Tagged På äventyr

Invigning av Friends Arena.

2

Förra helgen var jag på invigningen av nya Friends Arena i Solna. När man har sådan tur att man har vänner som jobbar med sådana TV-produktioner och kan fixa gratisbiljetter till en, då tackar man ju inte nej. Jag tycker det är jättespännande att vara med och se allt det där som händer bakom kulisserna som TV-tittarna inte får se.

Stället är helt enormt, större än Globen, men det gick ändå helt okej att navigera sig på området. Till och från tunnelbanan var en helt annan sak. När nästan 50 000 personer ska röra sig från en och samma plats till kollektivtrafik samtidigt, då kan det inte bli annat än kaos. I mörker dessutom. Jag hoppas att de jobbar lite på den kommunikationen och hänvisningar till nästa event.

Bäst på kvällen var Rövarsången (gåshud!), numren från Kristina från Duvemåla och så klart Tommy Körbergs “Anthem” från Chess (ja, jag är musikalnörd). Sedan tycker jag både Loreen och Agnes skötte sig riktigt bra och det var tryck i Mustasch. Tydligen så var det skräpljud på sändningen men hela programmet ligger uppe på SVT Play om ni vill kika.

Tack Jenny för att vi fick gå!

Friends Arena.

Mia och jag.

Anna och mamma.

Jättemånga glow sticks.

Mustasch.

#tweetupsthlm och kärleken till sprit.

0

Jag har varit en alldeles ruskigt dålig bloggare i helgen. Jag skyller detta på att jag stått med målarfärg upp till armbågarna mest hela helgen. Jag har gått in in någon slags total renoveringsmani och även om jag försöker ta det lugnt och njuta av att “resan är målet” så att säga så vill jag ju att det ska bli klart typ igår.

Igår kväll tog jag i alla fall en paus från rollern och drog iväg till Eken för att hänga med lite härliga twittrare på #tweetupsthlm. De har ett nytt koncept nu som innebär lite skönt söndagshäng sisådär två gånger i månaden med halva priset på mat och dryck. Detta innebär att man kan lyxa till det lite och beställa sådana där goda drinkar som man sällan unnar sig annars. Och bartendern där (han på bilden), han var helt fabulous. Kärleken och precisionen som gick in i min Old Fashioned och Whiskey Sour (på bilden) var imponerande. Det tar ju sin lilla tid att göra drinkar så då är det lite skönt att inte ha den stressade lördagscrowden i ryggen.

Det var härligt att hänga både med gamla godingar som Mio och Jenny men också stifta bekantskap med nya stjärnor som Patrik och Fredrik.

En vinnande helg avslutad med en vinnande kväll med andra ord. Nu Linda nöjd chey.

Dagen jag blev fiskmat.

0

Förra helgen var jag, som ni vet, på fiskpedikyr för första gången. Som en del i ett samarbete med Upplevelse.Com så skulle jag få prova på denna aningens skumma skönhetsbehandling där små, små, tandlösa fiskar nibblar bort död och skadad hud från fossingarna.

Jag hade tid hos Östermalms Hudvårdsklinik klockan ett och fick direkt dyka ned i fisktanken med fötterna. Och herre min je, fiskarna var som pirayor. Det var som att de inte blivit matade sedan Gud var barn. I början så kittlade det något enormt men efter en kort stund så kändes det mest som att ha fötterna i kolsyrat vatten. Alternativt att fötterna somnat. I Norrland brukar det kallas att “få kolsyra i fötterna”.

I början var det spännande och aningens skumt att fiskarna festade loss på fötterna men det blev ganska snabbt långtråkigt. Behandlingen var behaglig men efter en dryg halvtimme av att dingla med fötterna utan motstånd så hade de somnat på riktigt. Tjejen som hade salongen tittade till mig då och då men tyvärr så uteblev fotmassagen som utlovats i produktbeskrivningen efteråt. Det var bara på med skorna och iväg. Något av en besvikelse.

Fiskpedikyr är en häftig upplevelse men som behandling skulle jag nog föredra en vanlig hederlig pedikyr med skrubbning och massage och hela kitet. Efter fiskpedikyren var fötterna visserligen mycket mjukare än innan men det är som sagt en väldigt mild behandling, ingen genomkörare direkt. Även om jag och fiskarna bondade.

Efteråt frågade jag lite om renlighet och så och ägaren sa att de byter vatten varje dag, har max tre behandlingar om dagen samt att någon kommer och rengör tanken två gånger i veckan. Fiskarna får även vanlig fiskmat, dock föredrar de död hud. Nomnom liksom.

Är ni sugna på att testa fiskpedikyr så läs mer om behandlingen här.

Det här med att jag ska bli fiskmat.

0

På lördag ska jag på fiskpedikyr. Jag är både nyfiken och spänd, samt en aning äcklad inför den här tanken. Alltså, små, små fiskar ska äta på mina fötter. Äta min döda fothud. Död hud. Från fötterna. Jag känner mig en aning sadistisk i detta, fast egentligen så gör jag ju dem en tjänst. Jag är ju liksom mat. Varsågod för en lyxmåltid och sådär.

Jaja. Moving on.

För ett tag sedan kontaktade Upplevelse.Com mig och frågade om jag ville samarbeta med dem och som den daredevil jag är så tackade jag så klart ja. Jag tycker upplevelser är något av det roligaste man kan ge bort till folk i present. Och så klart (fyller år i april, hint, hint). Allra helst något man kan göra tillsammans för att liksom slänga in lite kvalitetstid i presentandet med.

Och på lördag är det alltså dags för min första upplevelse. Kollegorna var mest intresserade av hur de tvättar fiskarna eller om de bajsar i samma vatten som man ska pedikyrera sig i. Joråsåatteee…

Jag tycker mest att vi håller tummarna för att mina fötter sitter kvar när kalaset är över.

Från E-moll till Sambafestival.

0

Efter hela fontändebaklet i fredags så var jag ju inte toksugen på att åka nattbussen hem i stilen av dränkt katt. Istället lånade jag Martins soffa, dusch samt kläder. Detta visade sig vara en alldeles lysande idé eftersom den resulterade i fantastisk brunch samt häng hela lördagen.

Martins mission för lördagen blev att lära mig spela gitarr. Han måste varit väldigt pedagogisk för jag lärde mig i ärlighetens namn mer på den eftermiddagen än jag gjorde under tre år i ett förhållande med en gitarrspelande basist. Tips, det hjälper att ta bilder på ackorden man lär sig. Det betyder dock inte att man vet vad de heter.

Lagom till brunchen ramlade även PA in på gitarrlektionen.

Min spelarstil kan kallas aningen okonventionell, men den funkade fint. Här försöker vi spela någon slags fyrhands-“Smoke on the water”. Det gick sådär.

När eftermiddagen gick mot kvällning bjöds det på Bloody Mary.

Sedan drog vi oss ned på Söder. Det vankades nämligen födelsedagshäng och det råkade överlappa med Midnattsloppet. Tusentals hurtiga människor som här begav sig uppför backen in i Vitan. Inte utan att jag blev lite avis på dem.

Inte nog med hurtiga löpare, det bjöds även på Sambakarneval i slutet på Ringvägen, precis vid Vitan. Damerna var så fina och färgglada och sparkly.

De hade typ femtielva trummor. Men de gjorde sitt jobb för där stod jag plötsligt och smådansade.

Titta bara så festligt!

Efter ett snabbt stopp på födelsedagshäng så drog jag mig hemåt. Huvudet var inte där det skulle så det var lika bra att göra en tidig kväll. Promenaden tillbaka till Slussen var dock alldeles magnifik. Här skrev jag lite mer om den. Carpe kvällen och allt sånt.