I’m on a train!!

Photo-2014-04-14-09-29-35

Idag åker vi tåg, jag och Silver. Vi är på väg upp till Ö-vik för att fira påsk med familjen och förhoppnings få lite inspiration för nya modejobb för Comme-Ci. Tåget vobblar som galet och min näsa håller på att förfrysa. Ironiskt med tanke på att jag i början av resan fick fylla i en kundundersökning och då sa att temperaturen var “lagom”. Någon hade väl fyllt i “SKITVARMT” så de drog på AC:n. Go figure.

Nu på morgonen gick pressreleasen för Comme-Ci ut så nu hoppas vi på en lite PR-puff så att det här kalaset kommer igång! Jag är så pepp och nervös och allt på en gång. Tänk om det går åt pipan? Ni som är så gulliga, kan inte ni sprida lite Comme-Ci-kärlek i era kanaler?

Det ska bli skönt att komma någon annanstans och få lite andra intryck ett par dagar. Kanske krama på några gamla vänner och få sniffa lite Norrlandsluft.

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 37/100 – Inlägg 56/100

Save the date – 10 april!

20140403-221611.jpg

Just nu. Jag och Silver har dragit oss tillbaka till sovrummet och varvar ner lite inför natten. Jag försöker att hålla kvällarna relativt jobbfria (eller iaf fria från onödigt ältande) den här veckan och har därför lämnat datorn på kontoret så bloggar nu från mobilen.

Idag spikade jag öppningsdagen för Comme-Ci. Det blir nästa torsdag, den 10:e april så passa på nu och signa upp för nyhetsbrevet så att ni inte missar premiärrabatten!

Så nu ligger jag och filar på kommande redaktionella jobb och skriver en lista på önskepersoner som jag skulle vilja intervjua. Helt vansinnigt att jag plötsligt dragit på mig hattarna för chefredaktör, moderedaktör, inköpare, PR-konsult, strateg, digital marknadsförare, allt på samma gång. Vem har sagt att man inte kan ha (vara) allt?

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 30/100 – Inlägg 47/100

En natt på balkongen.

Silver

Silver sover alltid hos mig. Alltid. Hela natten. Gärna mig om hon får. Men i natt var sängen fasligt tom. Jag kunde inte somna och kände att något var tokigt men skakade av mig det och somnade. Vaknade tidigt i morse och kollade runt i lägenheten. Ingen katt. Gick och la mig igen och tänkte att hon ligger säkert under soffan (hennes favoritställe).

Men när jag klev upp kom jag på att, rackarns, jag hade ju faktiskt balkongdörren öppen en sväng igår kväll. Och glömde kolla på balkongen innan jag stängde igen eftersom Silver precis innan hade legat i sängen.

Och jomenvisst. Där ute satt hon. Lite tufsig och förvirrad. Och pepjamade när hon kom in (min katt kan liksom inte riktigt jama). Pip-pip. Och kurr-kurr och puff-puff. Stackars hjärtat. Och fin i kanten som hon är hade hon gjort nummer två under en av möblerna, sånt skyltar man ju inte med. Tack för det.

Sedan blev det tvättbonanza. Hon tvättade säkert sig själv i en halvtimme efter det traumat. För att få bort smutsen av världen där ute liksom. Vi vet ju alla hur det kan vara.

Varning för kattegull.

Hos oss roar vi oss med att leka kurragömma i skohyllan på morgnarna.Rovdjursblicken. #catsofinstagramVampyrkatten och lådan. LÅDAN!

Förlåt mig men jag dör lite av hur söt min katt är ibland. Som när hon gömmer sig bakom min kappa på skohyllan när jag ska gå till jobbet. Eller när hon springer omkring med en plingande kattleksak i munnen och leker rovdjur. Eller när hon bygger bo i en skokartong och man tar kort på henne och hon ser ut som en mysande vampyr.

Det är sådana stunder jag förstår hur människor känner inför sina barn. Mvh, the crazy catlady.

Att bara få ligga på en soffa.

Där borta ligger hon, fantastiska @jennydold, och är bomull för min själ när världen är elak. <3Där borta står världens bästa @frejaforsure och lagar mat till mig. Så jävla mkt #win.

När livet är sådär dumt som det varit mot mig i veckan så är det tur att man har sådana där nya och gamla och nygamla fina vänner som tar hand om en. Som har soffor man får ligga på med filtar över sig medan de häller upp vin och lagar ratatojji (råttatollji? rattatulli? rattarattara?) till en och man får bitcha lite om hur jävligt livet är ibland och sedan skratta lite i sin bitterhet och så kramas.

Som min kollega sa till mig idag när vi var ute och åt. “Fan, vad du är bitter!” med lite ärlig förvåning i rösten. Jaja, det går väl över.

Tack Jenny och Freja för att ni tagit hand om mig i veckan när jag behövt klappas lite medhårs. Puss och så.

Och så lite tack till Silver som liksom pussar på mig hur jag än mår. Och gömmer sig under täcket tillsammans med mig när jag inte alls har någon lust att hänga med världen.

Jag (och Silver) idag. Världen är dum.

Äntligen helg.

Tvättstugeutsikt.Morgonpuss!

Lördag. Ca 15 grader kallt ute och strålande sol. Jag vaknar av stickig kattpuss och en tvätthög stor som Mount Everest som skriker efter uppmärksamhet. Således är klockan snart ett och jag är snart klar med tvätten och ska tag i dammråttorna som även de kräver behandling.

I övrigt är planerna för helgen väldigt lugna och fina. Promenad i solen, träning och så ska jag försöka komma ihåg att köpa de där jädra batterierna. Vad hittar ni på?

Helgen i punktform.

Jag är så trött. Så fanatiskt, fantastiskt trött. Men det är bra trött tror jag, för att jag har tränat fleraflera gånger i helgen (två) så tänker skylla på det. Jag tänker somna inom sisådär  sju och en halv minut, men först tänkte jag dela med mig av några highlights från min helg. Här kommer de.

- Min hatthylla brakade sönder. Igen. Nu hänger den på en skruv i någon slags halvledset tillstånd och jag har inte riktigt bestämt mig om jag ska hänga upp den igen eller ta ned eländet.

- Jag var och såg “Berättelsen om Pi” på bio med fina vänner. Det var den första filmen jag såg i 3D och blev väl inte överväldigad även om vissa scener blev rätt coola. Och framförallt var ju JAG väldigt cool i brillorna. Viktigt.

- Jag har virkat. Och virkat. Och virkat lite till.

- Jag har bjudit Åke på brunch. Pannkakor med hjortronsylt, maple syrup och grädde. Nom så att jag nästan dog. Och så gav jag honom ett pussel (han är pussel-oman). Ett 18-bitars djurpussel. För jag är lustig på det viset.

- Jag har tränat. BodyPumpat. Och fått ännu ondare i knät. Och även halvpajjat handleden. Jag är jävligt bra på det här att träna.

- Och så kom Silver hem! En stickig kattpuss på näsan efter att inte träffat henne på två veckor, det är lycka.

Jag och Silver