Category: Filmsnack

@ 11:30 | Inga kommentarer

Movie Monday: Django Unchained

Movie Monday

Jag drog mig länge för att se Django Unchained. Quentin Tarantino är ju känd för sin rätt liberala inställning till våld på film och jag kunde inte riktigt hitta en kväll då jag verkligen kände för blod och ond, bråd död.

Men så, några dagar innan Oscarsgalan tog jag mig i kragen, filmen var ju ändå en av de stora aktörerna på galan och jag kunde ju inte bänka mig framför filmfesten utan att ha sett den.

Och oj vad jag inte ångrade mig. Visst, det är blod och våld i filmen men inte alls lite grovt som i många av hans andra filmer, samt att den här filmen är så himla bra. Christoph Waltz är ett subtilt, komiskt geni och väl värd sin Oscar för sin roll. Manuset är grymt och tempot, tajmingen och skådespelarinsatserna är på högsta nivå.

Enda “problemet” jag har med filmen är att den blir lite lång. Men det är ett väldigt litet problem för en så bra film. Se.

    0
    @ 19:02 | Inga kommentarer

    Oscarsgalan: Höjdpunkterna

    Nu har jag sovit några timmar och jobbat några timmar och fått smälta glamour- och filmfesten som Oscarsgalan bjöd på igår kväll. Och även en riktig fest för oss svenskar! Inte mindre än tre statyetter plockade vi hem till Svealand. Per Hallberg (Skyfall) och Paul N.J. Ottosson (Zero Dark Thirty) fick båda Oscars i Sound Edititing efter att det blivit oavgjort mellan dem. Sedan plockade Malik Bendjelloul äntligen hem Oscarn för bästa dokumentär för “Searching for Sugarman”, så galet roligt!

    Jag har ju redan bloggat om klänningarna. Andra höjdpunkter som galan bjöd på igår, utan inbördes ordning:

    - Les Misérables-gängets framförande av “One Day More”. Chills I tell you, chills! Och någon tår kan nog trängt fram med. Se framförandet nedan (börjar runt 5.50).

    - Jennifer Lawrence tal. Älskar det faktum att hon trillade när hon skulle gå upp, så mänskligt och gulligt i nervositets- och lyckoruset.

    - Channing Tatums och Charlize Therons dans i öppningsnumret. Väldigt Fred Astaire och Gingers Rogers. Love it! Se klippet nedan.

    - Att Argo vann bästa film och bästa manus. Så galet glad för Ben Affleck. Hans revansch mot Hollywood har varit en fröjd att se.

    - Kvällens bästa tal hölls av Quentin Tarantino (för bästa manus), han är så skön den mannen.

    - Älskade alla musikaliska inslag, det kändes så mycket old Hollywood glamour och jag är ju en sucker för sådant.

    Missade ni galan så kan ni se höjdpunkterna här (installera Mediahint för att skutta förbi landsbegränsningen).

      0
      @ 2:27 | Inga kommentarer

      Oscarsgalan: Red Carpet Fabulousness!

      Eftersom att David lovat att jag ska bjuda på glamour här i afton så vem är jag att neka er lite fabulousness? Här kommer några av mina favoriter från röda mattan i afton.

      Charlize Theron

      Charlize Theron. Inte många kan bära upp denna frippa. Och sedan kan kombinera en så cool frisyr med en sådan elegant klänning. Perfekt.

      Naomi Watts

      Naomi Watts. Som tagen ur Star Trek. Metallic och asymmetriskt. Grymt.

      Jennifer Aniston

      Jennifer Aniston. Jag absolut älskar ju klänningar med sådan här vidd. Och den här underbart klarröda färgen. Håret är lite trist men det funkar.

      Jessica Chastain

      Jessica Chastain. Jag är kluven gällande den här klänningen. Hon blir lite blek men med hennes fantastiska hy och hår så smälter det så vackert ihop på något sätt.

      Jennifer Lawrence

      Jennifer Lawrence. I Dior. Detta är en vinnarklänning.

      Anne Hathaway

      Anne Hathaway. Jag är lite besviken på hennes klädval den här säsongen men den här känns så himla sval med en liten edge.

      Reese Witherspoon

      Reese Witherspoon i Louis Vuitton. Älskar kombinationen svart och blått och det riktiga Hollywoodsvallet. Old elegance.

      Halle Berry

      Halle Berry. Kvällens coolaste klänning. Hands down. Me-ow.

      Amy Adams

      Amy Adams. Kvällens vinnare på Röda Mattan i Oscar de la Renta.

      Nu är det dags för gala!

        3
        @ 23:23 | Inga kommentarer

        Oscarsgalan – tipsraden

        Med sisådär tre timmar kvar till Oscarsgalan så lämnar jag in min tipsrad. Jag är inte direkt känd för att vara ute i god tid så jag tycker att detta känns fullt rimligt.

        Jag har faktiskt sett alla filmer som är nominerade till Bästa Film i år, utom en, franska “Amour”. Och här kommer mina val och tips till nattens statyetter.

        oscars13_01

        Bästa manliga huvudroll: Daniel Day-Lewis för “Lincoln”
        Det är inte riktigt något snack om saken. Det här är hans år. Han har vunnit varenda pris fram till nu och jag ser ingen anledning till att det skulle bli annorlunda inatt.

        Bästa kvinnliga huvudroll: Jennifer Lawrence för “Silver Linings Playbook”
        Den här är lite trixig. Jag tror att det står mellan Jennifer eller Jessica Chastain för “Zero Dark Thirty” men många verkar också tro på Emanuelle Riva för franska “Amour”. Men jag sätter min peng på Lawrence, främst för att hon är min personliga favorit.

        Bästa manliga biroll: Tommy Lee Jones för “Lincoln”
        Den här är också en liten trixig kategori. Jag tror att det står mellan Jones och Christoph Waltz för “Django Unchained”. Men jag tror på Lee Jones.

        Bästa kvinnliga biroll: Anne Hathaway för “Les Misérables”
        Om hon inte vinner så är det katastrof. Hennes version av “I dreamed a dream” fick mig att småböla där i biosalongen. Hon är fantastisk. Det är inget snack om saken.

        oscars13_02

        Bästa originalmanus: Django Unchained

        Bästa manus efter förlaga: Argo

        Bästa regi: Steven Spielberg för “Lincoln”

        Bästa film: Argo

        Sådär. Nu kör vi!

          0
          @ 21:46 | Inga kommentarer

          Här ser du Oscarsgalan live på nätet i natt!

          La Linda tipsar - Se Oscarsgalan på nätet

          I kväll går den av stapeln, årets glammigaste fest – Oscarsgalan. Här i Sverige visar Kanal 9 galan med start klockan 23 med röda mattan. Själva galan startar 02.30. Så vitt jag kan utläsa så kommer Kanal 9 även att sända galan live på nätet, men om det visar sig inte vara så så har jag några länkar som kanske kan komma till användning.

          • Kanal 9 – Som sagt, troligtvis både röd matta och gala.
          • E! - Visar röda mattan från 23.30. Ofta den bästa rapporteringen från röda mattan med Ryan Seacrest i ledningen.
          • Hollywood Life – Röda mattan från 23.30 och enligt sajten kommer de även streama galan.
          • On the red carpet – Röda mattan från 01.30.

          Har ni fler länkar, tipsa gärna i kommentarerna!

            0
            @ 17:26 | 2 kommentarer

            Movie Monday: Argo

            Movie Monday

            Generellt sett så tycker jag faktiskt att årets startfält inför Oscarsgalan är ett rätt så svagt ett. Det är inte många filmer som jag blivit imponerad av och ännu färre som verkligen satt sig direkt. Här har vi dock en av dem.

            Argo är Ben Afflecks tredje film som långfilmsregissör och den fastställer det faktum att Ben Affleck är en förjävla bra filmskapare. Han är också en av de skådisar (jag skulle placera honom i samma fack som George Clooney) som lyckas kombinera skådespelar- och regissörsrollen i samma film och göra det riktigt bra.

            Den här filmen har något som jag värderar mycket högt i en film – tempo. Den sätter ribban tidigt och lyckas hålla samma nivå filmen igenom. Den är välgjord, spännande och intressant, tre egenskaper som gör en mycket bra film.

            Helt klart bland mina topp fem i år – se den!

              3
              @ 17:17 | 2 kommentarer

              Movie Thursday: Anna Karenina

              Movie Monday

              Förra veckan tog David med mig på en förhandsvisning av Anna Karenina, Joe Wrights (Atonement, Pride & Prejudice) nya film med Keira Knightley, Jude Law och nya svenska stjärnskottet Alicia Vikander.

              Jag har inte läst Tolstojs roman så jag vet inte hur mycket av filmen som är regissörens vision och hur mycket som finns i originalet, men jag tyckte väldigt mycket om känslan i filmen. Den känns drömsk, nästan lite sagolik och scenografin är väldigt spännande uppbyggd. Den är också otroligt vacker, både vad gäller foto, kostym och set decoration. Stora delar av historien utspelar sig på en teater och samma teater agerar som sovrum, balsal, tågstation och slumkvarter i olika delar av filmen. Jag älskade denna vinkling och de möjligheter och utmaningar som detta betydde för dramaturgin i filmen.

              Filmen börjar mycket bra och med ett tempo som gör mig upprymd och förväntansfull. En timme in i filmen ungefär så segar den ihop lite och drar in lite för många karaktärer och historier än vad som känns relevant och hanterbart. Den balanserar på den här gränsen ett tag men slutar ändå på rätt sida.

              Vår svenska Alicia Vikander gör en kanoninsats i filmen och hennes engelska dialekt är i stort sett felfri enligt mig. Vi kommer nog att få se en hel del mer av henne i framtiden.

                1
                @ 12:20 | Inga kommentarer

                Movie Monday: Silver Linings Playbook

                Movie Monday

                En av mina absoluta favoritfilmer i år. Den är kvick, rolig och framförallt, i alla fall för mig, otroligt relaterbar.

                Den handlar om att vara vilse och försöka hitta sin väg. Om att hitta någon som förstår när allt är rörigt. Om att kanske vara för mycket men hitta någon som fattar det med.

                Jennifer Lawrence och Bradley Cooper är magiska tillsammans i den här filmen. Se den, den är värd varenda minut.

                  2
                  @ 9:55 | Inga kommentarer

                  Movie Monday: Les Misérables

                  Movie Monday

                  Jag älskar musikaler. “Moulin Rouge” är en av mina absoluta favoritfilmer och jag tyckte även fasligt mycket om “Hairspray” och “Mamma Mia”. “Les Misérables” är en annan femma. Den är varken lättsam, klämkäck eller rolig. Den är dramatisk, vacker och tung. Och man sjunger. Hela. Tiden. Jag menar verkligen, hela tiden. Det sägs nog ca tio ord totalt i den filmen. Och nog för att det är en musikal, men det blir faktiskt en aning påfrestande.

                  Jag älskade den inte. Den är vacker, välspelad och många gånger är musiken så mäktig att håret reser sig på armarna och ögonen tåras. Men den känns ibland en aning melodramatisk, orelaterbar och ja, lite långtråkig. Hugh Jackman har, hur fantastisk han än är, ungefär femtitolv solonummer för många. Hade man kapat ca hälften hade man nog kunnat få lite mer tempo i filmen. För det är lite det som saknas. Tempo.

                  Fler saker som stör mig: “kärlek vid första ögonkastet”-grejen. Kräks. Russell Crowe. Han kan verkligen inte sjunga så att jag känner någonting. Förutom lite obehag.

                  Men nu pratar vi positiva saker istället.

                  Fotot. Älskar de långa tagningarna under sångerna. Och det faktum att sångerna sjungs live i filmen!

                  Hugh Jackman. Det är liiite för mycket av honom. Men han är ruskigt bra.

                  “Do you hear the people sing”-numret. Scenografin, sången. Åh, det är så storslaget och fantastiskt. Love it!

                  Anne Hathaway. My God. Den pipan, den talangen, den kvinnan! Hon är verkligen helt makalös. Tyvärr har hon inte jättemycket tid på duken men hon är verkligen den riktiga behållningen med filmen.

                  Scenografin. Så. Himla. Vacker.

                  Så ja, mycket sevärd. Med varning för träsmak.

                    0
                    @ 9:34 | Inga kommentarer

                    Movie Monday: The Impossible

                    Movie Monday

                    The Impossible

                    Det är något speciellt med filmer baserade på sanna historier. Speciellt katastroffilmer. Som “Titanic” till exempel. Och som nu med “The Impossible”, som handlar om tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Man vet vad som kommer hända. Och redan innan det händer sliter det ut hjärtat på en.

                    Den här filmen river fram så många känslor i mig att jag efter bara första kvarten är ett vrak. När första vågen rullar in och Oscarsnominerade Naomi Watts skriker i panik och hopplöshet efter sina barn är det så hjärtskärande att jag bara gråter. Och jag älskar att jag gråter. Jag älskar filmer som får mig att känna. Som får mig att uppskatta mitt eget liv och hur bra det egentligen här och samtidigt känna empati med dem som förlorat så mycket.

                    Visuellt är “The Impossible” fantastisk. Den fångar det tsunamidrabbade Thailand på ett sätt som knappt de verkliga bilderna från händelsen gjorde. Man kommer närmare. Man känner chocken. Ångesten. Man känner smärtan. Hopplösheten. Sorgen. Men också hoppet. Glädjen. Avgrundsstyrkan.

                    Den är skitjobbig, jag säger inte annat. Men den är så värd det.

                      2