Jag inledde december prickigt. Och med adventsfika hos Jenny. Jag inväntar otåligt hennes caféöppnande.

Jag och Jenny gick på födelsedagskalas hos Anna. Och så fick jag bästa tidiga julklappen (en wake-up-light) av Christian för att vintermörkret inte skulle ta död på mig.

Vi hade julfest med jobbet och det bjöds på skumpa vilket alltid är uppskattat.

Julen kröp närmare men det blev inte speciellt mycket vintrigare för det. Men vi bakade lussekatter i alla fall.

Och så köpte jag en fin liten julklapp till mig själv och hade broderikrig med Ellinor och Erica.

Sedan åkte jag hem till Övik en sväng för att fira jul och äta alldeles för många kakor hos mormor.

Efter några hektiska dagar åkte jag hem till Stockholm igen och naturen var himla fin och trevlig på vägen.

Och så blev jag ännu mer rödhårig och sedan firade jag nyår med de bästa på Nada. Ett rätt bra år, om jag får säga det själv.

Den här bilden har varit med här på bloggen jättemånga gånger men det är för att jag tycker om den så himla mycket. Den är från midsommar och det är så mycket kärlek och glädje och härligheter i den. Och jag ser genuint skitglad ut, på ren svenska. Den fångade dagen så perfekt. En hel dag i en millisekund.

Alla bilder som finns här på bloggen finns här av en anledning. För att jag tycker om bilden och personen den föreställer. Och för att känslan jag får av bilden är samma känsla som jag hade när jag tog den.

Jag älskar ögonblicksbilderna som jag tar varje #bleckan och på våra fester. Jag älskar när jag lyckas fånga äkta glädje i en millisekund. Som här. Eller här. Eller här. Eller här. Eller här. Jag skulle kunna fortsätta hela kvällen. Den är underbar, magin i att fånga den där stunden i tiden som försvinner lika snabbt som den dök upp.

En av mina favoritbilder på Hanna, när hon ligger på soffan en morgon i The Man Cave i somras, äter glass och fnissar så hon skakar åt Kalle & Hobbe. Vi hade precis lärt känna varandra och jag tyckte redan att hon var magisk.

Jag inledde november med att fira 10 000 tweets. Bland annat genom att dricka te ur den fantastiska muggen jag fick av Hanna.

Och jag hängde lite runt Slussen och en stund vid Stureplan och det blev väldigt mörkt om kvällarna.

Jag var lockig en torsdag och så hade vi kalas på jobbet.

Dimman låg tät över Stockholm och en fredag kom David och hälsade på. Han och Silver bondade över ostbollar.

Det fanns ju en del fördelar med hösten med; att man var uppe i tid för att se soluppgångarna. Och att löven hade ungefär samma färg som soluppgångarna.

Familjen kom på besök och så fick jag det sötaste kortet någonsin från Hanna.

Och så åkte jag till Oslo en sväng. Jobbade en massa och läste klokheter på väggar. Kjempegrejt!

Och så en söndag kom Christian och lagade mat till mig och hjälpte mig installera min nya kärlek, mitt mediacenter. Ibland har en flicka det bra.

Och någonstans mitt i allt så blev jag litegranna rödhårig och så smög sig julen in i Stockholm.

Oktober började varmt och man kunde gå i shorts. Kladdkaketävlingen på jobbet fortsatte och ambitionsnivån var högre än någonsin.

Sedan åkte jag till New York och det har ni redan sett här. Och när jag kom hem kramades jag och PA på #avskedskrig.

Hösten smög sig på och jag gick på promenader i mina hoods. Skurusundet brann i solen.

Och så invigde jag fina ting jag köpt i NY. Turisttischa och scarf från Marc Jacobs bland annat.

Sedan åkte jag till Göteborg ett par dagar för att jobba och leka. Avenyn badade i solsken och jag kalasade med Karin.

Och så träffade jag Hanna för första gången. Vi åt lunch och drack cosmos och pratade djupt och fluffigt.

Och så var himlen blå över Nacka Forum och så här såg jag ut en stund i en taxi. Och sedan kom November.

Klockan var jättetidigt när jag kom till Arlanda. Och fortfarande ganska tidigt när jag åkte taxi från Newark in till Manhattan. Fast i annan tidszon då.

I New York var det höstsommar och himlen var blå över Chrysler Building som man såg från Tristan’s fönster. Han hade “I love New York”-muggar som han egentligen tycker att han är för cool för. Men de gick utmärkt att dricka öl ur.

Temperaturen som låg över 25 grader gjorde det löjligt möjligt att picknicka i Central Park. Jag hängde med mina NYC-favoriter Whole Foods, Marc och Tristan så klart.

En kväll fick jag dricka frozen margaritas på favoriten Tortilla Flats. Och på Papaya Dog fick jag en komplimang på ett jätteknasigt men roligt vis.

Hos Marc Jacobs fick skyltdockorna inte gå någonstans med rädsla för tårna. Och jag skyddade mina med helt nya Converse som blev blöta av höstregnet.

Och så jobbade jag några dagar och fick bo på fina Dream Downtown där de hade runda fönster som man kunde sitta i. Och så åt vi middag på Jamaicanska Miss Lily’s där de hade skivomslag på väggarna.

Och en annan kväll åt vi på härliga Pastis. Och ännu en annan drack vi öl på ett tak i Midtown med den magiska utsikten.

Och sedan åkte jag hem och längtade efter nästa gång jag får återse min olycklige kärlek.

En väldigt trött torsdag hälsade jag på i Zinkensdamms tunnelbana. Det var jag typ ensam om. Och så gick jag på bio och drack vin med fina Fine och hennes tatuering.

En fredagskväll var jag på Nada (mycket förvånande) med Christian och Eva och dagen efter blev jag bjuden på den lyxigaste brunchen av något som kan liknas vid ett ekipage.

Den elfte september åt jag bagels med Jessica och vi firade att vi hade känt varandra i ett helt år. Och en dag fnissade jag åt den här “batmobile”-illustrationen. Glimrande.

Jag och Silver kultiverade vår morgonrutin. Och det turkosa halsbandet som kostade typ en tjuga på Forever 21 gjorde mig glad.

Utsikten över Tre Kronor som jag såg varje dag när jag gick till jobbet kändes alltid lika ståtlig. Och jag flanerade i solen.

Jag firade att vi öppnat ny butik på Biblioteksgatan med fina kollegor och så fortsatte jag att läsa världens vackraste bok.

Jag hade kräftskiva hemma hos mig med de finaste människorna.

Och hittade den roligaste muggen på Målarmästarn. Och någonstans mitt i alltihopa blev det höst.

Här kommer alltså ett urval från de senaste fyra veckorna som gått sedan semesterinlägget.

Jag började jobba igen och solen sken över Gamla Stan. Den nya, fina sjalen knep jag för en tjuga på loppis på Hötorget.

Jobbhösten kickades igång med glasögonfotografering. Och på fredagsfikat vankades det kladdkaka och skumpa. #win

Det började bli lite kallt ute så jag satt under en filt på TGI Friday’s uteservering och drack dagens ur jättehöga glas. Och så såg jag Veronica Maggio på Cirkus. Helt galet bra.

Men innan det blev jättekallt så blev det brittsommar. Och då satt jag och Hanna utomhus och drack rödvin och spelade poptrivia. Och så hängde jag och Bjarne på Södra Teaterns champagnebar. Flott.

Och så hade vi #köttfärskrig hos Madde. Det firade hon med tomtebloss. Och så fick vi choklad och skumpa. Jag ville aldrig gå hem.

Kelly hade 30-årsfest med Hawaiitema och jag passade på att rasta sommarklänningen en sista gång.

Efter Hawaiifesten fick jag äntligen gå på Trädgården. Christian drack vin ur flaskan i kön och sportade blomsterkrans som hängde med från Hawaii. Vågra vägra släppa sommaren liksom. På Trädgårdens toaletter fanns glada tillrop.

Elin hälsade på en liten sväng innan hon flyttade till London. Och jag drack en hink öl på OT en kväll.

Och så skämde min chef bort mig genom att ge mig den finaste tunikan som låter när jag går. Och så spelade jag alldeles för mycket wordfeud.

Och nu är det september. Och jag är lite melankolisk just idag men det går nog över.

Jag hittade min blå ögonskugga som jag använde mest hela tiden. Gärna när jag satt på Loopen och sippade på en Dagens.

En tisdagnatt på semestern dansade jag hela vägen hem och det var alldeles stilla i vattnet klockan fyra på morgonen. På Loopen hade de kloka ord att dela med sig när man köpte sitt vin.

Så här glad var jag mest hela tiden. Speciellt när jag fick sitta på Mälarpaviljongen med Jenny. En himla bra dag.

Det blev en hel del Dagens under sommaren. På Kellys fick man dem i drinkglas med paraplyer. Himla flott. Och så åt vi kräftor. Det var gott.

Stockholm var himla vackert den här sommaren. Speciellt husen på söder i alla varma färger. Och överallt där det fanns båtar och vatten. Som Skurusundet till exempel.

En lördag åkte vi ut på landet och åt grillad röding och solvarma hallon direkt från busken. Nomnom.

Det blev också en massa filthäng med bubbel. Det är det bästa hänget. Och så hade jag prickig klänning och fotade mig i en hiss. Inte så somrigt kanske men ganska fint.

Och vips så var sommaren slut och det blev kallt när man satt ute och kikade på sommarbio. Så då tog vi in kalaset och sjöng Disney och hade fjäderörhängen istället.

Och nu tror jag bestämt sommaren är slut. Det känns mer än lovligt sorgligt.

Så här har ni min vecka i Norrland, sett från Iphönen.

PS. Om ni inte följer mig på twitter och instagram så föreslår jag att ni åtgärdar detta  snarast! Jag är minst lika söt och charmig där.

Silver är en jätteduktig bilkatt. Bara lägger sig ner och slaggar hela vägen, nemas problemas. Höga Kusten-bron är förmodligen en av mina favoritbitar på sträckan Sthlm-Övik, den är så ståtlig och fin. Och så gillar jag ju symmetri.

Sara-dagen firades i Kvaved med surströmming och jordgubbstårta, som seden bjuder.

Det blev en del fikande och lunchande under veckan. Bl.a. en halloumisallad med Jessica och Maria och sedan en finfin smoothie när jag bröllopsplanerade med Malin.

Och så var jag, mamma och morbror och tittade på Benny Anderssons Orkester. Tommy Körberg flirtade med mig. Jag har ännu inte bestämt mig om det var störande eller spännande.

I gästhamnen låg båtarna fint när vi gick stadsvandring och lärde oss att höga kusten är så hög p.g.a. himla kvick landhöjning efter istiden. Och så var jag blommig när jag filmade bröllop i lördags.

Marcus försökte en varm söndagskväll att lära mig spela gitarr. Det gick ungefär lika bra som vanligt, alltså inte alls. Men vinet gick ned. Och uppenbarligen hade jag ett maffigt blåmärke på armen. Och så tog jag kort på en riktig truckerlunch (inte min) bestående av schnitzel med bea och klyftpotatis, tacobuffé OCH pizza.

På vägen hem poppade jag en av 90-talets bästa skivor, Alanis Morissette’s “Jagged Little Pill”. Och kom fram till att det är ganska precis 55 mil från mamma och hem till mig.

Bäzta fäzten asså. 31 rockar phett.

Smörgåstårta på snyggaste papptallrikarna från Lagerhaus.

Jag och Per hängde i hallen.

Ben kom hela vägen från England för att fira. Han och Elin var legogubbar. Klart de som tagit temat på störst allvar.

David och Carin gillade lollipoppsen.

Av Carin fick jag en låda med saker på L i. Bästa idén ever.

Legokvinnan dansade med Liemannen. Mycket fint.

Lena och lila Olivia.

Elin och jag rockade på balkongen. Elin hade bestämt gnuggat av sig lite gulfärg på mig.

Mia och Per gillade golvet.

Men innan vi hängde med collegeungdomarna gjorde vi huvudstaden.

Washington DC är som ett enda stort museum. Med marmor och pelare och monument i all oändlighet. Avstånden är långa och byggnaderna är breda och maffiga. Och de amerikanska flaggorna är många. Det märks verkligen att man klivit in a patriotismens vagga.

I Springfield, VA där Andréa bor rustar man för Halloween. Det har man gjort sedan i juli tror jag.

Designated driver. GPS:en är hennes bästa vän.

Inte äta och dricka på tunnelbanan. För it’s the law. Men vill du ha en pickadoll över disk går det finemang.

Heltäckningsmatta på tunnelbanan och säten som snotts direkt ur en 50-tals-diner.

Vi började turistandet på Arlington Cemetary, en enorm krigskyrkogård som grundades under Amerikanska inbördeskriget.

Här ligger John F Kennedy och Jackie Kennedy begravda.

Från Arlington House fick vi oss en maffig utsikt över downtown DC.

Vi korsade Potomac-floden i solen…

.. och landade vid Lincoln Memorial. Maffigt ställe.

Vi promenerade bort mot Washington Monument.

På vägen träffade vi den här lilla killen. Han var inte blyg någonstans.

Vid Washington Monument finns National World War II Memorial där alla USA’s stater finns representerade. Ni kanske kan ana min favorit?

Vita huset var mindre än jag trodde. Men himla vitt och fint.

Vi avslutade turen vid Capitol Hill när solen började gå ner. Hela promenaden tog oss inte mindre än dryga fem timmar. Bred stad, det där Washington.

Här får ni min finfina söndag i bilder.

Min tunnelbanestation.

Jeans och Converse. Hello höst.

Byte av tåg. Älska rörelseoskärpa.

Brunch på Isabella’s. Himla fancy.

Organic omelette och bagel. Himla mumsigt.

Sedan blev det loppis på Green Flea. Många timmar spenderades här. Underbart på alla sätt och vis. Fynd gjordes.

Gamla böcker hade jag gärna köpt och tagit hem.

Vi promenerade ner mot Lincoln Center och gick på bio och såg “The Social Network”.

Lincoln Center.

Solnedgång över Manhattan. Efter bion gick vi till klassiska PJ Clarke’s och åt minicheeseburgare. En fin avslutning på en fin söndag.

Nu börjar den så smått krypa på mig, lyckan över att vara här. Över att bo här. Fortfarande blandat med en halvjobbig magkänsla, menmen. Denial is force to be reckoned with. ;)

United States Court House.

Nere vid domstolen hade tyskarna något litet firande på G. Smygstartad oktoberfest kanske?

Damasker FTW.

City Hall. Jag tänker bara på Spin City när jag ser det här huset.

Brooklyn Bridge. Gaaalet varmt där ute i solen alltså.

Hummana?

En rysk konstnär sålde sina fantastiska abstrakta tavlor vid Brooklyn-bron. En av dem fick följa med mig hem.

Dessa cravings ledde oss till Flowers Café i korsningen Grand/Essex där vi fick oss en bagel med cream cheese, tomat, gurka och rödlök. Heaven!

Ett såhär färgglatt ställe borde man äta frukost på varje morgon, det hjälpte verkligen humöret!

Efter frukosten gick vi till en marknad på Hester Street som inte bara erbjöd svensk mat (!) men även superfina vintagekläder och sköna loppisfynd, eller vad sägs om den här härliga fågelburen för en spottstyver?

Lina och hennes lilla Naya florerar runt bland pryttlarna.

Massvis med coola smycken fanns det också, av den här damen köpte jag mitt underbara armband.

Jag är fortfarande lite sur att jag inte köpte med mig den här hem, en filmtidning från 20-talet. Den hade passat finfint på min vägg där hemma.

Efter marknaden tog jag mig en promenad i kvarteren längs med Orchard innan jag söndagshandlade på Whole Foods.

One Love – New York City.

På plus-sidan så fick jag ju kramas med Mia och Åsa och så fick jag en goodiebag med en massa te i. Så win-win eller?

Eftermiddagen inleddes med fika med Kattis. Hon tyckte att titta på när jag pratade var som att titta på TV. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.

Kattis ser ut som en liten tonåring, söööt.

Camilla Norrbacks visning på Berns var fullproppad av modemänniskor.

På front row satt hela modemaffian, bl.a. Skande, Agnes B, Carmen och Nina.

Mia och jag fick nöja oss med “VIP”-platser – på fjärde raden. Flådflåd.

Pit stopp #1 på Donken.

Pit stopp #2 på TGI Fridays där vi glassade till det med mudslides och Åsa testade sitt goodiebagsmink på mig.

Nästa anhalt var F12 och deras “Fashion 12″-event med den fulaste loggan jag sett. Men skumpan var god, så då var jag nöjd.

Kläderna var fina iaf. Speciellt de från Fräulein von Hast.

Efter visningen parkerade vi nere vid kajen med utsikt över riksdagen och stadshuset och intog våra wraps som vi fått i goodiebagen. En fin avslutning på en halvkonstig modekväll.

Temat var såklart rosa och rosor, annars hade det ju inte varit Kelly. Tack Kelly för en härlig eftermiddag! Nu blir det sockerdetox.

Det dignande sockerbordet. Himmelskt gott!

Dagen till ära bjuder jag på en helbild med genomskinliga ben! Håll till godo.

Macaronsen var helt galet goda!

Det var jättekul att se fina Jane igen!

Vovve ville också ha kaka.

Izza höll ställningarna!

“Men Guuuuuuuuud!” Wille och Kelly kanaliserar Tito.

Jag och the birthday girl.

Jag och Wille gick hem samtidigt och fick då med oss varsin bukett rosor. Bästa goodiebagen!

Det är inte alla som får två möhippor. Jenny är en av de få lyckliga som får genomgå denna något bisarra ritual två gånger. För två veckor sedan gick nummer ett av stapeln i Stockholm. Igår var det dags för andra vändan, med Öviksgänget. Jag gjorde ett litet gästspel under picknicken för att sedan dra iväg till Jessica och Hasses gemensamma 30-årsfest där jag åt mumsig buffé, pussades och hängde alldeles för länge i gillestugan.

Jenny fick ett pyssligt piffat champagneglas som aldrig var tomt.

Hela gänget på filtar i Hamnparken

Att ha en seriös konversation med Jenny blev en omöjlighet efter att de här brillorna hade åkt på

Kakmonstret Jessica fick 2,3 kilo ballerina i present. Mycket passande!

Jag hängde med Silea och läste om badrum.

Min bordsherre Rickard och jag ritade självporträtt på våra muggar. Märk cocktailglaset och kronan.

Sedan sög vi på en årtalstävling. Värdens mamma blev enligt våra uträkningar 80 bast. Inte helt korrekt.

Sara och Jessica var födelsedagsglada.

Efter kidnappningen fick Jenny ledtrådar som ledde henne vidare genom Södermalm där hon plockade upp deltagarna en efter en. Till slut hamnade vi på Mosebacke där vi åt brunch och lyssnade på jazz.

Hela gänget; Johanna, Lisa, Jenny, jag, Carin och Sofia.

Jenny fick ett fotouppdrag att genomföra under promenaden in till stan, 13 bilder skulle hon ta som skulle representera bl.a. hennes och Fredriks förhållande idag och deras barn när de är 18 år. Här fotar hon Fredriks favoritkroppsdel på henne; the ass.

Vid Slussen köpte vi matchande armband. Bracelet buddies for life!

Efter en lång (och smått svimframkallande) promenad landade vi i Humlegården där vi picknickade och lekte lite. Här fick Jenny lukta  på flera olika tröjor och komma fram till vilken som tillhörde hennes framtida man. Kan tilläggas att hon gissade rätt efter att ha sniffat i armhålan på tröjan.

Sedan var det dags för en stora aktiviteten, poledancing hos Dancing Queen på Östermalm. Alltså, denna sport är inget skämt. Superkul men shit så svårt! Jag tycker att jag är ganska stark nu, men att klättra och svinga sig runt den där stången, där gick min gräns.

Hemma hos Carin hade Carin och Lisa lagt ner hela sin själ i den buffé som serverades, och det hade de gjort med bravur. Underbart gott!

Jag och the Bride to Be. Jag fixade hennes hår, hon tyckte hon såg ut som Victoria. Inte alls fel kan jag tycka.

Jenny fick till slut rita av sina ex på ballonger, berätta om dem och sedan sticka hål på dem med en nål. Byebye.

Någonstans mitt i Strawberry Daquiris och modellerapenisar så skulle Johanna lära mig att surfa. Jag är en paddlingsnatural.

Igår kickade jag av semestern tillsammans med ett gäng sköna tjejer på en filt i Rålis. Det grillades och fnittrades och dansades och hades allmänt skönt. Älska sådana dagar. Efter Rålis hamnade vi till slut på Soap Bar där stämningen var på topp och det enda stället som gick att hänga var på uteserveringen eftersom det var så olidligt varmt där inne. I säng halv fem. Det här med semester är underbart och samtidigt dödligt för karaktären.

Svensk sommar när den är som allra bäst.

Carin fick åter igen jobbet som grillmästare.

Hela bloggligan samlad; Kelly, Mia, jag och Olivia.

Det bästa som finns är att ligga på filten och se molnen glida förbi. (Peacetecken #1)

Johan och hans kompisar på Soap Bar. (Peacetecken #2)

Lisa, jag och Carin öste loss. (Peacetecken #3)

Sedan gick vi på Spymlan och målade läppstift på pojkar innan vi avslutade på Riche. Och jag har återigen etablerat det faktum att jag behöver mer än 4 timmars sömn för att fungera.

Edamame kan mycket möjligt vara det ultimata snackset.

Carin var fubbigt brun och fräsch.

Spymlan var packat. Kvällens kändisspotting; Sofi Fahrman hemma från New York.

Mitt läppstift var den stora snackisen.

Alla pojkar ville prova.

Efter vigseln försökte vi desperat få en glimt av brudparet i kortegen vid Operan, men det var så mycket folk så det var i stort sett omöjligt. Jag fick dock en snapshot i förbifarten, inget att sälja till bildbyråerna direkt, men den är i alla fall min. Bättre bilder fick nog Jenny där hon stod på sitt SVT-podie. Lite kul att hon såg mig i vimlet och vinkade.

Hög på kärleksruset åkte vi hem till Maria och Olof och skålade för brudparet samtidigt som vi tittade på resten av kortegen innan vi åkte iväg till Ulriksdal för att grilla med Frida och Jonathan i deras lilla stuga (med pool!!). Senare anslöt Jon i nyshoppad skjorta och det pratades miljö, kollades fotboll, mördades mördarsniglar, kollades brudvals, lyssnades på P3-sketcher, skrattade så man grät och jag gjorde ett tafatt försök att åka longboard, något Maria har en aning bättre koll på. Det blir nog ingen karriär av det för min del, men jädrar va kul jag hade. Vi avrundade runt tre-snåret, lagom till solen gick upp så att vi hittade genom skogen till t-banan. Här någonstans fick jag också den bästa komplimangen på länge, jag fick höra att jag såg “drottninglik ut ikväll”. Det tyckte jag var himla fint.

Sådana här dagar vill jag aldrig glömma. De vill jag stoppa i en ask och ta fram när det är kallt och trist och ensamt. Störst av allt är kärleken.

Maria och jag i vimlet i Kungsan.

Vigseln sändes på storbildsskärm.

Min alldeles egna bild på Vickan och Prins Daniel!

Jenny, hard at work.

Skål för brudparet!

Grillning vid poolen. För bra för att vara sant.

Frida mördarsnigelmassakrerar med häcksax. Mycket effektivt.

När det blev kallt kramades Jon och Maria för att hålla värmen.

Jag och Olof hakade på.

Maria rockar verkligen longboarden med picnickorgen!

När tiaran hamnar på sned är det dags att gå hem?

Det är tydligt att Stockholm rustar för bröllop. Flaggor längs med fasaderna och kravallstaket längs gatorna.

Jag och Petra åt lunch på nya “dinern” Marion’s Gastro Diner, skön amerikansk stämning. Ser jag inte ut som tagen ur “Grease”?

Bowling har de med, coolt!

Petra.

NK firar kronprinsessparet.

Svängde förbi Vecko Revyn och träffade Emma Danielsson som hade den coolaste tröjan.

Sedan fick jag ett stick i armen på Svea Vaccin och nu slipper jag förhoppningsvis alla former av hepatit i höst.

Jag klev upp läskigt tidigt för att fixa hår och make på lillsyrran. Annas pojkvän i bakgrunden var en aning stressad, tyvärr var jag inte proffsigt skitsnabb.

Så här fin blev hon i mössan. Sedan åkte hon iväg för att morgonbubbla med klasskompisarna.

Folkets Park i Örnsköldsvik svämmade över av glada ungdomar i vita mössor och plakat på desamma i varierande pinsamma barnfoton.

Efter en skriksjungen version av Studentsången väntade kramar och diverse mjukisdjur i blågula band.

Anna och pojkvännen satt båda på traktorer på sina foton. Det måste vara ödet. Faktumet att de gått Fordonsprogrammet var liksom grädde på moset.

Älskar dig syrran!

Kollegan fyllde år och fick gravidmat. Hon har fått ett ytterst konstigt sug efter oliver och pesto. Lillgrabben kommer antingen verkligen älska, eller verkligen hata oliver.

Åkte in till NK där dessa fina pojkar och flickor paraderade utanför. Lite läbbigt med jättepickadoller men annars himla fint.

Mötte upp Kattis för snabblunch (eller powerlunch om man så vill). Så här fin var hon när hon kom gående. Passerkort och allt.

Vi smakade på Stockholm i Kungsan. Underbart väder och en massa roligt folk att titta på.

Efter möte på NK ställde jag siktet på nästa möte på Linnégatan. Passerade dessa glada studenter på behörigt avstånd, deras grej var nämligen att spreja ned folk med öl. Halvkul kan man tycka.

Efter Linnégatan gick jag vidare mot Norrmalm och passerade Humlegården. Där fanns det här alldeles magiska trädet gick hela vägen ner till marken. Som en koja. Precis som i “Den Vita Stenen“. Det finns en risk att jag gick lite vilse och gick ganska för långt. Inte i Humlegården alltså, men på Norrmalm. Aj ont i fötterna.

Men det var det värt.

Jag tycker att det var lite modigt av mig att gå på en fest där jag inte kände en enda själ (förutom Karro litegrann såklart), och detta helt nykter! Det innebär ju dock att man får avnjuta skådespelet som det innebär att se folk bli totalpackade på under en timme. Och bara det är ju rätt underhållande. Som tur är fanns det många trevliga människor att prata med om man mot förmodan skulle bli trött på att bara iaktta fulla människor.

Vi påbörjade festen på takterassen där Karolina och hennes co-host Patric hälsade oss välkomna.

Bianca och Mattias, två nya bekantskaper som pratar franska på fester, mer eller mindre framgångsrikt.

När det blev för kallt på taket gick vi ner till Karros lägenhet, åt kokosraketer (inte jag) och drack shots (inte jag).

Därefter hamnade vi på KGB, en alldeles galen rysk klubb på Malmskillnadsgatan. Störtskön USSR-musik och ett all-in tema som heter duga!

Anna och jag diggade loss till bandet som spelade, King Oliver’s Revolver (älskart’!).

Karro höll sig till Loka medan Anders och Mats valde husets fin-öl och vin.