Jag tog min första Instagram-bild på tunnelbanan i New York i september 2010. Och sedan dess har jag blivit smått besatt. Denna fantastiska lilla app i vilken livet ser lite mer rosa/glammigt/drömmande/piffigt/photoshoppat ut. Som fångar vardagen där den händer. Även kändisars vardag, även om deras kanske är aningen glammigare. Kika på Zooey eller Taylor vetja, de gör det himla bra.

Problemet med Instagram är att bilderna väldigt länge bara fanns tillgängliga i mobilen om man inte hade den exakta adressen till en specifik bild. Detta gjorde att jag inte kunde använda bilderna till så mycket mer än Twitter. På senare tid har det ploppat upp webinterfaces lite överallt och plötsligt blev det ego/natur/matbilder-galore vid Macbooken för hela slanten.

I sann testaranda har jag således testat tre av dessa websidor för att se vilken som ska få äran att få mig som frekvent användare. Och så delar jag så klart med mig av detta pifferi. Varsågod.

Ink361.Com

+ Mycket bra utbud i menyn där man kan se sin feed, sina egna bilder, sina favoriter och även skapa album! Klickar man in sig på bilderna kan man se vilka som gillat och kommenterat samt även, som inloggad, skriva en kommentar till bilden. Mycket bra! Bilderna laddas också automatiskt när man scrollar nedåt, smidigt.

- Trist med grått och tråkig layout.

LLLL - 4/5

Copygram

+ Utseendemässigt gillar jag den här bäst. Ljust, fräscht och så gillar jag att sidan har en fast vidd. Ett extra plus för datumstämpeln och att man som inloggad kan kommentera på bilderna.

- Man kan inte högerklicka på bilderna och spara/kopiera rakt av vilket är ett stort minus. Man kan inte heller se vilka som gillat bilderna.

LLL - 3/5

Webstagram

+ Snyggt, bra menyutbud, enkelt att ladda ned bilder. Man kan enkelt se vilka som gillat, kommenterat och kommentera och administrera kommentarer själv.

- Känns aningen rörig och seg.

LLL - 3/5

Inga kommentarer

0

Jag har blivit väldigt dålig på att läsa bloggar på sista tiden. Jag har helt enkelt inte tid och tålamod till det. Och om jag ska vara ärlig så har jag så smått övergett bloggarna till fördel för Twitter (jag vet, dålig människa, stena mig).

Men jag kan istället berätta om allt det fantastiska som det fört med sig att blogga och de människorna jag träffat. Okej?

Jag har bloggat i drygt 10 år. Om jag minns korrekt började jag en trevande, helt statiskt HTML-blogg strax efter sommaren 2001. Jag hade precis flyttat till Umeå från Övik, jobbade på McDonald’s och var nog olyckligt kär i killkompisen jag delade lägenhet med (trots att jag vägrade erkänna det, vi var ju bara kompisar). Från början skrev jag på engelska och då fungerade bloggen helt enkelt som en dagbok, en plats jag skrev av mig, utan någon som helst censur eller oro för vad som skulle hända om någon läste vad jag skrev. Jag har många gånger längst vägen funderat på bloggens varande eller icke varande, men än håller jag fast.

Snabbspolar vi framåt en sisådär 5 år så hamnar vi ungefär där vi är nu. En svensk, aningen mer censurerad version där jag inte längre är anonym. Men att inte vara anonym för ju också med sig att man har en chans att stifta bekantskap med de som läser bloggen och dem vars bloggar jag läser. Något som är sådär himla piffigt och bra.

Bland de första jag träffade via bloggen var nog Mia och Linda, två fabulösa damer som verkligen kan kalla sig veteraner inom bloggeriet. Mia blev med tiden även en av mina bästa vänner här i Stockholm. Tack vare bloggen har jag även träffat fina tjejer som Katta, Maria, Sara och Lina, en drös härliga tjejer på Blog Awards och fått göra oändliga andra trevligheter tack vare bloggandet.

Ungefär så är det. Bloggeriet är nog här för att stanna, i en eller annan form.

Mia och jag på Blog Awards 2008.

6 kommentarer

1

Efter sju månader började det så smått kännas som att det var dags för en uppiffning här på bloggen. Men jag börjar inte kasta om allt för mycket, vem vet vilka slaganfall ni skulle få då. Nej, jag tar det lugnt och fint och byter ut lite bilder, lite grafik och gör det lite färgglatt bara. Det gillar ni väl?

Det ser som att mitt huvud och mitt jätteblåiga nagellack flyter omkring i rymden. Lite spännande sådär.

Så, håll inte tillbaka nu, vad tycks? Ja, nej, ÄLSKART eller BYYYYT?

8 kommentarer

12

Fluffiga kjolar, knutna skjortor i midjan, skira tyger, prickigt, randigt, massor med armband och stora kuvertväskor. Det som inspirerar mig så mycket med Krystal på This Time Tomorrow är, förutom att hon klär sig på ett sätt som känns väldigt tillgängligt för mig, att hon känns så skönt avslappnad. Och totalt fabulous så klart.

Inga kommentarer

0

Jag är så sjukt ointresserad av hudvård. Så där till den milda grad att jag i omgångar använt body lotion att smörja in ansiktet med. Jag är en visuell person så när det gäller saker där jag inte får något synbart resultat direkt (till skillnad från t.ex. smink) så orkar jag helt enkelt inte lägga ned tid och energi.

I omgångar har jag testat Dermalogicas produkter, detta har berott uteslutande på att de dimpit ned i en goodiebag här och där, och det är nog den enda märket som jag fastnat för på något sätt. Sedan att det lovprisas till höger och vänster hjälper ju. Problemet med Dermalogica är att det är dyrt som guld, pengar som jag, åter igen, inte har lust att lägga ned på sådant jag inte kan se.

Men så snubblade jag över Look Fantastic. Eller, snubblade och snubblade, det var nog Kattis som puttade mig åt det hållet. Det är en brittisk sajt som har hår- och hudvårdsprodukter som sitt forte och de har en hel avdelning med bara Dermalogica-produkter. Och det bästa; det är billigt. Eller. Billigare i alla fall. Och de har så gott som alltid fri frakt. Och i och med att vi pratar England så blir det ingen tull och sådant jox. Dessa faktorer, kombinerat med att pundet ligger ganska lågt just nu (ca 10 kr), gjorde att jag klickade in en beställning på Special Cleansing Gel, Skin Smoothing Cream och Total Eye Care. Tjoff rakt in i väggen bara!

Jag har beställt från Look Fantastic en gång tidigare, då var det puder från Bare Minerals som låg i varukorgen. Priset för denna är £23 (ca 240 kr), jämförbart med Kicks där samma produkt kostar 450 kronor. Vi snackar alltså nästan halva priset! Så, från mig till dig, varsågod.

10 kommentarer

3

Jag har spenderat morgonen med att joxa runt lite här på bloggen. Istället för att äta frukost ska också tilläggas. Numera hittar ni länkar till kommentarerna och “gilla”-lådan under inlägget. Så dessa tycker jag att ni ska utnyttja. Bums och direkt. Seså, gilla på!

Inga kommentarer

10

Kloka ord saxade från Kärlek osv:

”I’ve learned so much through marriage, and I’ve learned that, the next time around, I’m going to take the time to find out, ‘Do I really like you?’ Not ‘Do I love you and am in love and do I lust after you’, but ’Do I like who you are, and can I laugh with you and play with you?’ I think I might take the time to figure that out.”

Kloka Halle Berry i en intervju efter skilsmässan från Dave Justice. Precis så vill man ju att det ska kännas.

Inga kommentarer

0

I slutet på förra veckan låg ett litet paket på hallmattan när jag kom hem från jobbet. Det är alltid lika spännande när man får något där ens namn är handskrivet så jag slet upp det som ett barn på julafton.

I paketet låg en blyertspenna med texten “140 characters or less is the new black” och en lapp från Lina där det stod “Linda, när jag hittade denna kom jag att tänka på dig… Stor kram!” Det kan vara så att hon syftar på min Twitterbesatthet.

TACK Lina, så himla roligt och omtänksamt och fint och bra att jag blir alldeles gråtig! Och påminner mig lite extra varför jag älskar bloggar och bloggare och internet.

1 kommentar

2

Det är rätt länge sedan jag plöjde modebloggar nu, i alla fall på en daglig basis. Främst för att jag känner mig helt oinspirerad vad gäller mode och kläder just nu och har knappt vare inne i en klädbutik på flera månader. Men också för att de flesta svenska modebloggarna är så tråkiga. Det finns några undantag, men generellt så är de alla stöpta i samma form och typ 12 år gamla och där kan jag tyvärr inte relatera med mina gedigna 31 år.

Men så snubblade jag över en amerikansk modeblogg och helt plötsligt öppnade sig en helt ny värld av snygga, coola tjejer som inspirerar skiten ur mig! Så därför tänkte jag dela med mig. Snällt va?

Först ut är Beth Jones, som driver bloggen B. Jones Style. Hon gillar hattar och jag vill ha hennes garderob. Kolla bara så snygg hon är!

2 kommentarer

1

För en dryg månad sedan sisådär så fyllde min blogg sex år. Det är typ en livstid. Och om man tittar på tonen och innehållet i 25-åriga Lindas blogg så var det nog det.

Men det är inte bara i Lindas lilla skalle som det har hänt saker sedan 2005. Det har tydligen hänt en del med tekniken med. Välkommen till den 6:e juli 2005.

Jag mötte upp med Jenny nere på stan vid två ungefär, och eftersom jag var lite tidig (VA?! JAG?! TIDIG?!) så passade jag på att läsa nyheterna på mobilen. WAP är en praktisk liten uppfinning upptäckte jag härom dagen! Man kan kolla kvällens tv-repertoar på Dagens TV, vem som ligger med vem på Aftonbladet och helgens väder, allt i mobilen! Perfekt när man har lite tid att slå ihjäl på bussen eller liknande. Och jag wappade i säkert 10 minuter för bara 2 kr, passar min ekonomi perfekt.

Idag vill man strypa någon om 3G inte fungerar under en 100-meterssträcka med bussen. Oh how far we have come.

2 kommentarer

0