Jag inledde december prickigt. Och med adventsfika hos Jenny. Jag inväntar otåligt hennes caféöppnande.

Jag och Jenny gick på födelsedagskalas hos Anna. Och så fick jag bästa tidiga julklappen (en wake-up-light) av Christian för att vintermörkret inte skulle ta död på mig.

Vi hade julfest med jobbet och det bjöds på skumpa vilket alltid är uppskattat.

Julen kröp närmare men det blev inte speciellt mycket vintrigare för det. Men vi bakade lussekatter i alla fall.

Och så köpte jag en fin liten julklapp till mig själv och hade broderikrig med Ellinor och Erica.

Sedan åkte jag hem till Övik en sväng för att fira jul och äta alldeles för många kakor hos mormor.

Efter några hektiska dagar åkte jag hem till Stockholm igen och naturen var himla fin och trevlig på vägen.

Och så blev jag ännu mer rödhårig och sedan firade jag nyår med de bästa på Nada. Ett rätt bra år, om jag får säga det själv.

Inga kommentarer

0

Som alla människor (i alla fall de som andas och är vid medvetande) är jag oerhört självkritisk. Vilket innebär att jag inte är överförtjust i majoriteten av bilder som tas på mig. Egotrippen som kallas min blogg kan självklart ifrågasättas i och med detta uttalande men så kan det gå, och så vidare, etcetera.

Den här bilden har varit med här på bloggen jättemånga gånger men det är för att jag tycker om den så himla mycket. Den är från midsommar och det är så mycket kärlek och glädje och härligheter i den. Och jag ser genuint skitglad ut, på ren svenska. Den fångade dagen så perfekt. En hel dag i en millisekund.

1 kommentar

1

Eftersom att jag fotograferar ungefär i samma hastighet som jag andas så är denna uppgift i stort sett omöjlig för mig. Det blir lite som “Sophie’s Choice”, när man tvingas att välja en favorit bland sina barn.

Alla bilder som finns här på bloggen finns här av en anledning. För att jag tycker om bilden och personen den föreställer. Och för att känslan jag får av bilden är samma känsla som jag hade när jag tog den.

Jag älskar ögonblicksbilderna som jag tar varje #bleckan och på våra fester. Jag älskar när jag lyckas fånga äkta glädje i en millisekund. Som här. Eller här. Eller här. Eller här. Eller här. Jag skulle kunna fortsätta hela kvällen. Den är underbar, magin i att fånga den där stunden i tiden som försvinner lika snabbt som den dök upp.

En av mina favoritbilder på Hanna, när hon ligger på soffan en morgon i The Man Cave i somras, äter glass och fnissar så hon skakar åt Kalle & Hobbe. Vi hade precis lärt känna varandra och jag tyckte redan att hon var magisk.

Inga kommentarer

0

Jag inledde november med att fira 10 000 tweets. Bland annat genom att dricka te ur den fantastiska muggen jag fick av Hanna.

Och jag hängde lite runt Slussen och en stund vid Stureplan och det blev väldigt mörkt om kvällarna.

Jag var lockig en torsdag och så hade vi kalas på jobbet.

Dimman låg tät över Stockholm och en fredag kom David och hälsade på. Han och Silver bondade över ostbollar.

Det fanns ju en del fördelar med hösten med; att man var uppe i tid för att se soluppgångarna. Och att löven hade ungefär samma färg som soluppgångarna.

Familjen kom på besök och så fick jag det sötaste kortet någonsin från Hanna.

Och så åkte jag till Oslo en sväng. Jobbade en massa och läste klokheter på väggar. Kjempegrejt!

Och så en söndag kom Christian och lagade mat till mig och hjälpte mig installera min nya kärlek, mitt mediacenter. Ibland har en flicka det bra.

Och någonstans mitt i allt så blev jag litegranna rödhårig och så smög sig julen in i Stockholm.

5 kommentarer

0

Oktober började varmt och man kunde gå i shorts. Kladdkaketävlingen på jobbet fortsatte och ambitionsnivån var högre än någonsin.

Sedan åkte jag till New York och det har ni redan sett här. Och när jag kom hem kramades jag och PA på #avskedskrig.

Hösten smög sig på och jag gick på promenader i mina hoods. Skurusundet brann i solen.

Och så invigde jag fina ting jag köpt i NY. Turisttischa och scarf från Marc Jacobs bland annat.

Sedan åkte jag till Göteborg ett par dagar för att jobba och leka. Avenyn badade i solsken och jag kalasade med Karin.

Och så träffade jag Hanna för första gången. Vi åt lunch och drack cosmos och pratade djupt och fluffigt.

Och så var himlen blå över Nacka Forum och så här såg jag ut en stund i en taxi. Och sedan kom November.

Inga kommentarer

0

Någon sa till mig att New York är lite som en olycklig kärlek. Man får kärlek i små doser men det blir aldrig tillräckligt, man vill alltid ha mer. Den här måndagskvällen saknar jag New York lite extra och passar därför på att visa för er hur min NYC-resa för några veckor sedan såg ut ur mobilen sett.

Klockan var jättetidigt när jag kom till Arlanda. Och fortfarande ganska tidigt när jag åkte taxi från Newark in till Manhattan. Fast i annan tidszon då.

I New York var det höstsommar och himlen var blå över Chrysler Building som man såg från Tristan’s fönster. Han hade “I love New York”-muggar som han egentligen tycker att han är för cool för. Men de gick utmärkt att dricka öl ur.

Temperaturen som låg över 25 grader gjorde det löjligt möjligt att picknicka i Central Park. Jag hängde med mina NYC-favoriter Whole Foods, Marc och Tristan så klart.

En kväll fick jag dricka frozen margaritas på favoriten Tortilla Flats. Och på Papaya Dog fick jag en komplimang på ett jätteknasigt men roligt vis.

Hos Marc Jacobs fick skyltdockorna inte gå någonstans med rädsla för tårna. Och jag skyddade mina med helt nya Converse som blev blöta av höstregnet.

Och så jobbade jag några dagar och fick bo på fina Dream Downtown där de hade runda fönster som man kunde sitta i. Och så åt vi middag på Jamaicanska Miss Lily’s där de hade skivomslag på väggarna.

Och en annan kväll åt vi på härliga Pastis. Och ännu en annan drack vi öl på ett tak i Midtown med den magiska utsikten.

Och sedan åkte jag hem och längtade efter nästa gång jag får återse min olycklige kärlek.

Inga kommentarer

0

September har snart gjort sitt för i år och jag undrar när det är tänkt att jag ska komma ikapp. Jag ligger fortfarande och snusar tidig augusti i nacken. Så här har i alla fall de senaste veckorna sett ut i telefonen.

En väldigt trött torsdag hälsade jag på i Zinkensdamms tunnelbana. Det var jag typ ensam om. Och så gick jag på bio och drack vin med fina Fine och hennes tatuering.

En fredagskväll var jag på Nada (mycket förvånande) med Christian och Eva och dagen efter blev jag bjuden på den lyxigaste brunchen av något som kan liknas vid ett ekipage.

Den elfte september åt jag bagels med Jessica och vi firade att vi hade känt varandra i ett helt år. Och en dag fnissade jag åt den här “batmobile”-illustrationen. Glimrande.

Jag och Silver kultiverade vår morgonrutin. Och det turkosa halsbandet som kostade typ en tjuga på Forever 21 gjorde mig glad.

Utsikten över Tre Kronor som jag såg varje dag när jag gick till jobbet kändes alltid lika ståtlig. Och jag flanerade i solen.

Jag firade att vi öppnat ny butik på Biblioteksgatan med fina kollegor och så fortsatte jag att läsa världens vackraste bok.

Jag hade kräftskiva hemma hos mig med de finaste människorna.

Och hittade den roligaste muggen på Målarmästarn. Och någonstans mitt i alltihopa blev det höst.

Inga kommentarer

4

Nu känns det som att det är dags för ett nytt Instagram-inlägg! Jag samlar ju på mig en hel del sådana bilder i telefonen som hamnar på Twitter (fööölj!) men följer man inte mig där så finns ju risken att man missar lite godbitar.

Här kommer alltså ett urval från de senaste fyra veckorna som gått sedan semesterinlägget.

Jag började jobba igen och solen sken över Gamla Stan. Den nya, fina sjalen knep jag för en tjuga på loppis på Hötorget.

Jobbhösten kickades igång med glasögonfotografering. Och på fredagsfikat vankades det kladdkaka och skumpa. #win

Det började bli lite kallt ute så jag satt under en filt på TGI Friday’s uteservering och drack dagens ur jättehöga glas. Och så såg jag Veronica Maggio på Cirkus. Helt galet bra.

Men innan det blev jättekallt så blev det brittsommar. Och då satt jag och Hanna utomhus och drack rödvin och spelade poptrivia. Och så hängde jag och Bjarne på Södra Teaterns champagnebar. Flott.

Och så hade vi #köttfärskrig hos Madde. Det firade hon med tomtebloss. Och så fick vi choklad och skumpa. Jag ville aldrig gå hem.

Kelly hade 30-årsfest med Hawaiitema och jag passade på att rasta sommarklänningen en sista gång.

Efter Hawaiifesten fick jag äntligen gå på Trädgården. Christian drack vin ur flaskan i kön och sportade blomsterkrans som hängde med från Hawaii. Vågra vägra släppa sommaren liksom. På Trädgårdens toaletter fanns glada tillrop.

Elin hälsade på en liten sväng innan hon flyttade till London. Och jag drack en hink öl på OT en kväll.

Och så skämde min chef bort mig genom att ge mig den finaste tunikan som låter när jag går. Och så spelade jag alldeles för mycket wordfeud.

Och nu är det september. Och jag är lite melankolisk just idag men det går nog över.

Inga kommentarer

0

Här kommer en liten bildsammanställning av andra halvan av min sommar ur iPhonyn sett.

Jag hittade min blå ögonskugga som jag använde mest hela tiden. Gärna när jag satt på Loopen och sippade på en Dagens.

En tisdagnatt på semestern dansade jag hela vägen hem och det var alldeles stilla i vattnet klockan fyra på morgonen. På Loopen hade de kloka ord att dela med sig när man köpte sitt vin.

Så här glad var jag mest hela tiden. Speciellt när jag fick sitta på Mälarpaviljongen med Jenny. En himla bra dag.

Det blev en hel del Dagens under sommaren. På Kellys fick man dem i drinkglas med paraplyer. Himla flott. Och så åt vi kräftor. Det var gott.

Stockholm var himla vackert den här sommaren. Speciellt husen på söder i alla varma färger. Och överallt där det fanns båtar och vatten. Som Skurusundet till exempel.

En lördag åkte vi ut på landet och åt grillad röding och solvarma hallon direkt från busken. Nomnom.

Det blev också en massa filthäng med bubbel. Det är det bästa hänget. Och så hade jag prickig klänning och fotade mig i en hiss. Inte så somrigt kanske men ganska fint.

Och vips så var sommaren slut och det blev kallt när man satt ute och kikade på sommarbio. Så då tog vi in kalaset och sjöng Disney och hade fjäderörhängen istället.

Och nu tror jag bestämt sommaren är slut. Det känns mer än lovligt sorgligt.

Inga kommentarer

0

Om ni följer mig på Twitter eller Instagram (eller kanske både och?) så har ni med all säkerhet redan sett de här bilderna. Men jag tänkte att det ändå kunde vara ett trevligt inslag att då och då se hur livet ser ut från mobilkamerans perspektiv. En liten idé som jag har lånat från finaste Elsa.

Så här har ni min vecka i Norrland, sett från Iphönen.

PS. Om ni inte följer mig på twitter och instagram så föreslår jag att ni åtgärdar detta  snarast! Jag är minst lika söt och charmig där.

Silver är en jätteduktig bilkatt. Bara lägger sig ner och slaggar hela vägen, nemas problemas. Höga Kusten-bron är förmodligen en av mina favoritbitar på sträckan Sthlm-Övik, den är så ståtlig och fin. Och så gillar jag ju symmetri.

Sara-dagen firades i Kvaved med surströmming och jordgubbstårta, som seden bjuder.

Det blev en del fikande och lunchande under veckan. Bl.a. en halloumisallad med Jessica och Maria och sedan en finfin smoothie när jag bröllopsplanerade med Malin.

Och så var jag, mamma och morbror och tittade på Benny Anderssons Orkester. Tommy Körberg flirtade med mig. Jag har ännu inte bestämt mig om det var störande eller spännande.

I gästhamnen låg båtarna fint när vi gick stadsvandring och lärde oss att höga kusten är så hög p.g.a. himla kvick landhöjning efter istiden. Och så var jag blommig när jag filmade bröllop i lördags.

Marcus försökte en varm söndagskväll att lära mig spela gitarr. Det gick ungefär lika bra som vanligt, alltså inte alls. Men vinet gick ned. Och uppenbarligen hade jag ett maffigt blåmärke på armen. Och så tog jag kort på en riktig truckerlunch (inte min) bestående av schnitzel med bea och klyftpotatis, tacobuffé OCH pizza.

På vägen hem poppade jag en av 90-talets bästa skivor, Alanis Morissette’s “Jagged Little Pill”. Och kom fram till att det är ganska precis 55 mil från mamma och hem till mig.

Inga kommentarer

0