Att fira Fine. Och dricka vulkaner.
I lördags var det dags för Fine att springa Jubileumsmaran mellan Sollentuna och Östermalm. Drygt fyra mil i ett regnigt och fuktigt Stockholm skulle tösen förflytta sig och då tyckte jag, Hanna och Sanna att det inte var mer än rätt att heja lite på henne på vägen.
Sagt och gjort. Vi åkte ut till Ulriksdal, slog oss ned på en picknickfilt längs vägen och drack öl och åt cheddarpopcorn. Vi har vårt eget lilla sätt att förhålla oss till sportevenemang, så att säga. Vi fick till och med tillfälle att hjälpa till lite när en tjej kom framspringandes till oss och flåsade “kan man få lite popcorn, jag är så sjukt hungrig!” och så sprang hon vidare med en näve cheddardrypande poppisar i näven. Dagens goda gärning.

Killar dricker ju alltid öl när de kollar på sport på TV. Det här är väl typ samma sak?

Gubben hängde inte riktigt med i tempot, men sötast var han.

Hanna hade gjort galet fina skyltar som vi höll upp när Fine sprang förbi.
Och självklart förevigades detta på video.

Den här gubben var helt klart snitsigast.

Efter ölpicknick och middag på Bergshamrast flottaste krog Småstad bar det av till Tiki Room, detta fantastiska lilla paradis med stora drinkar och underbar musik, för fortsatt firande av Fines eskapad. Vi pyntade med ballonger och skyltar.

Så här fräsch var Fine efter att ha sprungit i drygt fem timmar. Oförskämt så.

Tiki Room var varmt som en bastu (eller Hawaii), men Henrik, Hanna, jag och Fabian kramades ändå.

Och sedan kom vulkanen. Denna fantastiska drinkhink med frukt och sprit och eld och ypperliga ting.

Den försvann rätt fort om man säger så.

Det var varmt så in i bängen så detta fläktbeteende pågick ständigt. Samt strippande.

Och så mer vulkaner så klart. Ja, det är eld.

Sen kom Per. Vi kramades. Mia tittade på.

Runt midnatt drog jag vidare till Nada eftersom PA skulle gästbartendra och det ville jag så klart uppleva. Tyvärr hade herrn gått av sitt pass när jag kom fram, en besvikelse. Men då fick jag dricka öl med honom och Martin istället.

Björn och Jenny var också med. De har precis blivit sambos och är äckelkära. Men jag lyckades bända isär dem en stund och krama på Jenny jag med. Det gjorde mig himla glad eftersom jag tycker om henne en himla massa.
Och det var den lördagen.


