Att man kan bli så lycklig av dans, det är ju bara så flott! Claudia Galli är det bästa som hänt Let’s Dance sedan Laila Bagge, kan det vara en slump att vad de har gemensamt är Tobias Wallin? Ge dem glasskon direkt bara, den här tävlingen är över.

Och just. Bollywood is da shit.

2 kommentarer

0

Jaha, det var ju bajs. Det enda roliga i OS (hockey) och så går vi och torskar mot Slovenien Slovakien. Slovenien Slovakien liksom. Har de ens is där nere? Och Frälsaren Foppa var ju med. Att åka ut i kvartsfinal då är ju som ett brott mot naturlagarna.

Först sitter jag klistrad vid skidskytte och nu bloggar jag om hockey. Var är världen på väg?

Kan OS ta slut snart, jag vet inte vem jag är längre!

6 kommentarer

0

Oh my gawd. Det här kan bli riktigt juicy. Jackie Ferm har börjat blogga på Nattstad och det ser ut att bli riktigt nasty à la “Paradise Hotel”. I sitt första inlägg passar hon på att avslöja vilka som legat med vilka (och det är många) i och efter programmet och lite annat smått och gott (Stefan gillar tydligen number two?). Alla bara ligger och ligger och ligger. Helt galet. Jag ser framför mig hur personalen på Hänt Extra har en extrainsatt personalfest och dansar runt en Jackie-tårta, tack vare henne har de tillräckligt material för hela våren.

Inga kommentarer

0

Jag skippade de sista 20 minuterna av “Let’s Dance” till fördel för SVT och Skavlan som ikväll välkomnade Rihanna. Om man slår upp ordet cool i ordlistan så sitter det en bild på den här bruden bredvid. Om ordet cool finns med i ordlistan det vill säga. Bara hennes frisyr förtjänar ett eget ord i denna ordlista.

Efter att ha sett den här intervjun så känns den imagen lite missvisande. Visst, hon är cool, men inte alls lika kaxig som jag trodde, iaf inte på ett negativt sätt. Hon känns väldigt ödmjuk och mogen. Och mycket äldre än sina 21 år. Det är klart, har man gått igenom samma saker som hon har det senaste året och rör sig i den världen hon rör sig i, så tvingas man nog växa upp rätt snabbt.

Att sedan runda av intervjun med ett helt galet bra framträdande av “Russian Roulette” (vilken jädra pipa alltså!) var inget mindre än fantastiskt. Jag tror jag har fått en ny idol.

Se delar av intervjun nedan, tyvärr inte de bästa bitarna, men hela programmet kommer nog upp på SVT Play senare.

1 kommentar

0

00.17

Röda mattan har precis kommit igång och tröttheten börjar naffsa mig lite i nacken, men jag är lite för exalterad för att bry mig!

Lea Michele från Glee är bland de första att glida in på röda mattan i ett regnigt LA, vilken klänning!

00.45

Olivia Wilde och Jayma Mays från Glee i fantastiska klänningar!

00.57

Emily Blunt och Maggie Gyllenhaal har satsat på rosa, kvällen till ära. Fantastiskt vackert!

01.28

En halvtimme till showtime och Marion Cotillard och Sandra Bullock på röda mattan!

02.04

La Julia! Halsbandet är galet snyggt!

04.09

Galan är halvvägs igenom och nu börjar huvudet bli tungt. Meryl Streep kan man alltid lita på för härliga tacktal men Monique gav nog det mest hjärtliga talet när hon vann för “Precious”. Sedan måste man ju älska Felicity Huffman som babblar bort sig men räddar ändå situationen supersnyggt. Nu skulle det ju vara lite kul om Sandra Bullock vann.

04.22

Gleeeeee!

04.42

Okej, Robert Downey Jr. Kul kille. Väldigt kul klockan kvart i fem på morgonen. Övertröttskul.

1 kommentar

0

Film- och glamnörd som jag är så älskar jag award season. Galorna avlöser varandra, den ena klänningen är vackrare än den andra och tacktalen blir bara bättre och bättre ju närmare Dagen D man kommer. Oscar Day. I år har Oscarsgalan flyttats från februari till mars, men redan idag bjuds det på härligheter från La La-land när Golden Globe-galan går av stapeln i Hollywood.

Varje år nu i åtta års tid har jag suttit uppe och tittat på Oscarsgalan, en tradition som jag bara älskar. Att se den största prisutdelningen inom film och samtidigt blogga och chatta med människor från hela världen om kläderna, filmerna och talen, det är en av höjdpunkterna i filmåret. Det faktum att det är mitt i natten här i Sverige gör det bara lite extra speciellt, det blir liksom en “grej” av det hela. Att vara extremt övertrött har sin charm.

I år tänker jag suga på glamkaramellen lite extra och även sitta uppe inatt och titta på Golden Globe-galan som sänds live online på Facebook. Den sänds även på Kanal 9, men eftersom jag inte har den kanalen så förlitar jag mig på internet. La Julia är nominerad, vilket gör det hela ännu roligare!

Någon annan som ska sitta uppe och titta?

Inga kommentarer

0

Biggest Loser. Bästa. Realityserien. Ever. Så mycket livsvilja, motivation, inspiration och jävlaranamma i ett enda program, packeterat av helvetestränarna (men med stora hjärtan) Bob och Jillian. Jag blir ju alldeles hög.

Jag har precis sett färdigt säsong åtta. Åh maj gawd så mycket tårar jag har fällt, så många spontana applåder och stående ovationer jag har avgett och så mycket inspiration jag har fått. Det är helt insane vad de här människorna klarar av, hur de pushar sig själva och vilka otroliga resultat de leverar! Rebecca Meyer nedan (min favorit!) hade lagom till finalen tappat halva sig själv. Hon börjar på 126 kilo och slutade på 63. På sex månader. Då har man fan bestämt sig.

Skulle ett program som “Biggest Loser” fungera i Sverige? Förmodligen inte. Och detta av samma anledning som att till exempel “The Bachelor” var en totalflopp i svenskt format. Svenskar skulle aldrig våga vara så sårbara och så utlämnade på bästa sändningstid. Inte en chans. Att bli hunsad av Anna Skipper i “Du är vad du äter” är inte ens i samma liga som att ställa dig på en våg, iklädd sportbehå och cykelbyxor, inför en hel nation och sedan körd i botten av USAs tuffaste tränare.

Sedan finns det i USA en helt annan nivå av självförverkligande. Ett samhälle som uppmuntrar storslagenhet. Säger man ordet “dröm” i Sverige så skakar folk mest på huvudet. Nej, i jantelagens hemland ska man sköta sitt jobb, sin familj och om man har tur får man åka på charter en gång om året och gå ut och ta en öl med polarna då och då. Men drömma? Det får du göra när du sover.

I USA är det mer regel än undantag att folk har högtflygna drömmar. Och från dröm till mål behöver det inte vara så långt. Titta bara på Rebecca.

12 kommentarer

0

För att återknyta till gårdagens inlägg, så upptäckte jag precis att det nu finns en Facebook-grupp som heter “Vi som tycker att Eriks tjej skulle gå av scenen.”

Om det är  något i hela den här historien som är riktigt jävla pinsamt så är det de 3788 medlemmar som är med i den gruppen. Tack vare dessa människor så kommer en tid som skulle varit bland den lyckligaste i Eriks och hans flickväns liv bli helt sönderstampat av småaktiga jantelags-svennar. Visst får man ha sin åsikt, men måste man basunera ut den för hela världen och såra den här flickan något kopiöst i processen? Så otroligt sorgligt att man känner att man måste hävda sin åsikt genom en Facebook-grupp vars enda syfte är att kasta skit på den här stackars tjejen. Hon kommer minnas det här resten av sitt liv. För resterande deltagare i det här mediaspektaklet, bland annat medlemmarna i den gruppen, kommer det här vara glömt efter nyår.

Nätmobbningen togs precis till en helt ny nivå.

Update: Åh herregud. Det finns fler grupper, bland annat “Eriks flickvän, gå av scenen” och “Vi som skämdes för Idol-Eriks flickvän“. Med sammanlagt nästan 20 000 medlemmar. Ni som är med i dessa grupper borde skämmas. Men inte för Eriks flickvän utan för er själva. För vad ni är är inget mer än ruttna mobbare.

1 kommentar

0

Jag har inte så mycket att tillägga. Kloka Annika har redan sagt allt.

Jag blir så trött på de som kallar det “pinsamt”. Jag tycker det var ett underbart ögonblick, när hon kastade sig i armarna på honom och bara lät tårarna rinna. Så övermäktigt och känslosamt.

Själv höll jag på att börja gråta när Eriks fina flickvän äntligen fick komma upp på scenen och slänga armarna om halsen på sin älskling. Hon som tittat ner med ett generat leende varje gång kamerorna zoomat in henne under kvällen, som hållit på att gå sönder av stolthet och nervositet och en jäkla massa andra känslor jag inte ens kan föreställa mig.

Pinsam? För tusan. Jag är rätt säker på att hon är fullt medveten om att det “faktiskt inte var hennes show”. Extremt medveten. Det har nog varit rätt svårt att missa.

Jag hade en liknande händelse i mitt liv för ganska exakt fem år sedan. Det var inte min pojkvän, men en av mina, då, bästa vänner som stod där i rampljuset och hans dröm hade precis gått i uppfyllelse. Lyckotårarna rann där uppe där jag satt på läktarplats, men en kram är nog allt jag fick den kvällen. Alla slet och drog i honom och jag fick aldrig en chans att dela hans lycka på vår nivå, allt var så otroligt uppskruvat.

Så jag unnar Eriks flickvän detta, rakt upp och ner. Detta är ett ögonblick hon aldrig kommer att glömma, och hon kommer tas tillbaka till den platsen varje gång hon hör “Higher”. Jag känner den fortfarande när jag hör “Coming True”.

5 kommentarer

0

Under tiden pappa varit på besök så har jag inte hängt med i en enda serie på TV. Så ikväll blir det lite catching up, vi börjar med Gossip Girl! Samtidigt försöker jag lugna den här magen, som är mer än lovligt förbannad, med en majskolv. Kan det funka?

Inga kommentarer

0