Gud vad jag är bra på att vara mystisk.

Tidningen som fick äran att ta mig skribent-oskuld är nya SOLO Mode, SOLOs helt nya renodlade modelillasyster där duktiga Annika Norman är redaktör. Första numret kom ut i dagarna och jag har inte hunnit bläddra i den så mycket än, mest bara dreglat över mina egna jobb, men jag tycker den känns jättesnygg och härlig!

Så, mars iväg till närmaste butik och köp, om inte annat bara för att läsa min intervju med Cornelia och min guide till “Sveriges bästa shopping”. Cause it’s (I’m) worth it.

Nu är det officiellt. Jag är arbetslös. Igår var jag och skrev in mig på arbetsförmedlingen och fick en mapp med info och direktiv om hur man är en duktig arbetssökande. Hittills så är det något av ett heltidsjobb att vara arbetslös. Förlåt, arbetssökande.

Statistiken so far:

• Antal sökta jobb: 7
• Antal tack men nej tack: 2
• Antal intervjuer: 0
• Antal psykbryt över a-kassepapper: 762
• Antal ont-i-magen: Hela tiden

I slutet på förra vecken trillade det in. Det sista betyget på den sista inlämningsuppgiften på den sista kursen. Lättnaden som kom över  i mig när jag möttes av ett stort, fetstilat “B” i högerkolumnen var alldeles ljuvlig. Nu är jag klar. Färdig. Finito. Ingen mer kurslitteratur och inga fler tentor.

Nu är jag färdig webbredaktör. Bubbly for everyone!

Kameran på framsidan på ifånen kanske inte är helt optimal. Jag blir himla pixlig. Men det är inte mig vi ska titta på. Det är mina örhängen. Jag har gjort dem alldeles själv. Med hjälp av en morbror, en borr, en dime och lite jox från en smyckesaffär. Jag är himla stolt.

Bakgrund: när man är ute och reser är det oundvikligt att dra på sig en massa småkrafs i form av mynt från alla länder. Eftersom man inte får växla in dem och de ändå bara en värda en spottstyver så tog jag tillfället i akt och skapade mig lite smycken. Ett armband och ett par örhängen har det blivit hittills. Jag hoppas orka mig på ett halsband med, men det är en jädra passa pill!

Självklart har jag förevigat processen för er. Public service you know.

Hur tror ni att jag tog mig till sjukhuset idag?

a) I en varm och torr bil från dörr till dörr.

b) Pulsandes genom en skog samtidigt som någon där uppe praktiskt taget hällde ett lass snö på mig?

Svara rätt och vinn en ponny.

Och nu är det dags för nästa steg. Att söka jobb. Något som känns skrämmande men samtidigt sjukt spännande.

Kattis har agerat agent åt mig idag och hittat en massa spännande möjligheter. Hittar du någon spännande jobb i Stockholm inom webb/marknadsföring/pr så får du himla gärna kasta det åt mitt håll.

Nu ska jag däcka ett par timmar innan jag sätter mig vid datorn igen och påbörjar nästa fas i projekt #nyttliv.

Nu sitter jag på hotellrummet  med mamma och syrran som passade på att ta en liten miniweekend när jag ändå skulle ned och svettas lite på plugget.  Så nu blir det lite god mat, gott vin och mys här i Medelpad.

Jag måste erkänna att det är en smula irriterande att upptäcka det underbara i kombinationen online ordering och home delivery ungefär tre och en halv dag innan jag ska lämna New York. Men det räddade mig ju i alla fall denna torsdagseftermiddag då jag sitter upp till armbågarna i projektplan-skrivande.

Idag blir det brunch i sängen och panikpluggande. Note to self: Must. Stop. Procrastinating.

Här i New York skiner solen idag igen, men jag kommer förmodligen inte att få se så mycket av den då jag verkligen måste utveckla någon slags självdisciplin idag och ta tag i inlämningsuppgifterna som ska vara inne på söndag. Men om det finns tid så tänkte jag lyxa till det med en sväng förbi Screaming Mimi’s i NoHo som Ett Annat New York talar så gott om, det är ju ändå i krokarna av biblioteket. Lite konsumtionsterapi har ju aldrig skadat.

För tillfället tittar jag på en föreläsning i HTML och det är verkligen på en basnivå som nästan är pinsam för mig som jobbat med webben i dryga 10 år. Jaja, något lär man sig väl alltid. Jag ska inte kaxa upp mig, jag kommer garanterat sitta i panik nästa helg med inlämningsuppgiften i vilket fall som helst.

Fasaden håller på att renoveras så tyvärr ser den inte så rolig ut. Men lejonen vaktar som vanligt.

McGraw Rotunda men en fantastisk takmålning.

Känner ni SATC-nördar igen trappan? Det var här nere Carrie stod i sin brudklänning när hon fick reda på att Big åkt härifrån. Den dramatiska tappa-telefonen-scenen.

Här hänger jag med min HTML-föreläsning.

I torsdags köpte jag mig ett månadskort. För första gången i Stockholm. Tidigare har jag alltid kört på remsor eftersom jag har bil. Men nu tänkte jag att investera i ett månadskort är som att investera i en aktiv och rolig sommar. För då snålar jag inte till när kompisarna vill fika eller promenera på Djurgården eller bara hänga i en park. För det kostar ändå nästan 70 spänn att åka tur och retur från mig. Men med månadskortet så skuttar jag bara på bussen, blippar, och så är det klart! Hittills har jag varit inne i stan typ varenda dag. Jag har räknat ut att jag måste åka 23 resor för att tjäna på det. Alltså ca 11,5 resa fram och tillbaka in till stan. Jag är redan uppe i 4 av 11,5. Och jag har ont i fötterna.

Idag åkte jag in för att hämta upp min träningsväska som hade övernattat hos Maria och sedan flanerade vi i butiker och drack kaffe på PUB. Och ältade, ältade och så ältade lite till. Eller jag ältade. Hon satt mest och skruvade på sig och var obekväm tror jag. Jag hatar när jag går all nutso. En del av La Linda jag inte riktigt fått bukt med än. Hur man kan bli så crazy över något som inte ens är på riktigt är beyond me. Vansinne är vad det är.

Här skulle jag lätt kunna få panik. Men jag väljer att lugnt repetera “detordnarsigdetordnarsigdetordnarsig” och hoppas på att det ordnar sig.

Sedan kommer Sofi med “Sex and the City 2″-special som sändes igår kväll och jag som inte har trean tänkte att, jaja, men jag bänkar mig tisdag kväll istället. Bachelorette och SATC2. Halleluja liksom.

Och så väljer Adlibris att leverera kursböcker idag. Idag av alla dagar. Jävla fan. Hur ska jag nu kunna ägna hela kvällen åt suktande och lipande och suckande och hallelujande? Utan bara en stor hög guilty det vill säga.

UPDATE. Men bajs. Man måste bo i USA för att få se Bachelorette på nätet. Happ, då kanske jag lyckas med nån plugg/SATC kombo?

Jag har haft ont i huvudet i lite drygt 24 timmar nu. Sån där huvudvärk som ligger lite latent och bara väntar på att få slå till och när den gör det känns det som att ögonen ska hoppa ur sina hålor. Min kollega påpekade att jag förmodligen druckit för lite, jag rör ju på mig väldigt mycket just nu och kroppen hänger inte riktigt med. Så jag har hittills druckit lite drygt två liter vatten idag. Och sprungit på toa därefter. Jag överdriver inte om jag säger att jag lättat på trycket 10 gånger denna tisdag. Miniblåsan is my middle name. Bad news är att jag fortfarande har ont i huvudet.

Har precis beställt böcker till kursen som började förra veckan. 1000 kronor för böcker till en kurs i webdesign. Känns inte det lite ironiskt med tanke på att jag jobbade som webdesigner i 5 år och har hållit på med det på fritiden i ca 10? Men det är väl det jag går den här utbildningen för, för att förankra teori i praktiken jag redan kan. Första uppgiften blir att analysera en bra webbplats och en dålig. Har ni några tips på en riktigt vidrig webbplats som jag kan slita i bitar? Den måste dock vara lite “officiell” (typ kommun, företag etc). Gimme some crap!

Nu blir det spagetti och köttfärssås och sedan ska jag sätta mig med lite frilansgrejer och lite plugg. Idag börjar nästa kurs i webbredaktörutbildningen, nu är det “Lag och rätt på internet” som gäller. Den här kursen kommer vi även att få en tenta på, första tentan på utbildningen (tidigare har vi haft case och inlämningsuppgifter) och det blir första tentan jag skriver i mitt liv. Skrämselhicka.

Jag har även en väldigt spännande sak att berätta, men mer om det senare. Jag kan ge er en ledtråd. Medium. Det ni.

Ekorrhjulet snurrar väldigt snabbt just nu. Det är mycket med skolan, ny uppgift som ska in till helgen. Jobbet slukar ju sina åtta timmar om dagen och utöver det försöker jag hinna med lite spännande sidoprojekt och att andas lite nu och då. Syre är egentligen överskattat. Sömn med. Men jag gillar att sova så det får faktiskt prioriteras.

Jag behöver bara hålla ut till juni. Då blir det lite mer tid över till att andas. Och till att dricka vin med vänner.

Jaja, nu är det i alla fall gjort. Så nu slipper jag panikplugga (så mycket) under påsk hemma i Övik. Men visst hänger böckerna med, nästa helg ska nästa uppgift in. Jag har redan ont i magen.

Jag tycker det är lite kul att Sofi Fahrman har pluggat Sofis Mode i “Elsas Mode”. Den här boken är verkligen ett enda konstant namedroppande från pärm till pärm.

Sedan tycker jag att Sofi är en väldigt modig kvinna som visar baklår på omslaget. Baklår och Louboutin, en oslagbar kombo.

Om det skulle vara så att ni undrar vad jag gör..

Ikväll är det dags! Delfinal 4 av Melodifestivalen tar plats i Malmö och på scenen står bland annat Neo, vars singel- och skivomslag jag nyligen har designat. Efter genrepet är han tydligen storfavorit, woot woot! Vi hållar tummarna för en skräll. Då säljer han jättemycket skivor och jag får ännu mer roliga frilansuppdrag. En vattentät plan.

Så nu ser ni till att rösta. Det handlar ju faktiskt om min framtid också.

Kan ni ana varför jag är så HÄR glad?

.

.

Jag fick ett AAAAA (bara ett, men nu är jag glad) på första inlämingsuppgiften i strategisk webb-kursen! Tjosan-hoppsan bara, jag är ju ett geni!

Usch. Jag hatar inlämningsdagen. För självklart sitter jag ju här nu och får panik. Att skriva och lämna in tidigare är ju otänkbart. Ärkepucko.

Just nu känns allt väldigt bra. Jag försöker njuta och inte vara rädd för att allt ska gå åt pipan.

Fy fan vilken vecka det här har varit, på ren svenska. Och till råga på allt tror jag att jag  har blivit sjuk med. Småfebrig, ont i halsen och ont i hela kroppen. Tyvärr är det nog inte en långt utdragen baksmälla utan min kropp som helt enkelt inte pallade trycket. Vek-kropp.