Min lördag var en alldeles lysande sådan, från början till slut. Jag älskar dagar som denna, som börjar på en plats och sedan bara rullar på och oplanerade aktiviteter följer varandra i en härlig, strid ström.

Jag mötte i alla fall upp Håkan runt lunch. Tanken var att vi skulle ha en film- och fotodag, promenera runt Djurgården och föreviga ting på fyndiga, kreativa vis. Men så började det regna. Och då blev det lite så här istället:

Vi promenerade längs Strandvägen då det började regna. Då tog vi istället vår tillflykt till ett café som ligger på en båt längs vägen.

På caféet, som även var en catering- och kalasbåt som hette Sjömärket, hade de en massa olika mjölk till teet att väja på.

Vi satt här ute och guppade runt och tittade på regnet.

Drack te och pratade om resor och adrenalinkickar och så.

Apelsinerna gjorde mig aningen förvirrad, men fint var det.

Och så brasan. Brasor är så himla gott.

När det slutade regna och solen kikade fram fortsatte vi gå ut mot Djurgården. Strandbryggan såg aningen övergiven ut.

Så även Josefina. Lite spöklikt nästan.

Vår eftermiddagsaktivitet blev istället Vasamuséet! Jag hade aldrig varit där och tyckte att en jättestor, jättegammal båt kan man ju kika på en stund.

Även om jag kanske tycker att det är lite lustigt att vi har ett jättemuseum för en av Sveriges största ingenjörsfloppar genom tiderna. För ni vet väl att Vasa seglade i ungefär 20 minuter innan hon tippade och toksjönk där för nästan 400 år sedan? Knugen och hans storhetsvansinne hade gjorde båten lite topptung med sjuttielva kanoner och det hela gick liksom inte ihop med en så hög båt och ingen som helst köl. Så det sa plums. Så kan det gå.

Efter att ha insupit kultur i ett par timmar åkte vi med en något mindre, dock fullt fungerande, båt till Slussen.

Vi hamnade på OT, där vi intog öl och föda. Och så fick jag höra upprepade gånger från en överförfriskad man vid bordet bredvid att jag var “skitsnygg!!”. Det är ju inte utan att man blir smickrad.

Kvällen fortsatte sedan på Biljardhallen där vi drack mer öl och gjorde vårt bästa för att pricka hål med bollar.

Håkan var bäst, han vann hela tiden. Men jag gjorde faktiskt ett hat trick som resulterade i spontandans.

Här någonstans hade även PA gjort oss sällskap. Han kanaliserade Top Gun (eller var det Crybaby?) och var himla duktig på det här med bollar och hål han med.

Sedan begav vi oss ut i Stockholmsnatten och där någonstans slutade jag att fotografera. Men det var en fin kväll. Ni får helt enkelt tro mig.

Inga kommentarer

1

Jag behövde inte sakna Jenny sådär jättelänge, vilket var skönt. Ganska precis en vecka efter att hon lämnat oss på kontoret till vårt öde så möttes vi upp på Wagamama och åt middag. Ett sånt där skönt ställe där det är mysigt men inte slacker, snyggt men inte pretto och maten är jättegod och precis lagom i pris. Och gott vin hade de också. Och edamamebönor. Och kokosglass. Behöver jag tillägga att jag mådde illa när jag gick hem? Jag mådde illa när jag gick hem.

Ack så jag saknar dig, iPhony.

Jenny. Fina fina Jenny.

Jag och Lina. Valrosskämtet blir aldrig gammalt.

Jennys syster var också med. Hon hade det bästa partytricket – glasögon med inbyggd ficklampa. Vansinnigt roligt.

Och det var den kvällen.

1 kommentar

0

Ibland har man kameran framme mer. Ibland mindre. Igår var en av mindre-kvällarna. Men jag fångade det viktigaste. Typ.

Gårkvällen inleddes på Carmen med ny bekantskap (hej!) och tokbillig öl. Där lagar man toaletten  med silvertejp. Alla sätt är bra liksom.

Efter två öl som ledde till en något för tidig berusning på grund av bristande matintag pinnade jag ner till Bleckan i svinkylan. Där hade de köttbullar och fint folk.

Bland annat Leo. Hans tatuering fick kropp inklusive behåring och allting. Och så pratade vi om hans pojkrum och varför vår musiksmak är våra föräldrars fel.

Sedan gick vi till Nada och kramades en sväng. Staffans tröja kan möjligtvis ha varit kvällens snackis. Och klappis.

När klockan blev sent gick vi hemåt. I Götgatsbacken var det jättejättetomt. Och jättekallt.

Och nu vet jag vad som händer när sista tunnelbanan gått. Då kommer ett orange tåg från 1986 och joyrajdar. Intressant.

4 kommentarer

0

I fredags ville jag äta mat med mina fina flickor. Eftersom vi inte hade ätit på Marie Laveau (förutom Carin) förut så bestämde vi oss för att äta där.

Carin fick guida oss eftersom hon var den enda som varit där förut. Hon har också precis köpt lägenhet så det skulle ju firas.

Jag vill också ha en stor griffeltavla i mitt vardagsrum. Konstant uppdaterad gästbok liksom.

Jenny flyttar snart hem till Övik så jag får passa på att kramas med henne när jag kan. Plus att hon ska ha en sån där bebis om en månad eller två och det måste ju firas konstant!

Så åt vi majskolvar och sötpotatis och vitlöksbröd och entrecôte och ungtuppar och blåbärspaj och drack rödvin och cosmos. Och ja, jag dog av godhet.

Och sedan kom Lisa med den största nyheten – hon har förlovat sig! Då blev det så klart pussar och kramar all around.

Och så delade Carin ut julklappar. Helt galet vad hon skämmer bort oss.

Sedan blev jag sådär tokfredagstrött och gick hem och sov jättesött.

2 kommentarer

0

Stockholm. Vackra älskade Stockholm.

Om elva dagar har jag bott i Stockholm i fem år. Det är det längsta jag bott i samma stad någonsin förutom Övik. Och jag blir mer och mer kär i Stockholm för varje dag som går.

Länge kände jag att jag inte passade in. Staden var så nischad och alla hade sina “hak” och sina stadsdelar. Och jag var kusinen från landet som shoppade på Drottninggatan och klubbade på Golden Hits.

Nu har jag hittat hem. Jag har hittat min fina lägenhet utan insyn men med parkettgolv. Jag har hittat #Bleckan och Pelikan och Vita Bergsparken. Jag har hittat promenadstråken runt Skurusundet och de små second hand-butikerna runt på Söder och härliga Nada. Jag har hittat de finaste människorna och jag börjar äntligen känna att Stockholm, det är min stad med. Och varje morgon när jag åker bussen längs med Stadsgårdsleden och blickar ut över ett nyvaket Gamla Stan och Djurgården så tänker jag att jag har haft en himla tur som får bo just här.

Inga kommentarer

2

Igår kom jag på lite sent sådär att jag ju visst hade biljetter till Melissa Horn på Cirkus denna måndagsafton. Denna upptäckt gjorde mig lite smått panikslagen då jag hade köpt två biljetter men glömt att ordna med sällskap för kvällen. Till slut följde kollegan Linda med och vi hade en mycket gemytlig afton. Lite så här såg den ut.

Vi började med middag på Riche med de finaste servettringarna.

Där åt vi köttbullar med rårörda lingon och gurka. Himla mumsigt även om det var svårt att slå Pelikan.

Det här är Linda. Hon har det snyggaste röda håret. Det här kanske blir nästa steg för mig?

Sedan bar det av ut till Cirkus.

Och Melissa Horn. En spelning jag blev galet positivt överraskad av.

Det var vackert och sorgset och innerligt och avslappnat och magiskt. Jag hade tårar i ögonen hela spelningen igenom. På vissa låtar, som den här, föll de mer än under andra.

Hon hade med sig en hel stråkkvartett som spelade som änglar. Och så fick hon hela Cirkus att applådera i baktakt och sedan fick hon stående ovationer redan innan extranumren. Atta’ grrrl!

Sedan gick jag hem. Lite sorgsen, fast stark och hoppfull på samma gång. Förändringarnas vindar blåser.

2 kommentarer

0

Denna lördag sken solen över Stockholm. Jag och familjen begav oss in till City. Närmare bestämt Norra Bantorget.

Och Clarion Sign! För här skulle Svenska Bilsportförbundet dela ut ett gäng medaljer till de som hade kört jättejättefort. Och eftersom lillasyster och morbror håller på och kör sådär jättefort så skulle de hänga där och titta lite.

Sedan hängde vi lite på Drottninggatan. Vi och typ en miljon folk till. Jag är aldrig i city så det var lite spännande. Och förvirrande. Men de hade fina ljuskronor i luften i alla fall.

Säg hej till lillasyster Anna!

Vi shoppade lite på H&M Home där de har de coolaste shoppingvagnarna i form av magneter.  Och jag köpte julgransdekorationer fast jag inte har någon julgran. När det gäller rosetter så får man.

Sedan provade jag ungefär femtielva BH:ar på Details och köpte två. Man måste vara snäll mot tuttarna.

Lite pengar lämnade jag på H&M också. Och så här såg jag ut i deras provrum.

Och nu är det lördagskväll och jag ska vara hemma för första gången på toklänge med god mat och fint vin och bra folk. God lördag!

Inga kommentarer

1

Gårdagen var en sån där i stort sett perfekt dag. Jag började dagen med att träna (!!!!) (vi återkommer till det), sedan piffade och fluffade jag till mig och åkte in till staden för att gå på musikal med mina kära vänner. Det bjöds på Romeo och Julia på Göta Lejon och jag blev mycket positivt överraskad av kvaliteten på föreställningen. Den dammiga Shakespeare-dialogen har moderniserats en hel del och musiken är översättningar av moderna hits, jag kände igen nästan allihopa. Dansarna var galet duktiga och bland skådespelarna stack Anton Lundqvist (Mercutio) och Lisette Pagler (Julia) ut lite extra. Gå och se!

Efter föreställningen gick vi till Nya Gatan för att äta. Servitrisen Sara var typ bäst i världen och maten gick inte av för hackor.

Oscar var med. Han fick prova vinet.

Jag åt kalventrecoté med parmesanost, fänkålspure och rostade rotfrukter. Nomnom.

Vi fortsatte musikaltemat och sjöng stämmor (nåja, försökte i alla fall) och pratade mycket dramatiskt och a-r-t-i-k-u-l-e-r-a-t.

Efter en fantastisk middag och massor med rödvin gick vi vidare.

Skånegatan var dimmig och Skatteskrapan syntes nästan inte alls.

Vi gick till Nada där vi mötte upp Hanna och Jakob.

Christian var också där.

Där kramades vi en himla massa. Jag hamnade i en ettpunktninja-macka.

Oscar var lite ghetto.

Christian tog kort på sig själv.

Sedan kom Eva.

Erica och Christian var typ sötast i världen.

Och så kom Jenny och Carin förbi med. Jenny tyckte det var roligt att jag presenterade dem som mina “riktiga vänner”.

Sedan gick vi en sväng till Charles Dickens där vi hittade Veronica. Och när allt stängde hamnade vi på efterfest i Hägersten där det spelades vinylskivor och lektes “jag har aldrig” tills jag somnade i en soffa.

Och det var den lördagen. En bra sådan.

Inga kommentarer

0

I onsdags gick jag och Mia till Supper. Jag hade inte finkameran med mig så idag får vi hålla till godo med bilder ur iPhony.

Supper är en restaurang med sydamerikanska influenser i allt från maten till musiken och inredningen. Det var himla färgglatt.

Här satt vi och åt mollejas och lomo de res och atún.

Hej!

Mia gillade vinet en himla massa. Göttit värre var det.

Och så åt vi marrängsviss och drack kaffe och fnittrade och skvallrade. En himla fin kväll.

Inga kommentarer

0

Med tanke på att jag drack typ en hink sangria på Fines födelsedagsfest i lördags så anser jag att det var en blandning av en bedrift och ett mirakel att jag inte bara lyckades släpa mig ur sängen i söndags men även lyckades förflytta mitt sorgliga lekamen in till staden och möta upp Mia för en tur på Fotografiska. Det var ett par spännande utställningar som hade sin sista dag igår så det var bara att snällt rätta sig in i ledet.

Bland annat Mapplethorpe ställs ut just nu. Håller på till 2:a oktober.

Det blåste en himla massa vid vattnet.

Mapplethorpe bestod av en massa självporträtt och en massa snoppar. En aning förenklat but you get the picture.

Och så var det nordiska kvinnor i Chanel. Den här bilden var så himla fin.

Och så Liu Bolin, The Invisible Man. Han som målat in sig i bilder. Käckt värre.

I shopen fanns fina anteckningsböcker. Bland annat en som hette “Bloggers I met and liked”. Passade oss himla bra.

På vägen ut fick man lämna sin lilla biljett på en mycket färgglad tavla.

Och så sken solen. En fin söndag trots huvudvärken från helvetet. Tack för det televerket.

2 kommentarer

0