Instagram svämmar över av brott mot marknadföringsslagen

Instagramsjärnor med hundratusentals följare laddar ner appar, tar bilder på glass och skriver glatt om det med säljiga uppmaningar och kampanjhashtags. Men ingenstans står det att personen fått betalt för att göra detta. När det ändå är så fantastiskt tydligt att det är köpt.

Instagram svämmar över av brott mot marknadsföringslagen.

Jag såg nyligen ett case från tjänsten GoSnap, som erbjuder betalda samarbeten på Instagram, där de stolt visar upp instagrambilder som kunder betalat för. De stoltserar med över två miljoner i räckvidd och inte på någon av bilderna som finns med i caset så står det “annons”, “i samarbete med” eller liknande i anslutning till bilderna. Tydliga brott mot marknadsföringslagen alltså.

I GoSnaps användarvillkor står tydligt “Vi ansvarar inte mot dig (företaget, red anm) för det fall att ditt användande av Tjänsten skulle anses utgöra marknadsföring enligt marknadsföringslagen (2008:486) och inte heller för eventuella rättsliga, kontraktuella eller kostnadsmässiga konsekvenser som detta skulle kunna medföra för dig.” De avskriver sig allt ansvar. Och det är väl rimligt, rent lagligt. Det är i slutändan varumärket som kommer hamna i skiten om någon skulle anmäla till Konsumentverket. Men “anses göra marknadsföring”? Klart som fan det är marknadsföring när man betalar för exponering mot hundratusentals konsumenter? Rent trovärdighetsmässigt kastas dessutom Instagrampersonligheten  under bussen.

Samtliga parter har ett lagligt, men främst ett etiskt ansvar att underrätta konsumenterna att materialet de konsumerar är en annons. Och det ligger på alla, men främst annonsören, att veta om detta. 

Sedan vill jag prata om förtroende. Som bloggare (vilket majoriteten av Instagramprofilerna faktiskt är) är din allra viktigaste valuta dina läsare. Det förtroende du byggt upp hos dem kan försvinna i en handvändning om du inte är tydlig och ärlig mot dem om vad som är annonsering och inte. Och det spelar ingen roll att “de borde fatta” eller “du har sagt det förut” eller “jamen jag gillar ju produkten ändå”. Du har ett ansvar att inte gå bakom ryggen på dina läsare. Simple as that.

GoSnap är ett steg i rätt riktning när det gäller att få företag att betala för sin exponering hos influencers. Men ju fler tydligt köpta inlägg jag ser utan att de är utmärkta som annonser, desto mindre förtroende får jag för publicisterna. Och utan förtroende är de bara ännu en bannerannons, mer eller mindre.

Slutsats: Skärpning! Följ lagen annars tappar du mitt förtroende!

Läs mer på Better Bloggers

» Skillnaden mellan PR & annonsering på bloggar
» Sponsrade inlägg och smygreklam – vad säger lagen?

instagram_annons

Från kampanjen #bananpartiet för Ben & Jerrys. Samtliga inlägg hade denna text: “Jag röstar på @Keyyo och #bananpartiet. Rösta du också! Ta en selfie med Fairtrade-märkt produkt och hashtagga #bananpartiet. Bilderna använder vi som en namninsamling för att certifiera Stockholm som en Fairtrade-stad. Rösta! Tack @benjerryswe”

En torsdagslista

Lånar denna skamlöst av Emelie.

Foto-2014-12-14-12-04-47

Hur mår du?
Jag har en liten ångestklump i magen som jag haft i ett par dagar nu som jag inte blir av med. Tycker inte alls om den.

Vad önskar du just nu?
Att fler upptäcker Better Bloggers och Bloggbusiness och gillar det, att min kommande bloggagentur tar fart och att jag får föreläsa mer. Att jag håller i med träningen som jag äntligen börjat med igen. Att bli kär vore himla fint också, men det står längre ner på listan.

Vad har du ätit idag?
Ägg, yoghurt och müsli. Pasta på Vapiano. En hembakad kaka på kontoret som någon härlig entreprenör hade gjort. <3

Vad ska du göra imorrn?
Träna, marklyft. Möte angående eventuellt styrelseuppdrag. Jobba på agenturen. Och så blir det middag på Mamas & Tapas och #UberAW på kvällen, hurra!

Och ikväll?
Oj. Ikväll är redan ikväll. Jag sitter här med ett glas vin, en hund, en katt och en dator. Det kommer nog fortsätta så. Jo, jag ska klippa nytt avsnitt till Bloggbusiness!

Vem saknar du?
Min familj, jag önskar vi bodde närmare varandra så vi kunde spontanhänga. Det blir alltid så jädra intensivt när man ses.

Foto-2015-01-25-14-52-24

Senaste köp?
Jag köpte en flaska vin idag, räknas det? Ehm, och hundmat och kattsand från Animail? Kanske inte.

Vad skrattade du senast åt?
Jag skrattar alltid när jag hänger med Sanna, som idag. Ingen aning åt vad, hon gör mig bara glad!

Vad grät du senast åt?
Jag grät igår. Ångestattack. Jädra skräp, den där ångesten.

Vem sov du senast med?
Räknas Leia och Silver (djuren alltså)? Annars… ehm.. *funderar någon minut* Åh! Sanna när vi bodde på hotell i december!

Vad läser du just nu?
“Not that kind of girl” av Lena Dunham. Och en drös bloggar!

Senast sedda film?
American Sniper. Är ruggigt kluven till den filmen. Killen hyllas för att han prickskjutit 160 pers under ett krig. Det är så sjukt. Men det var en riktigt bra film. Och den fick mig att tänka. Clint Eastwood alltså.

Vilken svordom använder du mest?
Jag svär inte jättemycket, men ett helvete slinker ur då och då.  Och fuck och crap.

Vem var den senaste som ringde dig?
Carin. Jag satt i ett pyttelitet telefonrum på kontoret och luften tog slut på ca 10 minuter.

Senast 3 inkomna sms?
MELT (restaurang där jag bokade bord): Hej käraste Linda! Vi ser fram emot att ni kommer till oss! Vi håller bordet i 15min. Vi ses! MELT
Sanna: *en tumme upp*
Sara: Japp!

Vad stod det i ditt senaste skickade sms?
Till Sara: Slakthuset imorrn? (Som i SATS)

Vilken är din favoritfrukt?
Färsk ananas. Men det kliar i munnen när jag äter det så det blir inte så ofta.

Vilka kändisar har du blivit jämförd med?
Leila-bakar-Leila. (Va?!)

Vad är du rädd för?
Att någon jag älskar (eller jag själv) ska bli svårt sjuk.

Blir du lätt svartsjuk?
Jag har ingen aning. Det var så länge sedan jag var i en trygg relation. Men då var jag det, dock var det typ 10 år sedan.

Din favoritkaraktär ur en serie?
Just nu? Sheldon i “Big Bang Theory” och Donna i “Suits”.

nyc

Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Sara och jag pratade om CTR i sponsrade inlägg. Kul va?

Vilket språk hade du velat lära dig?
Franska, minns inte jättemycket från skolan. Och italienska pga så vackert!

Vart vill du åka just nu?
New York (åker i höst!!!!), södra Frankrike och Mexiko.

Unikitty

Unikitty

En liten parentes i mitt normala, hyfsat vuxna, blogginnehåll:

Är det rimligt att man blir exalterad som en tre-åring när man snubblar över Unikitty? En enhörning/kattunge?! I LEGO?! Hur kan man inte bara tappa det??

“Unikitty kommer från regnbågarnas och valparnas rike Cloud Cuckoo Land. Hon är till hälften enhörning, till hälften animekattunge och älskar att dansa.”

Ge mig en bara. NU. 

InstaWeekly – en alla hjärtans vecka

InstaWeekly

1. Cofficejobb på Klara / 2. Häng med David Lynch på Stockholms filmfestival / 3. Pressvisning med Mia /
4. AW på Sup46 med STING / 5. Alla Hjärtans Dag med semla / 6. Söndagshäng med Leia

Lite så här såg förra veckan ut. Jag känner att jag måste bli bättre på att summera mina veckor, speciellt just nu i mitt företag. Tiden bara försvinner och det känns som att jag ingenting gör och att det inte “händer något” (fast egentligen händer det massor). Det är jättefrustrerande att känna att man jobbar som ett tok men inte ser några konkreta resultat, men så är det väl i början med en ny affärsidé. Och som ensam grundare så är jag också väldigt splittrad många dagar och har svårt att prioritera. Men det är ett helt eget inlägg. Nu ska jag bygga sajt för nästa steg i bolaget. God måndag!

Frisyrräddare x 3

Björn Axén

När jag var på Daisy Beauty Expo där ett gäng veckor sedan lyssnade jag på en föreläsning med Lina som jobbar som utbildningsansvarig på Björn Axén. Hon berättade om deras märke och massor om hår och hur det är uppbyggt och hur det fungerar, mer eller mindre. Tokintressant!

Efter föreläsningen hade jag och Lina ett långt samtal om mitt sorgliga barr och hon kittade upp mig med produkter från dem som jag skulle få testa. Sedan dess har  jag testat både stylingprodukter, schampoo och balsam, de senare får jag återkomma till men idag vill jag tipsa om denna dynamiska trio som gjort under med mitt nordiska fjöshår.

01. Volume Mousse (i mitten)
Om jag skulle få för mig att bara låta håret självtorka efter att jag tvättat det skulle det bli en babymjuk, ohanterbar röra som låg slickad mot huvudet. Steg ett är alltså att tjoffa i mousse och torka med fön. Den här moussen gör att håret faktiskt lyfter från huvudet men blir ändå inte sådär kletigt som mousse kan bli. Luftig och okletig alltså – bra grej! När håret är nytvättat kan det räcka med bara moussen för att få ett lyft.

02. Texture & Volume Dry Spray (till vänster)
Den här produkten är som en blandning av ett torrschampoo och ett stylingpuder (tänk Dust It). Den blir dock inte vitt som ett torrschampoo lätt kan bli. Brassa på i hårbotten, gnugga runt och hepp så har du volume for days! Är vansinnigt förälskad i den här produkten! Denna använder jag dag 2 och 3 (kanske 4) efter hårtvätt.

03. Caring Hair Spray (från The Legacy-serien, till höger)
Den här använder jag som finishspray, om jag inte behöver tokmycket stadga utan mer för att hålla lockar eller bebishår på plats. Sprayen är en blandning av hårspray och glansspray och är berikad med keratin, ekologiskt blåbärsextrakt, vitamin B5 och UV-skydd.  Vårdande OCH piffande alltså, winwin!

Jag gillar Björn Axén för att det är kvalitetsprodukter som är baserade på frisörtradition och kunskap och samtidigt inte har snordyra priser. Sedan känner jag mig mycket tryggare efter att jag fick lära mig lite mer om märket och deras historia, känns alltid bättre när man fått lite förankring i ett varumärkes värderingar.

Samtliga produkter finns att köpa på Björn Axéns hemsida!

* Produkterna är gåvor från Björn Axén. Alla åsikter är mina egna. 

Länklove: Alla Hjärtans Dag

Länklove

Härom dagen skrev jag ett inlägg på Better Bloggers och uppmuntrade till att sprida lite bloggkärlek på Alla Hjärtans Dag. Och så klart kan jag inte vara sämre själv! Så här kommer några av mina favoriter som jag läser just nu.

Sandra och hennes blogg Atilio har snabbt seglat upp på topplistan bland mina favoritbloggare. Hennes blogg har fantastiska bilder, ett otroligt stort hjärta och är ca den perfekta lifestylebloggen. Hon har bara bloggat i ungefär ett år och har redan hittat en nivå av extremt hög kvalitet. Den här tjejen kommer gå långt!

Jonna Jinton flyttade från storstadslivet till en pytteliten by i närheten av min hemstad Övik. Hennes blogg fångar mitt framtida drömliv  i ett nötskal. Tänk att ha en sådan här stjärnhimmel på bakgården!

Saras bilder på snötäckta fjäll på hennes blogg Träningsglädje är helg magiska! Detta är en tjej som har en sund inställning till träning, hälsa och livet och hennes blogg ger mig en känsla av harmoni. En känsla att eftersträva i mitt eget liv.

Johanna på Retrolover upptäckte jag när hon blev medlem på Better Bloggers och hennes blogg är ljuvlig! Jag älskar 50-talsstilen och vintage men har inte disciplin för att uppehålla en sådan stil själv. Så jag sniffar på härligheten på avstånd!

Har ni några härliga bloggar ni vill tipsa om?

I might be too good at being alone.

Jag loggar in på Happy Pancake för första gången på månader. Den har börjat krypa på mig igen. Ensamheten. Den kommer i cykler med några månaders mellanrum. Smyger sig på. Jag kommer på mig själv att känna doften av han med det perfekta skägget. Fast jag är ensam. I min egen lägenhet. Jag kan erinra mig känslan av en arm över min midja på natten. Eller ett hjärtslag mot min kind samtidigt som jag drar fingrarna genom de små, lockiga håren på hans bröst. Han vars hjärta jag krossade.

Kroppen värker efter beröring.

Jag kollar ikapp på ”Grey’s Anatomy” och de är fan deppigare än någonsin, Grey och hennes anatomiska doktorer. Just när man inte trodde det kunde bli mer drama så blir det det. Och jag lyssnar med ett halvt öra samtidigt som jag redigerar bilder till bloggen. Men så fäller någon en kommentar som gör att jag spänner ögonen i TV:n och trycker på paus.

”I might be too good at being alone.”

Som att någon tagit en jättestor pinne och petat på en. ”Du! Ja du! Jag pratar med dig!”

Det fanns en tid då jag var helt värdelös på att vara ensam. Då jag behövde sällskap varje kväll. Om inte fysiskt sällskap så pratade jag i telefon med någon eller chattade. Tystnaden och ensamheten skrämde skiten ur mig.

Nu välkomnar jag den. Nu ser jag fram emot en kväll i tystnaden då jag bara kan göra det jag själv vill och inte har någon att vara trevlig mot eller behöva anstränga mig inför. Så att jag kan jobba eller titta på film eller virka i lugn och ro. Jag går glatt på bio själv och har inga problem med att äta ute helt solo. Jag kan använda en slagborr (även om jag varje gång är rädd att jag ska träffa en elledning och avrätta mig själv) och jag äger en (eller tre) dildo(s). Jag klarar mig själv. Jag kanske till och med är för bra på det.

Stockholm är inte den lättaste staden att träffa någon i. Inte någon att älska för mer än en natt i alla fall. Och trots att jag har ett självförtroende som är på topp så är självkänslan när det kommer till kärlek något som lämnar mycket att önska. Men har man varit singel i snart 10 år och fått hjärtat krossat fler gånger än man kan räkna så, ja, man har oddsen emot sig, om man säger så. Man orkar inte längre hoppas. Och önska.

Det jag försöker säga är att jag gör det inte lätt för mig. Jag öppnar inte dörren längre. Jag har slutat försöka. Jag har accepterat att livet är så här. The crazy pet lady och hennes 1000 projekt. Jag har blivit för bra på att vara ensam.

Men ändå. Vad jag inte skulle ge för Honom som andades tungt i min nacke på natten.

beingalone

All I see are days that will never be mine.

Afternoon tea.

Igår var jag bjuden till afternoon tea på Polhem PR för att spana på vårens och sommarens nyheter! Det blev en snabbis, in och ut på ca en halvtimme, jag tror jag aldrig varit så effektiv på en pressvisning någon gång!

150211 - Polhem PR

Jag blev introducerad för märket Maui Jim som bjuder på polariserade solglasögon. Grejen med polariserat är att det tar bort blänk och visar upp färger mycket bättre!

150211 - Polhem PR

Jag hade kidnappat Mia från jobbet en sväng och vi hittade var sin favoritbåge.

150211 - Polhem PR

Mia och hennes fina gravidmage (10 veckor kvar!) hittade en snitsig ugglekudde från Jotex.

150211 - Polhem PR

Jag måste på riktigt ha blommor hemma oftare. Det piffar upp så! Sedan gör ju en fin dukning sitt med.

150211 - Polhem PR

Jag blev såld på den här mattan, också från Jotex! Generellt mycket fint från just Jotex, ett företag som varit bortglömt någonstans i postorderkatalogfacket för mig. Men de är väldigt bra på e-handel med och har bra priser. I min varukorg ligger redan sängkläder och just en matta!

150211 - Polhem PR

Jag vet inte riktigt vad dealen är med den här väggprylen men det var ruskigt fint! Fick mig att bli sugen på den där fondväggsidén av tyg som jag körde för några år sedan. Samt – mycket blått till sommaren!

Att se människan i kvinnan på asfalten utanför ICA

Jag har sett henne där utanför förut. Hon sitter där mest varje gång jag går till ICA för att införskaffa min mat och min fredagschoklad som den priviligierade människa jag är. Varje gång jag ser henne fångas min hjärna i det mediabrus som skapats kring romerna och deras plats i det svenska samhället. Historierna är vansinnigt många och alla tycks ska ha en åsikt, påläst eller inte. De som inte har någon empati alls kastar ur sig att romerna är ”obehagliga att titta på och stör stadsbilden” och sedan finns det ju de som gapar organiserad brottslighet och inte kan fatta hur någon behöver tigga när de faktiskt äger en mobiltelefon. Men i det bruset finns det ju faktiskt en människa.

Tillbaka till kvinnan utanför ICA. Det är svårt att avgöra hennes ålder i det ansikte som sett många hårda dagar. Hon är nog ungefär i min ålder men ser mycket äldre ut. Jag har ingen aning vad hon heter eller vad hennes historia är. Men sitter man utanför ICA mitt i den svenska vintern så tänker jag att man inte har speciellt många andra alternativ. Och hon är en människa. Precis som jag. I en annan värld hade det kunnat vara jag. Och då hade jag velat att folk i alla fall ser mig och inte tittar bort. Kanske bjuder på ett leende och ett ”hej”. Så det brukar jag alltid göra.

Jag bär aldrig småpengar och fångas alltid en av akut ängslighet när jag vill hjälpa. Vad vill hon ha? Är hon allergisk mot något? Eller tar hon mest ”vad som helst” för att hon inte har några alternativ? Jag vill inte förolämpa henne men är för feg för att fråga. Det är en liten ICA-butik så de har ingen färdigmat eller mackor. Så jag köper en påse nötter, en kopp kaffe och en cola till henne. För förhoppningsvis är det bättre än ingenting. När jag ger henne sakerna där hon sitter vid hörnet vid butiken stammar hon ”Tack så mycket” ett par gånger och pussar sedan min hand.

Jag vill gråta när jag går därifrån. För att det är liksom lättare att göra inget. För gör man något önskar man alltid att man kunde göra mer.