten som är baseball, drack gratisdrinkar med Spike Lees nya Absolut Brooklyn-vodka och polade ihop oss med bartendern Mark (som jag tror också äger stället) och hans bror Adam, advokaten som inte alls såg ut som en advokat, som satt i baren. När ansvarsfulla Elin gick hem för att sova inför dagens arbete fortsatte jag och Adam att dricka Brooklyn-öl och snacka skit och efter ett tag dök även ett par kompisar till honom upp som bjöd in mig till deras bröllop i San Diego i oktober. Det hade varit något det!

Tjejen delade också med sig att hon redan var ”gift”, hon hade ingått partnerskap med en tjej i Vermont för många år sedan men de fick inte skilja sig eftersom de var tvungen att ha bott i Vermont i tre år för att få skilja sig. Så nu kommer hon alltså att vara gift med en man i Californien och ha en fru i Vermont, och allt helt lagligt. Superskumt hur det här landet fungerar ibland.

Country of Sweden Vodka.

Adam och Elin i en något hetsig diskussion om dödsstraffet.

I SoHo finns ett zebrahus. Himla kitschigt.

Ett svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

”Döden, döden, döden”

”Döden, döden, döden”. Så sägs det att Astrid Lindgren alltid började sina telefonsamtal med sin syster. För att ha ämnet ur vägen liksom. Avdramatisera det

Vintern rasat!

HEJ MAJ! Äntligen är den här – den riktiga vårmånaden! April är slut och jag hoppas innerligt att vädret fattar det så att det här

Nu börjar renoveringen!

Nu har jag bott i mitt hus i snart två månader. Det har varit lite jobbigt att det inte riktigt känts som hemma och jag

Vecka 47 | Internetdagarna och SNÖ!

Den här veckan har jag föreläst lite, smidit lite silver och haft lite ångest. Lite upp och lite ner alltså, hela livets smörgåsbord! Förra måndagen