Category: Vänner och Familj

@ 12:26 | Inga kommentarer

Sorg och tacksamhet.

Sitter och jobbar på ett uppföljningsprojekt till HM-riot denna förmiddag och nås av nyheten att en vän till en vän gått bort i livmoderhalscancer. 28 år gammal. Fem år yngre än jag.

Jag sörjer med min vän och inser samtidigt vilken tur jag har. Jag är frisk, min familj och mina vänner är friska och ingen i min direkta närhet har gått bort sedan jag var nio år gammal. Jag har varit besparad den sortens sorg i mitt liv. Och medan min vän sörjer, känner jag tacksamhet. Orättvist eller balanserat?

familj

Min lilla familj och mina kära vänner. <3

0
@ 8:41 | 2 kommentarer

En dag i solen med mor. Del 1.

I lördags hade jag och min mor riktig kvalitetstid. Syrran åkte iväg till Strängnäs på rallycrosstävling och jag och mamma strosade. Och strosade. Och strosade. I en sisådär sex timmar. När vi kom hem på kvällen hade jag på riktigt träningsvärk i vaderna.

Dagen var lång och underbar och därför delar jag upp härligheten i två inlägg. Här kommer det första.

Kungsträdgården

Vi började dagen i Kungsan. Mamma hade aldrig sett körsbärsträden blomma så är man i staden när det händer måste man ju passa på. Blomningen var dock lite inne på sista versen.

Kungsträdgården

Här pågick någon slags meditation. Såg skönt ut tycker jag.

Mamma

Fina mamma.

Kungsträdgården

Bland fina blommor.

Kungsträdgården

Marken var alldeles rosa för att blommorna hade börjat trilla av.

Jag

Hej!

Kyrka

Sedan gick vi vidare. Förbi den här kyrkan och Hamburger Börs och Operan och Slottet.

Kaffe

Vi siktade på glass på Stikki Nikki på Tegelbacken men det var stängt så det blev kaffe istället.

Centralbron

Och så här vackert var Stockholm! Sedan blev det stadsvandring i Gamla Stan och Grönan men det får ni se lite senare.

1
@ 18:42 | Inga kommentarer

Vårsalong med Freixenet!

Men hej, vilket kalas det blev i fredags! Ni såg ju att jag tjuvstartade lite innan gästerna kom, men när de väl gjorde det, OJ så fint vi hade det. Lite så här såg det ut.

Vårsalong med Freixenet

Det var ju Freixenet och Pretto PR som hade ordnat det så fint för mig och mina vänner och vår lilla vårsalong. Jag hade fått ballonger och vimplar att pynta med, se så fint det blev!

Vårsalong med Freixenet

Mamma och Anna var på besök från Övik och alla fick partyhattar.

Vårsalong med Freixenet

Balkongen skulle invigas och där hade jag pyntat med nyplockade vitsippor.

Vårsalong med Freixenet

Jesper och Sara kom!

Hanna

Hannas rygg var arg och elak men hon kom ändå, som den kalasälskande trooper hon är!

Vårsalong med Freixenet

Och bubblet flödade.

Vårsalong med Freixenet

Och så åt vi. Vi hade fått sån rackarns god mat från Pontus! att jag nästan fick dåndimpen.

Vårsalong med Freixenet

Bland annat gazpacho som man hällde i de här små skålarna.

Vårsalong med Freixenet

Jessica var med i det rosa laget (vi vann).

Vårsalong med Freixenet

Silver tyckte det här med ballonger var himla kul. Hon ville dock hellre ha dem upp i taket.

Vårsalong med Freixenet

Åke sportade skägghatt.

Vårsalong med Freixenet

Och David och Vian pussades.

Vårsalong med Freixenet

Vi pratade om alldeles för tokiga saker och skrattade jättehögt.

Vårsalong med Freixenet

Och så pussades vi lite (inte jag).

Vårsalong med Freixenet

Åke visade partytrick som jag inte tror något förstod.

Vårsalong med Freixenet

Och så pratade vi med smurfröst. För det gör man när helium finns i närheten. Allt annat är fel.

varsalong_insta

Och lite så här såg det ut på Instagram under kvällen. Så att jag får vara med lite också. Jag fastnar tydligen inte i min egen kamera.

Tack alla för ett rackarns fint kalas!

2
@ 17:41 | Inga kommentarer

Alla barnen skaffade barn. Utom Linda, hon fick bara garn.

Alltså, de här överjävligt härliga ungarna som mina vänner har producerat, är det helt rättvist? Att de inte är mina menar jag? Och blir jag lite väl avundsjuk när jag träffar dem? Det vill säga, den första timmen, innan de blir hungriga, trötta eller bara arga pga tallriken är blå istället för grön? Svar ja.

Barn är det gott om när man är hemma i Övik, jag undrar lite vad jag har sysslat med under tiden alla har fortplantat sig. Jag har liksom missat hela grejen.

Anyways. Barn. Jag hängde med en bunt sådana igår. Och några vuxna, also known as, vänner till moi. Sådana där härliga barndomsvänner som man känt i cirka hundra år. De är den bästa sorten.

Frank

Det här är Frank. Han är drygt 1,5 år gammal, har världens finaste röda hår och skrattar högt, högt. När han inte får som han vill lägger han sig på mage och sparkar och slår med händerna i golvet. Fullt rimligt.

Moa

Det här är Moa. Hon är sisådär 2,5 år och bara en aning bossig. Men hennes stora bruna ögon och lilla läspande gör att allt är förlåtet. Och så pratar hon sådär lillgammalt och klokt. Jag älskar lillgammal. Här skulle hon sno alla My Little Pony’s från värdinnan. Fast hon gav hälften till mig. Mycket vänligt.

Silea

Det här är Silea. Hon är lite drygt fyra år och en mycket allvarlig ung dam med ett litet släng av dramaqueen. Hon hade finaste prickiga klänningen igår och styrde upp när småbarnen fjorde sådana där småbarnsliga saker. Och så mjölkade hon tycka-synd-om i ca två timmar när hon ramlat i trappan och slagit sig.

Jessica och Frank

Jessica rår om Silea och Frank och ställde till med Dansa Pausa-tävling. Här skulle man skratta när det var paus. Det hade Frank tagit fasta på.

Dansa Pausa

Och här skulle man snurra.

Moa & Maria

Maria rår om Moa och här hade Moa sprutat osynlig ketchup över plastpajen. Hon kommer bli stor på “Sveriges Mästerkock”.

Hobbe

Och mitt i alltihopa satt Hobbe som är ungefär 200 i hundår och kände att han fick alldeles för lite uppmärksamhet.

Och det var min lördag!

3
@ 12:44 | Inga kommentarer

Sockerchockad vink från Övik!

Som ni kanske redan har koll på så huserar jag för tillfället i metropolen Örnsköldsvik och hälsar på mor och bror och syster och övrigt löst folk. Samtidigt försöker jag jobba lite på det här de kallar framtid och locka fram min katt som parkerat under soffan och kommer bara fram om det bjuds på julskinka. Alternativt ostkrokar (ja, det heter ostKROKAR).

Övik, april 2013

I tisdags kånkade jag katt och bohag till centralen för att sätta mig på tåget till Övik. Det var lite historiskt då det var första gången jag kunde åka snabbtåg hela vägen. Halleluja för Botniabanan! Silver var helt chill och sket fullständigt i att två hundar i samma vagn morrade på varandra.

Övik, april 2013

I onsdags fyllde lillebror 30. Och i min familj firar man detta genom att äta exceptionella mängder hembakade sockerchocker som smakar som himlen. Biskvier, bullar, snickerskakor och någon liten historia som var en blandning av kärleksmums och brownie. Ja, ni hör ju. Dog.

JÖvik, april 2013

Jag uppdaterade morfar på bloggen och visade honom presentationen för mitt nya företag. Han förstod inte så mycket av webb-mumbo-jumbot men verkade nöjd.

Övik, april 2013

Sedan skulle bror titta på någon slags tv-data-spelsmatch med riktiga kommentatorer. Jag förstod ganska precis ingenting.

Övik, april 2013

På onsdagskvällen skulle syster köra lastbil upp till Umeå och jag följde med som DJ. Det fina med sånt är att man får lite kvalitetstid med syrran samt sådana här solnedgångar.

Övik, april 2013

Igår så utmanade jag och syrran stadens gym (tydligen lider hennes axlar idag *moahahaha*) och sedan åkte vi till någon slags fantastiskt lekland där jag träffade min gölliga gudson och uppdaterade mig på livet med hans käre mor. Jag vill för övrigt ha ett sånt lekland för vuxna i Stockholm. Vem fixar? Det bör finnas öl. Och självklart bollhav. Bazinga!

Har alltså lyckats producera någon form av frisyr idag!

Och nu ska jag och den här fabulösa lilla frisyren jag lyckats slänga ihop åka på loppis i solen. Och sedan är det helg!

3
@ 13:35 | Inga kommentarer

Påskmiddag à la Doldelux.

Oj, vilken trevlig kväll vi hade igår. Jag hade blivit hembjuden till Jenny på påskmiddag och vilket kalas det blev! Trerätters som avslutades med inte mindre än tre efterrätter. Till detta dracks bubbel och ruskigt gott vin och samtalsämnena svängde från allt mellan “bra dåliga filmer” till om Uzbekistan ligger i Mellanöstern eller inte (detta är fortfarande lite oklart). Och pingviner så klart. Jag tar varje tillfälle jag får att prata om “March of the Penguins”. Kvällens geografiklektion löd: Arktis = Björn (isbjörn), Antarktis = Inte Björn (pingviner). Klart som korvspad.

Påskmiddag hos Jenny

Värdinnan välkomnade med bubbel och skratt.

Påskmiddag hos Jenny

Titta så mismatchymatchy med prickigt och rutigt!

IMG_9503

Andy var med. Han var lite trött och sliten men glad ändå.

Påskmiddag hos Jenny

Säg hej till James!

Påskmiddag hos Jenny

Jenny var i bästa hemmafru-mode och dekorerade förrätt för allt vad tygeln höll.

Påskmiddag hos Jenny

Det resulterade i grönärtssoppa med purjolök. Nom!

Påskmiddag hos Jenny

Sedan var det dags för huvudrätt och lamm stod på menyn. Ännu mera nom.

Påskmiddag hos Jenny

Älsk på färgglad mat och pyttesmå svampar.

Påskmiddag hos Jenny

Som en liten bit av himlen.

Påskmiddag hos Jenny

Filip var med också, han sa en hel del roliga saker. Det gillar vi.

Påskmiddag hos Jenny

En av de tre efterrätterna, Creme Brulee. Jag orkar inte vad gott det var.

Och det var min finfina påsk.

5
@ 16:02 | Inga kommentarer

En söndag med familjen. Och CV:t.

Stilen! "För mycket popcorn. Burp." Söndagspannkakor. Äntligen!! Pippifåglarna har hittat min mat! Mor läser, morbror laddar ner appar och jag skriver jobbansökningar. Söndag.

Min morbror har skaffat en iPhone. En femma. Detta kanske ni anser vara en rätt normal händelse, men saken är sådan att min morbror innan detta hade en viktelefon. Från Ericsson. Jag vet knappt om den hade färgskärm och ett “Sony” före Ericsson. Och att gå från detta till smartphone har gjort honom alldeles nipprig. Han har varit mer eller mindre klistrad vid den där luren hela helgen, frågat mig saker som “finns det ficklampa på den här?” och sedan gått igenom alla fyrahundra-nånting-appar som dök upp på sökningen “bil”. Och min mamma suckar och utbrister “nu är du ju precis som ungdomarna!”.

Söndagen spenderades helt och hållet innanför hemmets fyra dörrar för min del. Efter makalös pannkaksfrukost skulle jobb sökas och CV designas om och det tog en hel massa mer tid än vad jag hade tänkt mig. Så mamma och morbror åkte iväg och shoppade (bland annat till mig!) medan jag jobbade.

Sedan låg mamma i ena hörnet av soffan och läste om det Norrländska Svårmodet medan morbror knappade på sin iPhone. Och Silver var otroligt fokuserad på blåmesen som till slut hittat min pippi-mat på balkongen.

Och sedan så lagade vi mat och drack lite vin och fnittrade och tittade på “Prime Time” och alla somnade i soffan mer eller mindre och sedan sov mamma i samma säng som mig eftersom hon trodde att den var mjukare än soffan. Men tji fick hon. Det är nämligen lite som att sova på golvet.

Och nu har de åkt hem igen och även fast det var himla härligt och fint att ha sällskap så är det lite skönt att vara själv igen också.

2
@ 19:14 | Inga kommentarer

Tre på stan och fyra i soffan.

Igår sken solen över Stockholm. Jag tog min lilla familj och åkte in till stan. Vi knallade genom Gamla Stan och det blåste alldeles ruskigt runt öronen på oss. När vi kom närmare slottet så trummade det i närheten.

Vaktavlösning

Det var de här finklädda herrarna (och två damer) som var på väg upp till slottet för vaktavlösning. I vanliga fall kör de stridsvagn i Skövde, fick jag veta.

Vaktavlösning

Herrn till höger hade en kanon himla strategiskt placerad. Och han till vänster känner jag (det var han som skvallrade om Sköve). I vanliga fall sitter han till häst så jag blev lite förvånad över att han var där och trumpetade.

Dramaten

Sedan gick vi mot Östermalm.

Dramaten

Vi skulle nämligen gå på Dramaten. Solen sken himla fint på guldstatyn där.

Dramaten

Eller, vi skulle gå på Dramatens lilla scen och se “Ett informellt samtal om den nuvarande situationen“. Det var en liten överraskningshistoria för min mammas faster som fyllde 75 i höstas. Hon blev väldigt förvånad över att min mamma och morbror kommit ner från Övik för att fira henne. Det var fint.

Sturekatten

Efter teatern gick vi till Sturekatten och drack världens dyraste latte.

Sturekatten

Jag hade aldrig varit där förut och tyckte himla mycket om det. Gamla soffor och blommiga tapeter och omaka tavelramar. Så fint.

Sturekatten

Bullen var god i alla fall.

Mira

Sedan gick vi till dagens kalas på Kaptensgatan där jag träffade världens coolaste 10-åring. Hon har bott i Indien, England och Sverige, har pratat engelska och svenska sedan hon var liten och är bara så himla bra. Säg hej till Mira!

Elin

Släktträffen innefattade alla deltagare mellan tre och 75 år. Och en väldigt snygg tapet.

Björn och Signe

I köket hängde en jättelockigt skägg som satt fast på Björn.

Adam och Josefine

Och Adam gjorde det till en konst att hälla upp påskmust.

Elin

Elin hade det grymmaste flygplansörhänget.

IMG_8907

Och i soffan hängde hela barnkusinklanen.

Vi lekte en lek som hette fyra i soffan, som var lite som memory fast med människor och det var rackarns roligt. Och så bondade jag med lockiga Sandra och shampo-hår-reklams-Miranda som var tonåringar och så himla bra ungar. Och Josefine som ska lära mig att göra silverringar och Björn som varit i Afganistan som soldat. En så himla härlig och bra dag men ett gäng som jag får kalla släkt.

2
@ 23:54 | Inga kommentarer

En lite sådär melankolisk afton.

130305_02

130305_01

Det är alldeles strax onsdag och jag har precis kommit hem efter att ha varit ute och firat Carin som fyller ännu-mer-åldersnoja idag. Vi åt middag på Vapiano och drack bubbel och sedan gick vi och tittade på Veronica som körde stand-up på Big Ben (himla rolig tös det där).

Men det har också varit en konstig kväll. Lite melankolisk sådär. Livet är så himla konstigt just nu. Mina vänner har det jobbigt, det är uppbrott och separationer och ond bråd död och sjukdom och skräp till höger och vänster. Och min pappa har legat på sjukhus och mitt i alltihopa tappar jag jobbet. 2013 har verkligen inte imponerat hittills.

Men i allt det här mår jag ändå förvånansvärt bra. Jag hoppas och önskar att mina vänner känner att jag är där för dem när de behöver mig, som de varit där för mig. Jag känner mig starkare nu, det är okej att luta sig mot mig.

Kram och klapp och gonatt.

3
@ 23:58 | Inga kommentarer

Att bara få ligga på en soffa.

Där borta ligger hon, fantastiska @jennydold, och är bomull för min själ när världen är elak. <3Där borta står världens bästa @frejaforsure och lagar mat till mig. Så jävla mkt #win.

När livet är sådär dumt som det varit mot mig i veckan så är det tur att man har sådana där nya och gamla och nygamla fina vänner som tar hand om en. Som har soffor man får ligga på med filtar över sig medan de häller upp vin och lagar ratatojji (råttatollji? rattatulli? rattarattara?) till en och man får bitcha lite om hur jävligt livet är ibland och sedan skratta lite i sin bitterhet och så kramas.

Som min kollega sa till mig idag när vi var ute och åt. “Fan, vad du är bitter!” med lite ärlig förvåning i rösten. Jaja, det går väl över.

Tack Jenny och Freja för att ni tagit hand om mig i veckan när jag behövt klappas lite medhårs. Puss och så.

Och så lite tack till Silver som liksom pussar på mig hur jag än mår. Och gömmer sig under täcket tillsammans med mig när jag inte alls har någon lust att hänga med världen.

Jag (och Silver) idag. Världen är dum.

0