Fredagen började inte så bra, Amerikanot var helt utslagen efter torsdagens festligheter och jag hade inte heller någon lysande förmiddag.

Lagom till kvällningen tog vi oss dock samman och åkte in till stan. Det var nämligen så att Ung Cancer (ni vet, de som gjorde den här fantastiska ”Det är okej att känna”-filmen), men min käre vän Hanna i spetsen, skulle ha kalas för att de fyllt ett år.

På kalaset fanns yttepyttesmå cupcakes.

Det var en härligt varm stämning bland de närvarande. Duktiga artister spelade och inspirerande historier från överlevande cancerpatienter fanns uppsatta runt omkring i lokalen.

Grundarna av Ung Cancer, Hanna och Julia är även bästa vänner, som synes.

Underbart härliga töser.

Jag och Hanna tyckte att cancer skulle ta och fuck off.

Sedan gick jag och Tristan på promenad längs med Norr Mälarstrand.

Det var en galet fin kväll och fullt med folk på Mälarpaviljongen.

Vi fick inte plats där utan satte oss på en annan bänk i vattnet och mös lite istället.

Sedan fortsatte vi till Stadshuset där Stockholm lyste upp framför oss.

Genom Gamla Stan till Slussen och sedan hem och sussa. En fin kväll.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vilmer

Augusti – härlig sommar är det då

Augusti. En månad full av bitterljuva känslor för mig. Dels exploderar ju verkligen sommaren här i norr i augusti, vissa blommor har inte ens blommat

Triggerhappy

Det är onsdag, jag sitter på ett tåg till Skinnskatteberg där jag ska föreläsa ikväll och så läser jag om Kenza som blivit anmäld till

Första veckan i december

Det har gått en hel vecka av december och snart är det här året slut. Minns du när man var tonåring och åren liksom kröp

November – kommer du ihåg mig?

I november började solen sjunka längre och längre ner mot horisonten och tog sig knappt ovanför trädtopparna i slutet. En morgon åt jag frukost med