I slutet på förra vecken trillade det in. Det sista betyget på den sista inlämningsuppgiften på den sista kursen. Lättnaden som kom över  i mig när jag möttes av ett stort, fetstilat “B” i högerkolumnen var alldeles ljuvlig. Nu är jag klar. Färdig. Finito. Ingen mer kurslitteratur och inga fler tentor.

Nu är jag färdig webbredaktör. Bubbly for everyone!

8 kommentarer

8

När man inga riktiga vikter har, man ketchup och vattenflaska tar. Inte direkt greppvänliga och en aning mesiga (bara kilot styck) men fullt dugliga för hemträningen framför tv:n. Jillian is kicking my ass som vanligt.

Inga kommentarer

0

1. Var är din mobiltelefon? Alltid nära till hands.
2. Var är din andra hälft? Förhoppningsvis existerande någonstans i denna värld.
3. Ditt hår? Lockigt.
4. Din mamma? Snäll. Sover just nu.
5. Din pappa? Långt borta.
6. Det bästa du vet? Fjärilar i magen.
7. Din dröm i natt? Ledsamma fjärilar i magen.
8. Din dröm/ditt mål? Fjärilar och lugn i en utopisk kombination.
9. Rummet du är i? Vardagsrum.
10. Din hobby? Intärnätt.
11. Din skräck? Ensamhet.
12. Var vill du vara om sex år? Där det är meningen att jag ska vara.
13. Var var du igår kväll? På lokal och lyssnade på rockig musik.
14. Vad är du inte? Tystlåten.
15. En sak du önskar dig? Kärlek.
16. Var växte du upp? Örnsköldsvik.
17. Det senaste du gjorde? Pratade med amerikat.
18. Dina kläder? Ruskigt bekväma.
19. Din tv? Avstängd.
20. Ditt/dina husdjur? Silverkatten.
21. Din dator? Älskymaccen.
22. Ditt humör? Växlande molnighet.
23. Saknar någon? Mmm..
24. Din bil? Avställd.
25. Något du inte har på dig? Plommonstop.
26. Favoritaffär? Små, söta prylbutiker.
27. Din sommar? Alltför långt borta.
28. Älskar någon? Många
29. Favoritfärg? Allt knalligt just nu.
30. När skrattade du senast? När jag pratade med amerikat.
31. När grät du senast? Igår.

Inga kommentarer

0

Kameran på framsidan på ifånen kanske inte är helt optimal. Jag blir himla pixlig. Men det är inte mig vi ska titta på. Det är mina örhängen. Jag har gjort dem alldeles själv. Med hjälp av en morbror, en borr, en dime och lite jox från en smyckesaffär. Jag är himla stolt.

Bakgrund: när man är ute och reser är det oundvikligt att dra på sig en massa småkrafs i form av mynt från alla länder. Eftersom man inte får växla in dem och de ändå bara en värda en spottstyver så tog jag tillfället i akt och skapade mig lite smycken. Ett armband och ett par örhängen har det blivit hittills. Jag hoppas orka mig på ett halsband med, men det är en jädra passa pill!

Självklart har jag förevigat processen för er. Public service you know.

4 kommentarer

2

Jag gick loss på barret med mammas varmluftsborste tidigare. Kände mig lite Hollywood en stund, håret var alldeles underbart fluffigt och krulligt. Men sedan gick jag ut och gick 1,5 timme. Nu är barret spikrakt. Hata skandinaviskt bebisfjun.

På tal om min nyfunna hurtighet så jag har återupptagit min hat/kärleksaffär med Jillian’s “30 Day Shred”. Två gånger den här veckan har jag stått och skuttat upp och ned i mammas vardagsrum. Tanterna som går förbi utanför fönstret kikar lite konstigt på mig. Det kan vara en bidragande faktor att jag inte har några riktiga vikter utan står där med en vattenflaska i ena näven och en stor ketchupflaska i den andra. Man tager vad man haver liksom. Känns jädrigt skönt att vara igång igen.

Om ni är sådär ruskigt nyfikna på att veta vem den här Jillian är och vad hennes magiska shred-pass är för konstigheter så har Kattis skrivit en alldeles lysande guide på sin blogg. Skutta över och inspireras!

2 kommentarer

1

Något jag brukar roa mig med ibland när alla avsnitt av “Bachelor” är slut och det inte finns något ludd kvar i naveln att peta bort är att spana på vad folk har sökt på när de hittat hit från Google. På topp tio har vi mitt namn, bloggnamn och andra internet-alteregon. Grattis Google, so far so good.

Men sedan hopar sig konstigheterna. Och de jag tycker mest synd om är ju de som tror att de ska få svar på sina universiella frågor och så hamnar de hos undertecknad. Bummer liksom. Men jag är ju inte sämre än att jag försöker hjälpa. Då ska vi se…

sofie from eat pray love – Nej, ni har tyvärr inte landat hos Tuva Novotny. Men det är hon som spelar Sofie i “Eat, Pray, Love”, det skrev jag om för nästan 1,5 år sedan när de filmade i Rom.

sexsi – Tja, okej då!

enorma tuttar – Enorma? Tja, jag vet inte. Kanske? Beror väl på vad man jämför med.

affärsjurist blogg – Där får jag faktiskt säga nej. Men Karolina, hon är affärsjurist, prova hos henne.

aktivera dejting – Inte för tillfället. Men jag är inte negativt inställd till konceptet.

hur man lindar en hockeyklubba samt hur lindar man en hockeyklubba – Ingen aning. På båda. Sorry.

räkna snopp cm – Hrm.. ja.. alltså.. först ska den väl typ vara.. hård.. sen måste man ju.. hrm.. typ.. Äsch, prova hos Hannah Arnhög. Hon har örnkoll.

brillorm – Inte till vardags, men jag klär ut mig då och då.

bränt fingret i ugnen – Först och främst – stackars! Spola på en massa vatten och sedan på med någon salva. Och ät lite choklad så känns det bättre.

Det var allt jag hade idag, har ni några vidare frågor så placera dem i kommentarsfältet så tar oraklet dem nästa gång.

4 kommentarer

1

Nu var det alldeles för länge sedan jag delade med mig av lite länkkärlek. Och kärlek behöver vi ju i den här obarmhärtiga kylan och mörkret. Här kommer den. Håll i er.

Sandra skriver så fint om när hon träffade Ludde att jag blir alldeles längtig i hjärtat.

Och Bagladyn har gått och blivit med fästman och jag är så glad för deras skull att jag spricker. Ännu mera längt i hjärtat.

Min dagliga inspiration hämtar jag från Ulrika på Colorelle. Hon är så snygg och cool och skriver om höga midjor och röda läppstift. Och sedan hon flyttade till hus blev det också lite fin inredning på ett hörn.

Linda K. Den gamla räven. Funkar alltid. Kvick, rolig vardagshumor som man bara ler sig igenom. Lövvit.

Karin skriver sådär hjärtskärande om att inte hitta rätt. Om att inte känna sig nöjd utan sitta och vänta på att livet ska börja. Jag känner igen mig i känslan alltför väl.

Helen har skrivit en alldeles lysande nybörjarguide till twitter. För er som känner er sugna på att börja tafsa på fenomenet. Själv är jag ju redan förlorad till the dark side.

3 kommentarer

2

Min bror spelar en massa sådana där dattaspel. Sådana där jädrigt avancerade dattaspel med pengar och rymd och och en massa andra dattaspelare som sitter runt hela jorden och dattar på. Själv har jag inte spelat dattaspel sedan Mario och Luigi skuttade runt i tvådimensionella världar som gjorde mig otroligt traumatiserad när jag inte kunde rädda dem från att ramla ned i den tvådimensionella underjorden. “Bara ett liv kvar”. Trauma, I tell you.

Jag hade i och för sig en liten 3-dagars grej med The Sims, men fattade liksom aldrig grejen. Att bygga huset var väl ganska kul, men sen då? De klär på sig, går till jobbet, lagar mat, ser på tv. Det kan jag liksom göra själv i mitt eget liv, jag behöver inte spela att jag gör det. Men sedan tror jag att bebisen kröp in i brasan och så brann hela huset ned. Så det var det liksom.

Sedan försökte jag mig på sånt där pangpangspel med exet någon gång. För att han satt där hela tiden och vi skulle göra något tillsammans. Bonda liksom. Men jag blev bara åksjuk av allt vändande och vridande och hoppande och hukande. Och så kom han och skar halsen av mig bakifrån. I dattaspelet alltså. Så då var det slut med det.

Men i alla fall. Igår var jag hos bror. Och han skulle designa människor till dattaspelet. Bara det liksom, designa människor? Vad hände med 2D-Mario? Men det här att designa, det är ju jag liksom ganska bra på, så bror bad om hjälp. Så jag designade lite människor till dattaspelet. Snyggisar blev de. Och nu ska mina bebisar (som tydligen är ganska elaka och pangpangar folk i dattaspelsvärlden) åka till någon planet någonstans långt borta och pangpanga lite. Jag säger väl lycka till då?

2 kommentarer

0

Jag känner nästan en skyldighet mot mänskligheten att dela med mig av den fantastiska humor som är den klada hesten. För trots den uppenbara storheten så har den gått alltför många förbi. Så jag gjorde en instruktionsvideo. Mycket pedagogisk är den. Förhoppningsvis får den en eller två av er att dra på smilbanden.

Den här gången är det lillebror som tittar konstigt på mig.

Älskar vi videobloggande eller älskar vi videobloggande?!!

2 kommentarer

2

Alltså, jag vet att jag är sist i hela vida världen med att garva arslet av mig till den här sidan, men det gör inget. Det är ju så roligt att jag kissar på mig. Jag har skrattat så jag gråter floder de senaste 10 minuterna. Syrran tittar konstigt på mig. Men det gör inget. För jag lever bombis en vecka längre tack vara den klada hesten.

4 kommentarer

0