Jag har spenderat morgonen med att joxa runt lite här på bloggen. Istället för att äta frukost ska också tilläggas. Numera hittar ni länkar till kommentarerna och “gilla”-lådan under inlägget. Så dessa tycker jag att ni ska utnyttja. Bums och direkt. Seså, gilla på!

Inga kommentarer

10

Kloka ord saxade från Kärlek osv:

”I’ve learned so much through marriage, and I’ve learned that, the next time around, I’m going to take the time to find out, ‘Do I really like you?’ Not ‘Do I love you and am in love and do I lust after you’, but ’Do I like who you are, and can I laugh with you and play with you?’ I think I might take the time to figure that out.”

Kloka Halle Berry i en intervju efter skilsmässan från Dave Justice. Precis så vill man ju att det ska kännas.

Inga kommentarer

0

I slutet på förra veckan låg ett litet paket på hallmattan när jag kom hem från jobbet. Det är alltid lika spännande när man får något där ens namn är handskrivet så jag slet upp det som ett barn på julafton.

I paketet låg en blyertspenna med texten “140 characters or less is the new black” och en lapp från Lina där det stod “Linda, när jag hittade denna kom jag att tänka på dig… Stor kram!” Det kan vara så att hon syftar på min Twitterbesatthet.

TACK Lina, så himla roligt och omtänksamt och fint och bra att jag blir alldeles gråtig! Och påminner mig lite extra varför jag älskar bloggar och bloggare och internet.

1 kommentar

2

Det är rätt länge sedan jag plöjde modebloggar nu, i alla fall på en daglig basis. Främst för att jag känner mig helt oinspirerad vad gäller mode och kläder just nu och har knappt vare inne i en klädbutik på flera månader. Men också för att de flesta svenska modebloggarna är så tråkiga. Det finns några undantag, men generellt så är de alla stöpta i samma form och typ 12 år gamla och där kan jag tyvärr inte relatera med mina gedigna 31 år.

Men så snubblade jag över en amerikansk modeblogg och helt plötsligt öppnade sig en helt ny värld av snygga, coola tjejer som inspirerar skiten ur mig! Så därför tänkte jag dela med mig. Snällt va?

Först ut är Beth Jones, som driver bloggen B. Jones Style. Hon gillar hattar och jag vill ha hennes garderob. Kolla bara så snygg hon är!

2 kommentarer

1

För en dryg månad sedan sisådär så fyllde min blogg sex år. Det är typ en livstid. Och om man tittar på tonen och innehållet i 25-åriga Lindas blogg så var det nog det.

Men det är inte bara i Lindas lilla skalle som det har hänt saker sedan 2005. Det har tydligen hänt en del med tekniken med. Välkommen till den 6:e juli 2005.

Jag mötte upp med Jenny nere på stan vid två ungefär, och eftersom jag var lite tidig (VA?! JAG?! TIDIG?!) så passade jag på att läsa nyheterna på mobilen. WAP är en praktisk liten uppfinning upptäckte jag härom dagen! Man kan kolla kvällens tv-repertoar på Dagens TV, vem som ligger med vem på Aftonbladet och helgens väder, allt i mobilen! Perfekt när man har lite tid att slå ihjäl på bussen eller liknande. Och jag wappade i säkert 10 minuter för bara 2 kr, passar min ekonomi perfekt.

Idag vill man strypa någon om 3G inte fungerar under en 100-meterssträcka med bussen. Oh how far we have come.

2 kommentarer

0

Jag skriver långa inlägg i anteckningsprogrammet på min dator. Sätter ihop ord till meningar och lägger dem i en mapp där de är säkra långt borta från ögon som kan såras av dem. Skriver om kärlek och ont i hjärtat och tvivel och fjärilar och osäkerhet och trygghet.

Och är samtidigt lite ledsen för att jag inte kan dela med mig av dem till er.

Jag minns en tid då jag var helt orädd. La ut mitt hjärta för alla att se. Och jag vet att ni tog kraft av det. Av min osäkerhet och mina misstag och min mänsklighet. Och det gav mig kraft tillbaka. Jag vet inte var någonstans jag slutade vara modig. Eller kanske slutade vara dumdristig.

Jag vill vara ärlig, på riktigt, med hjärta och kärlek och smärta och allt det som gör oss mänskliga. Men det är en fin linje att gå då ofta andra människor är inblandade i det som pågår i rumlandet inombords. Jag är lite mer aktsam nu för tiden. Det är ju trots allt inte bara mitt hjärta som kan komma i kläm.

Jag vill bara att ni ska veta att jag tänker på det. Och att jag saknar er lite, när vi pratade så där öppet och ärligt. Jag vill gärna hitta tillbaka till det igen.

2 kommentarer

4

Idag är hela två år sedan jag började twittra. 730 dagar enligt de som räknar. Under den tiden har jag lyckats dra på mig 2075 tweets, 209 följare och bli en av de 11 000 “twittertalibaner” som twittrar minst en gång om dagen.

Många undrar vad den egentliga charmen med 140 tecken är och jag har lite svårt att svara på det. Det tog lång tid innan jag tyckte att twitter var roligt. Men nu hittar jag några av mina finaste vänner, mina dagliga skratt och nyheterna innan de ens nått TT på twitter. Snabbt och aktuellt. Sedan att jag kanske inte är lika snabb och aktuell, det är en helt annan sak.

Det är nästan så att vi måste äta lite tårta. Eller vad säger ni?

Inga kommentarer

0

Nätkärlek. Så himla bra är den. Så dagen till ära tänker jag bjuda på några fina texter om kärlek hos några fina bloggare där ute. Håll till godo. Och kramas.

Katta Kvack

Det är snart sju år sedan och jag känner fortfarande fjärilarna. Ännu mer nu till och med. När han tittar på mig och ler, när han skrattar, när vi kysser varandra, när han kramar mig så hårt att jag nästan får klaustrofobi, när han tröstar mig.

Så himla kär i honom. SÅ HIMLA KÄR!

Miss Baglady

Vuxna människor kommer fram till saker tillsammans. Att vi älskar varandra och vill vara tillsammans. Och att han är den enda som fått mig att känna allt allt allt. Att jag har en vän, en älskare, en någonsomväntar, en någonsomsaknar, en någonsomskrattar. en någonsombryrsigom. en någon som ger men inte tar.

Nio till fem

Om du inte vill så behöver du inte, sa du och jag blev teatralisk och viftade med armarna och sa att jag vill jag vill men lite i taget. Och sedan tog jag ditt huvud mellan mina händer och tryckte vara pannor mot varandra. Du kysste mig försiktigt men tog en taxi ensam hem.

Michaela Forni

Jag tycker tillsammans på riktigt och länge smakar så mycket bättre än i början. När man kan varandras dofter. Känner varandras smaker. Kan födelsemärkenas placeringar utantill. När man inte tänker utan bara är med någon annan. Det är det bästa. För när det är rätt blir kyssarna bara bättre. Fjärilarna bara fler. Skämten bara roligare. Jag gillar inte i början. Jag gillar när man vet och känner och kan.

3 kommentarer

1

Ett litet morgontips? Jomenvisst.

Som ett härligt komplement till min uttömmande New York-guide kommer här en ABC  från min fina vän Mark som i år firar 10 år som New Yorker. Mer NYC-tips på hans blogg!

Inser nu att jag missade en hel del godbitar i min guide. Kanske får komma en del två så småningom.

Jag och Mark i DUMBO/Brooklyn.

1 kommentar

0

Efter att jag skaffade min iPhone 4 i höstas låg min Nokia E71 mest bara och skräpade. Jag använde den när jag var utomlands eftersom det tydligen inte finns indonesiska mini-simkort till iPhone 4. Mycket konstigt. Tidigare har jag sålt mobiler via Blocket och Tradera men det är alltid ett himla jox och dessutom är man ju aldrig garanterad att man får mobilen såld där.

Återvinningssajter är det nya svarta när det gäller att bli av med sin gamla mobil. De två sajter jag fick rekommenderade var Love2recycle och Envirofone och efter att ha jämfört de båda föll min röst på den förstnämnda. Dels för att jag fick lite mer för min lur där och dels för att de samarbetar med Plan och skänker 10 kronor för varje återvunnen mobil till deras arbete.

Så, hur gick det till? Ett par dagar efter att jag anmält mig på sajten fick jag hem ett vadderat kuvert som var adresserat, frankerat och klart. I det skickade jag mobilen, utan laddare och andra tillbehör, tillsammans med en överlåtningsfullmakt som jag skrivit under. Fem dagar senare hade jag pengarna på kontot. Enklare kunde det knappast bli.

Summa summarum så är jag himla nöjd med tjänsten. Snabbt, enkelt och med en liten guldstjärna i kanten för samarbetet med Plan.

Inga kommentarer

2