Save the date – 10 april!

20140403-221611.jpg

Just nu. Jag och Silver har dragit oss tillbaka till sovrummet och varvar ner lite inför natten. Jag försöker att hålla kvällarna relativt jobbfria (eller iaf fria från onödigt ältande) den här veckan och har därför lämnat datorn på kontoret så bloggar nu från mobilen.

Idag spikade jag öppningsdagen för Comme-Ci. Det blir nästa torsdag, den 10:e april så passa på nu och signa upp för nyhetsbrevet så att ni inte missar premiärrabatten!

Så nu ligger jag och filar på kommande redaktionella jobb och skriver en lista på önskepersoner som jag skulle vilja intervjua. Helt vansinnigt att jag plötsligt dragit på mig hattarna för chefredaktör, moderedaktör, inköpare, PR-konsult, strateg, digital marknadsförare, allt på samma gång. Vem har sagt att man inte kan ha (vara) allt?

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 30/100 – Inlägg 47/100

Finbesök från Modette!

Photo-2014-04-01-15-33-18

Photo-2014-04-01-15-21-23

Photo-2014-04-01-14-07-41

Photo-2014-04-01-15-23-13

Photo-2014-04-01-15-32-31

Innan kalasandet igår fick jag finbesök av de här fabulösa tjejerna, Joanna och Josefin från Modette! Det är så kul att träffa personer vars bloggar man följt ett bra tag, sköna tjejer! Båda föll för de här toksnygga piloterna från Vivienne Westwood och ringarna från The Jewelry. Och Josefin hade stenkoll på sina selfie-poser, jag imponeras av personer som kan ta selfies med systemkamera!

Båda tjejerna tog superfina bilder, kolla in Josefins här och Joannas fina blogginlägg här!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 29/100 – Inlägg 46/100

Födelsedagskalas och smygtittsshopping på Comme-Ci!

Igår fyllde jag år och glömde helt bort att blogga för att jag hade fullt upp med jobb och trevligheter hela dagen. På kvällen bjöd jag in vänner och bekanta till en födelsedags-AW på mitt kontor/showroom på La Linda PR där de fick titta på produkterna som kommer finnas till försäljning på Comme-Ci och shoppa till finfina rabatter. Nu är det nära! (Ni har väl signat upp er för nyhetsbrevet samt följer på Instagram?)

Lite så här såg det ut.

Photo-2014-04-01-14-07-14

Mina kontorsroomiesar på Resize Design hade byggt upp sina flotta möbler som jag fick använda för att visa upp produkterna på. Här bågar från Moschino, sjalar från Emma Fällman och smycken från The Jewelry.

Photo-2014-04-01-18-13-27

Kvällen till ära fick alla titeln “La”.

Photo-2014-04-01-18-22-46

Det bjöds bl.a. på cakepops från Cupcake Sthlm.

Photo-2014-04-01-18-16-53

Sara och Katarina kom och bubblade.

Photo-2014-04-01-18-07-27

Och alla de här fina. Och så Hanna.

Photo-2014-04-01-18-17-31

Sara är ett stort fan av Cupcake Sthlm. Samt av bubbel.

Photo-2014-04-01-18-19-11

Mia lämnade bebis-Hjalmar hemma och kom och provade solglasögon.

Photo-2014-04-01-19-31-29

Katarina hade finaste kjolen och blev av någon anledning jämförd med Pernilla Wahlgren (?).

Photo-2014-04-01-19-30-26

Victor var sådär svärsmorsdrömmig.

Photo-2014-04-01-18-19-51

Titta bara så fina människor!

Photo-2014-04-01-19-31-11

Jesper och Sara <3.

Photo-2014-04-01-19-31-45

 

Och så avslutar vi med lite bling från Moschino. En finfin födelsedag.

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 29/100 – Inlägg 45/100

 

American Apparel och the return of the unkna kvinnosyn

Skärmavbild 2014-03-31 kl. 22.13.44

Skärmavbild 2014-03-31 kl. 22.13.30

American Apparel tar åter igen frontrunner-platsen för att  upprepa bedriften att få utnämningen “Årets Sexist”, en titel som de bara för två månader sedan plockade hem av Genusfotografen.

De har ju uppenbarligen inte lärt sig ett skit av kritiken, de två skärmdumparna ovan togs för bara några minuter sedan på AA’s webbplats och har även stormat nätet under dagen.

Att det är ett ruttet företag med unken kvinnosyn, det är ju rätt etablerat vid det här laget, men det faktum att de upprepar samma rutin åter igen betyder ju bara en sak – det är medvetet. De verkar arbeta under devisen att all PR är bra PR.

Kan man stämma skiten ur företag på basen “sunkig människosyn”?

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 28/100 – Inlägg 44/100

Näthat, yttrandefrihet och nätvett – är det verkligen så svårt?

Tema: Nätvett

fb_bitch

Mailet här ovan fick jag tidigare idag på dejtingsajten Happy Pancake (läs nerifrån och upp). En man som, när jag inte svarade på hans första (otroligt spännande) mail inom 10 minuter, ansåg sig ha rätten att kalla mig bitchig. Och när jag mötte kritiken fick jag det kastat efter mig igen. Tre gånger på två mail, sympatisk kille. Detta från en, till synes, normal 30-årig man.

Vi behöver prata lite om respekt. Vanligt människovett. För det verkar helt ha flugit sin kos på sistone. Jag pratar så klart om näthatet. Och i många fall, inte direkt hat, utan bara ohyfs och otrevligheter. Sedan när blev det okej att slänga ur sig “bitch” eller ännu värre tillmälen till någon utan någon som helst anledning?

Jag tror att många inte anser att de ägnar sig åt näthat. “Hat” låter ju liksom så.. allvarligt. Som att man verkligen hatar personen. Och det kan man ju inte göra. För man känner ju till 99% inte personen som man öser sin skit över på nätet. Nej, för att komma undan med sitt skitsnack kallar man det istället “yttrandefrihet” och “det är ju bara min åsikt”. Och visst, du kan inte hamna på kåken av att kalla någon “din äckliga, feta jävla bitch”, men det är ju inte direkt trevligt tilltal, eller hur? Din mamma skulle nog tvätta munnen din med såpa om hon visste att du uttryckte dig så.

Jag undrar bara lite – vad hände med medmänsklighet? Med respekt och vänlighet? Glömde vi bort den när det hamnade en skärm mellan oss och mottagaren?

Det pratas om att sätta in hårdare straff mot näthatare. Fler poliser och att ta i med hårdhandskarna. Och visst, det låter väl jättebra. Men var ska vi ta de resurserna ifrån? Ta mer skattepengar från äldrevården och polisresurser från de som reder ut sexbrott?

Näthat är en attitydfråga. Och platsen att ta itu med dessa är i samhällets grundskikt – familj, skola, arbetsplatser. Vi måste alla ta vårt ansvar för oss själva och för våra barn. Du skulle väl inte tolerera om någon “näthatade” din syster eller din mamma eller din lillebror? Exakt. Förändring börjar hos dig själv. Vi måste alla föregå med gott exempel och sluta skylla ifrån oss. Vi måste alla göra vad vi själva kan göra för att göra människorna runt oss till medmänniskor och inte motmänniskor.

Jag vill så gärna alltid tro det bästa om människor. Och jag vill inte bli motbevisad. Kan vi bara försöka vara lite snällare mot varandra?

Och , som avslutning – har du inget snällt eller konstruktivt att säga, i verkligheten eller på nätet – var god, håll käften. 

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 27/100 – Inlägg 43/100

Tillgänglighet: Ladurée vs Cupcake Sthlm

cupcakesthlm

Herregud så fläskig den där grafiken blev då. Jaja..

Jag ville egentligen bara göra en liten poäng. Det är så att jag har ett litet event på mitt kontor (snart showroom!) på tisdag och tänkte beställa lite godsaker eftersom vi ska fira lite. Så jag övervägde cupcakes pga gott men sedan tänkte jag att det franska temat med La Linda och Comme-Ci kanske kunde spinna sig vidare till macarons.

Så. Jag kollade upp Ladurée. Alltså. Jag vet inte om de försöker vara sådär franska och svåra men det går ju inte att hitta någon information alls där. Sajten är internationell och det enda jag kan få upp om den svenska butiken är adress och öppettider. Och på Facebook har de bara ett säljflöde med fina bilder. Inget utbud, inga priser, ingen leveransmöjlighet så långt ögat kan se. Let’s just say, jag gav upp ganska snabbt.

Enter, Cupcake Sthlm. Jag blir som tidspressad företagare helt såld. Sortiment, priser, online-shop och hemleverans. Klicketiklick, betala med Paypal och så kommer leveransen halv två på tisdag. Tada! Det enda jag hade lite problem med var att jag fick fylla i adressen ca fem gånger. Men jaja, då kommer det väl rätt iaf.

Min poäng är – gör det lätt för kunden. Har du information om dina produkter, gör de lättillgängliga. Du vill att din kund ska vara så nära ett köpbeslut som möjligt när hen kontaktar dig. Och om möjligt – du vill att kunden ska kunna utföra hela processen på nätet. Oj så lätt det blev för dig då!

Nu ska jag ut och promenera och dagdrömma om cupcakes. God söndag!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 27/100 – Inlägg 42/100

Nypimpat – ny look på LaLinda.se!

new_layout

Efter en intensiv vecka blev jag idag folkskygg. Ville bara klappa katt och stirra i taket och sova och inte alls vara social och umgås. Så hela dagen med en massa roligheter blev inställd. Men så får det vara ibland. Kroppen måste få bestämma.

Så istället tog jag mig lite tid till att pimpa om bloggen lite och fixa en riktig header. Jag är ju brutalt självkritisk men den här bilden som Mary tog på mig för några veckor sedan tycker jag representerar mig rätt bra.

Vad tycker ni om den nya looken? Likey?

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 26/100 – Inlägg 41/100

En kväll i Tyresö med Land-redaktionen (och EN poäng i pingis).

De senaste två månaderna har jag konsultat på Tidningen Land under uppstarten av deras nya webbsida och fått igång dem att jobba strategiskt med sociala medier. Det har varit toppenkul att lära känna dessa människor och lära känna en tidning som jag visste väldigt lite om innan. Men det har varit en resa av aha-upplevelser var och varannan dag!

Igår var jag bjuden hem till Malin, som numera är Lands Social Media Manager, i Tyresö, för att fira in våren med Lands redaktion och samtidigt lite tacka för min tid hos dem. Så här såg det ut.

Photo-2014-03-28-17-33-40

Det bjöds på bubbel när jag anlände (före utsatt tid!!!!).

Photo-2014-03-28-17-38-08

Delar av redaktionen; Danielle, Yvonne, Kristina, jag och Carina.

Photo-2014-03-28-17-11-50

Malins hem var som taget ur en inredningstidning. Så galet bra smak människan har. En sådan här hyllvägg är min dröm.

Photo-2014-03-28-17-12-02

Så här vit var min soffa en gång i tiden med.

Photo-2014-03-28-17-12-21

Vårig dukning!

Photo-2014-03-28-17-36-49

Danielle höll koll på risotton som såg lite ut som ett häxkok.

Photo-2014-03-28-17-59-16

Vi fick lax och sparrisrisotto och granatäpple. NOM.

Photo-2014-03-28-18-33-45

Jag och Malin, som jag jobbat närmast med under de senaste månaderna.

Photo-2014-03-28-18-35-26

Hela härliga gänget!

Photo-2014-03-28-17-20-41

Under kvällens gång pågick en aktivitet i källaren där det hängde jättemånga hockeytröjor.

Photo-2014-03-28-17-27-23

Det vankades pingisturnering! Jag spelade aldrig pingis i skolan och har ingen som helst bollsinne så jag sög riktigt, riktigt hårt.

Photo-2014-03-28-17-21-03

Yasemine hade den snyggaste stilen.

Photo-2014-03-28-17-60-16

Jag spelade mot Emma som vann med 9-1. Jag fick en rutten poäng och det var för att hon sköt i nät. Men så här glad blev jag!

Och sedan dansade jag och Håkan vals ute på gatan när vi väntade på vår skjuts och så letade vi förgäves efter Orions bälte. En mycket fin kväll. Tack Land!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 26/100 – Inlägg 40/100

Glad fredag med vipp

Photo-2014-03-26-11-50-29

Photo-2014-03-26-11-48-43

Photo-2014-03-26-11-50-06

Photo-2014-03-26-11-50-51

Hörrni! Solen! Så härligt att kunna gå runt med brillor och tunn kappa och inte frysa ihjäl. Mycket win på den. Idag har det varit mötesbonanza men nu är sista mötet avklarat (med Happy Pancake, nya roligheter på gång!) och i afton drar jag mig ut till Tyresö för middag hos Land-kollega.

Idag återanvänder jag den här outfiten från tidigare i veckan så jag ser i stort sett likadan ut, så när som hår och smycken. Älskar den här vippiga prylen som jag köpte på nyöppnade River Island tidigare i veckan. Halsbandet kommer också från River Island och resterande smycken från The Jewelry – snart även på Comme-Ci!

Glad fredag!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 25/100 – Inlägg 39/100

Urban bubbles

Detta vansinniga sug efter att resa som infunnit sig! Sitter och knarkar AirBnB som att det inte fanns någon morgondag. Jag har varit ganska nöjd med att befinna mig i Stockholm väldigt länge nu men med tanke på att jag inte varit längre än Köpenhamn på 2,5 år så var väl detta väntat. Paris i maj.. jovars?

Men nu var det ju inte det vi skulle prata om. Nej, vi skulle prata om hur fint det är att träffa sådana där vänner som man träffar alldeles för sällan. Jenny har ju bakat bebis och matat bebis det senaste året så att få avnjuta ett glas bubbel med henne på Urban Deli igår var så himla lyxigt och fint. Sedan så avhandlade vi bakning, bebis, kärlek, Comme-Ci och ensamhet. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Och sedan skulle hon flyga hem till Övik igen eftersom det bara var blixtvisit över dagen.

Photo-2014-03-26-17-36-23

My bubbles.

Photo-2014-03-26-17-41-23

Fina, fina Jenny. Blåmärket var inte mitt fel utan en dum skidbackes.

Photo-2014-03-26-17-37-24

Urban Deli var sådär stimmigt som det oftast är. De hade italienskt tema och hela menyn var obegriplig men himla fin.

Photo-2014-03-26-17-39-29

Hejhej.

Photo-2014-03-26-17-47-20

Och så åt vi sotad tonfisk till förrätt och när pastan kom var jag så hungrig att jag glömde kameran.

Photo-2014-03-26-17-37-06

Och det var den fina onsdagen!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 24/100 – Inlägg 38/100