From Härligheter

It’s been a ride and I loved riding with you.

Nu är det över. Tre galna månader under filmfestivalens rekordår och tonvis med film, sena kvällar, cava och fantastiska människor. Det har varit tufft, underbart och jag har varit jättetrött och jätteglad samtidigt. Och nu är det slut. Bara sådär. Lite skönt. Mycket sorgligt.

Foto-2014-11-21-19-47-02

Underbara medlems-Anna med håret that can do no wrong och Johanna som är för liten för att gå på systemet (HUR gammal jag kände mig när jag insåg det?!).

Foto 2014-11-21 19 59 44 (1)

En liten del av det fabulösa gäng jag spenderat all min vakna tid med på sistone.

Foto-2014-11-21-19-46-28

Sara har inte jobbat med festivalen men hon kom ändå för att fira. Och vi firade att vi sågs igen efter alldeles för långt uppehåll.

Foto-2014-11-21-19-57-26

Teknik-Adam, medgrundare av Cavaklubben (även den som såg till att alla filmer var på rätt plats vid rätt tid) och med det galnaste håret. Bra person.

Foto-2014-11-21-20-32-01Och bästa Olle, Min hamn i stormen, min chefredaktör. En mycket kompetent och härlig person.

 

Bubbel, åska och hårkli

P1300683 P1300692

Ibland får man precis det man behöver. Som tacos, rosébubbel (som råkade vara lite skakat och således blötte ner hela köket och hela mig) i muminmuggar, åska och spöregn, levande ljus, Dumle, te och hårkli.

Detta var nämligen precis vad som stod på menyn när jag och Siri hälsade på Sanna som då hade bott i Stockholm i ganska precis tre dagar. Och jag hade haft en sådan där utomordentligt sugig dag så detta var precis vad jag behövde.

Att bara liksom vara. Sjunga allsång till Celine Dion-ballader från 90-talet och garva läppen av sig. Så himla glad att du är här nu Sanna.

En kväll i den eviga solnedgången

I fredags gjorde jag något som jag gjort alldeles för lite den här sommaren – jag hängde i en park. Jag lyssnade på blues och presenterade Leia för härliga människor och fick öl från en snäll man med en full kylbox. Och det kändes som att solen gick ner hela kvällen. Som att man var i den där magin i flera flera timmar. Lite så här såg det ut.

2014-07-25-20.13.50

Några nya ansikten och några bekanta på ett par filtar i Skinnarviksparken.

2014-07-25-20.23.09

Jag hade grävt fram bordsduksklänningen ur sin gömma och drack öl med Micke.

2014-07-25-20.48.07

Leia var ovanligt jättenyfiken och skulle hälsa på allt och alla. Fast mest intresserad var hon av dem som grillade korv längst bort i parken.

2014-07-25-21.08.18

Och så gick vi ned mot Söder Mälarstrand och förbi Münchenbryggeriet och solen brände i teglet. Så lustigt att jag aldrig hängt på båtarna längs med där medan jag jobbade där.

2014-07-25-21.09.16

Och piratskeppet låg kvar och myste i solnedgången.

2014-07-25-21.02.40

En sådan där solnedgång som behöver varken filter eller redigering. Moder Natur vinner över allt sådant.

2014-07-25-21.43.32

Sedan gick vi till Seaside och åt pizza.

2014-07-25-21.57.01

Knaprig och riktigt mums.

Untitled-1

Jag delade med Leia som satt i mitt knä hela kvällen. Så himla fin, min lilla tjej.

2014-07-25-21.06.57

Och sådär vid elvasnåret, då stämningen automatiskt svänger från gemytlig till löningsfredagsbrölig, så gick jag och Leia hemåt längs med vattnet.

A day at the beach.

Jag är ju ingen strandhängsperson. Det är varmt och svettigt och jag blir uttråkad. Men när jag fick spontant besök av skåningen så tog vi tillfället i akt att åka ut till Värmdö och hänga på Grisslinge havsbad med ca alla andra personer som finns. Därför att när det är 30 grader ute så känns det inte som att det finns så många andra alternativ. Vi stannade bara en timme men det räckte gott och väl.

2014-07-24-15.05.34

Jag premiärbadade i det salta vattnet och fick sand mellan tårna. Så himla gott.

2014-07-24-14.48.34

Mr K drack kaffe och läste IKEA-bok.

2014-07-24-15.05.50

Leia var med (fast jag upptäckte i efterhand att hon inte egentligen fick vara där. Jaja, hon var tyst och snäll och störde ingen).

Foto-2014-07-24-15-21-27

Så mysigt med pälsklädd huvudkudde.

2014-07-24-14.37.38

Utsikten från filten. Jag är ju ingen soldyrkare så halvskugga var alldeles perfekt för mig.

2014-07-24-14.48.43

Och det var min enda dag på stranden den här sommaren. Nu har jag badat, nu kan det bli höst.

En lördag i skogen

2014-07-12-12.36.50

Igår kom Siri på besök. Hon polade direkt med Leia och blev glad som en femåring när hon fick hålla i kopplet.

2014-07-12-13.50.02

Vi gick en långpromenad och hamnade i den här trollskogen. Så himla fint.

2014-07-12-13.13.41

Blåbären längs med stigen hade börjat mogna och vi kunde liksom inte låta bli att plocka lite av naturens godsaker.

2014-07-12-13.15.30

Se så fina!

2014-07-12-13.33.33

Nomnom.

2014-07-12-13.17.06

Värsta lyxiga skogsvägen, Leia var i himlen med alla nya saker att sniffa på.

2014-07-12-13.21.03

Vi hittade en sjö med en massa näckrosor. Jag väntade bara på att älvorna skulle börja skutta mellan dem.

2014-07-12-13.33.36

Och ännu mera blåbär.

2014-07-12-14.02.14

Sedan snubblade vi över ett utegym, jag har varit på jakt efter ett så blev himla nöjd!

2014-07-12-15.14.34

På vägen hem handlade jag lite för mycket och hittade lämpligt nog en vagn kastad i ett dike som jag nyttjade en bit.

2014-07-12-15.49.20

Väl hemma, tre timmar senare, blev blåbären världens godaste smulpaj och jag och Leia sov en lång och skön tupplur. Så bra dag!

Urban bubbles

Detta vansinniga sug efter att resa som infunnit sig! Sitter och knarkar AirBnB som att det inte fanns någon morgondag. Jag har varit ganska nöjd med att befinna mig i Stockholm väldigt länge nu men med tanke på att jag inte varit längre än Köpenhamn på 2,5 år så var väl detta väntat. Paris i maj.. jovars?

Men nu var det ju inte det vi skulle prata om. Nej, vi skulle prata om hur fint det är att träffa sådana där vänner som man träffar alldeles för sällan. Jenny har ju bakat bebis och matat bebis det senaste året så att få avnjuta ett glas bubbel med henne på Urban Deli igår var så himla lyxigt och fint. Sedan så avhandlade vi bakning, bebis, kärlek, Comme-Ci och ensamhet. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Och sedan skulle hon flyga hem till Övik igen eftersom det bara var blixtvisit över dagen.

Photo-2014-03-26-17-36-23

My bubbles.

Photo-2014-03-26-17-41-23

Fina, fina Jenny. Blåmärket var inte mitt fel utan en dum skidbackes.

Photo-2014-03-26-17-37-24

Urban Deli var sådär stimmigt som det oftast är. De hade italienskt tema och hela menyn var obegriplig men himla fin.

Photo-2014-03-26-17-39-29

Hejhej.

Photo-2014-03-26-17-47-20

Och så åt vi sotad tonfisk till förrätt och när pastan kom var jag så hungrig att jag glömde kameran.

Photo-2014-03-26-17-37-06

Och det var den fina onsdagen!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 24/100 – Inlägg 38/100

Bubbla med Schlagerprosecco till mellofinalen!

Photo-2014-03-07-10-44-41

Photo-2014-03-07-10-45-01

I morgon går Melodifestivalens final av stapeln på Friends Arena. Min pengar ligger nog faktiskt hos Sanna Nielsen, jag tror att låten är tillräckligt svulstig och dramatisk för att gå hem hos de flesta målgrupperna. Jag personligen älskar den!

Lagom till detta kalas fick jag en flaska av den här piffiga flaskan hemskickad till mig från Pretto PR. Bubblor och schlager känns ju som en lysande kombination! Dessutom kan du nu tävla tillsammans med Schlager Prosecco om en resa till Italien! Förstapris är en resa för två till vingården Vinicola Serena i Treviso där Schlager Prosecco tillverkas. Spana in tävlingen här! 

Vem håller ni på imorgon?

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 7/100 – Inlägg 15/100

Söndag: Hjalmar får ett namn och jag sover alldeles för lite.

I söndags åkte jag ut till Sollentuna för att fira att lille Hjalmar fått ett namn!

Photo-2014-03-02-16-35-27

Mia strålade så där som bara småbarnsmammor kan.

Photo-2014-03-02-16-50-03

Hjalmar sov och gurglade i omgångar. En charmig liten kille är vad han är.

Photo-2014-03-02-16-34-18

Hej!

Photo-2014-03-02-16-42-45

Mias syster Anna var också på plats, kul att se henne igen!

Photo-2014-03-02-16-44-05

Min QX100 väckte som vanligt nyfikenhet och intresse. Jonas tyckte den var himla spännnande!

Photo-2014-03-02-16-51-56

Och så fick jag bläddra igenom den tokfina nya boken från Styleroom, “Finurliga barnrum” (som jag faktiskt ska på releasefest för ikväll!).

Photo-2014-03-02-22-28-57

Efter kalas i Sollentuna åkte jag till Söder och hängde med bland annat Hanna. Det är alldeles för länge sedan jag umgicks med de här personerna, det var så himla härligt.

Photo-2014-03-02-23-11-57

Runt elva-snåret drog jag mig mot Biograf Grand där jag under natten skulle rapportera om Oscarsgalan för Filmkritikerna.

Photo-2014-03-03-01-11-14

Det var riktigt coolt att se Oscarsgalan på bioduk, det kändes lite som att man själv satt i publiken på galan. Folk hurrade och applåderade och tjoade, skön stämning!

Photo-2014-03-03-00-55-32

Den mycket fokuserade rapportören hattade mellan Twitter, Filmkritikerna, AboutJulia.Com och Getty Images för att inget missa.

Photo-2014-03-03-00-43-55

Strax efter sex på morgonen var galan slut och jag gav mig ut i Stockholm lagom till soluppgången med ett hyperaktiv kropp och en toktrött hjärna. Men det var det värt.

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 6/100 – Inlägg 13/100

Idag är jag på lysande humör – passa er!

Älskar sådana här mornar. Då man nästan skuttar fram. 

Jag hade inte tränat på en vecka och det kändes verkligen. Jag blir sur, trött och deppig av att inte få min endorfin-sil ett par gånger i veckan. Så blir det när man låter jobb och folk och trötthet komma i vägen.

Men i morse var jag tillbaka på SATS och körde ett BodyPump pass så det sved i hela kroppen. Jag kör sällan konditionsstyrketräning längre utan lyfter lite och tungt istället, så det var lite härligt att chocka igång kroppen igen.

Och sedan vet ni, sedan kom det finaste.

Eller vänta. Först måste jag berätta att de har REGNDUSCHAR på SATS St Eriksbron. Jag kommer nog aldrig komma över den härligheten. Så.

Jag lämnade gymmet och stannade förbi Wayne’s vid St Eriksplan och köpte kaffe och en macka. Sedan tänkte jag att jag skulle ta bussen upp till Torsplan men ändrade mig i sista sekunden. Tänkte att lite fot-ont var det liksom värt för att få frisk luft och slippa trängas i den där bussen.

Och vilken win det beslutet blev. Bussen låg steget efter mig hela vägen, med den elaka texten FULLSATT där det brukar stå “Södersjukhuset”. Vi kom fram exakt samtidigt till Torsplan och på vägen hade jag istället för att trängas och skuffas på bussen fått sippa kaffe, le mot främlingar och njutit av morgonluften. Samt att ca varje man jag mötte längs hela Torsgatan var tokigt vacker! De finns alltså kvar i stada. Härligt att veta.

Sådär. Nu har jag kvittrat klart. Jag hoppas ni får en sådan där toppitoppig onsdag.

timetobeawesome

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 5/100 – Inlägg 10/100