Sällan har det hänt så mycket som det gjort det senaste året. Och sällan har jag växt och känt och slungats mellan eufori och förtvivlan så frekvent och skoningslöst.

För precis ett år sedan befann jag mig på Nya Zeeland. Med tre månader i New York, en roadtrip solo genom Kalifornien och ett halvt söndertrasat hjärta i bagaget tog jag mig an fas två av min “Life begins at the end of your comfort zone”-resa.

Och för precis ett år sedan idag hoppade jag ut ur ett flygplan. Den ultimata utmaningen när det kommer till att möta sina rädslor, släppa kontrollen och bara ge sig hän. Det var något av det mest fantastiska jag någonsin tagit mig för. Inte bara för den fysiska kickens skull. Utan för att det gav mig en känsla av att jag var oövervinnerlig. Att om jag kunde förmå mig själv att göra detta så kunde jag klara vad som helst. Och att jag dagen efter besteg en vulkan var bara ett omedelbart kvitto på detta.

För ett år sedan var jag mitt uppe i virvelvinden som skulle komma att förändra mig för alltid. Och den har fortfarande inte riktigt slutat blåsa.

Inga kommentarer

2

I lördags drack vi öl. Som en organiserat event alltså. Jag tror det kallas ölprovning.

Det var Christian som var organisatör och lekledare. Han var himla glad.

Anledningen till tillställningen var från början att Anna skulle lära sig dricka öl och därmed imponera på män med sina fantastiska ölkunskaper. Ping alla män. Oscar var inte sen att haka på när det vankades fin-öl.

Jag kom lite sent och fick dricka ikapp efter Ellinors uppmaning “HALSA!”. Mycket sofistikerat.

Sedan så kramades vi så klart. David, jag och Micke.

Christian var Ellinors bitch.

David var jättelång. Och Ellinor jättekort. Då kan det bli så här (notera att hon står på stolen).

Efter 14 öl som konstant steg i alkoholhalt var tomten full och ölen godare än någonsin.

Ölkoma och massagetåg.

Hela dysfunktionella familjen.

Gästboken.

Sedan kramades vi lite och gav oss ut i natten och hade en galet rolig kväll på Nada. Men då glömde jag plocka fram kameran så ni får använda fantasin.

2 kommentarer

0

Fredag. Toktrött efter några effektiva dagar i Oslo. Men tror ni att jag la mig på sofflocket och tog det lugnt för det? Icke. Jag drack istället öl. Massor av öl.

Jag mötte upp bland annat PA på Continental. Jag försökte fresta honom med gratisyoghurt från Valio men det gick inte alls hem. Något om smutsiga marknadsföringsmetoder tror jag bestämt att det handlade om. Eller så tycker han bara inte om yoghurt.

Jenny var också med. Här visar hon upp sina himla fina nyckelben.

Sedan gick vi vidare till Nada. Så här glad jag över att träffa Yasin som är en av ägarna. Vi är bästisar han och jag.

Sedan drack vi mer öl. Sandra och PA var bra på det.

Och sedan kom Fireball. Här någonstans slutade jag ta bilder. Det var nog bäst så.

På morgontimmarna hamnade jag på Katarinas soffa drickandes rödvin. Vi behöver inte prata vidare om det beslutet. Vinet alltså, inte soffan och Katarina. De var båda mycket trevliga. Sedan hade jag huvudvärk hela lördagen. Den lindrades dock något av att min värdinna skämde bort mig rejält med nybakta scones och lemoncurd. Note to self – lär dig baka scones.

Så kan det gå. Och så köpte jag en pytteliten gran på vägen hem. Ni ska få se den någon dag. En annan dag. Nu ska jag sova. God natt internet.

1 kommentar

0

Och så plötsligt, när man tror att sommaren dragit sitt sista självande andetag, så kommer de. Dödsryckningarna. De där dagarna då det är 20 grader varmt, molnen hopar sig och det är galet fuktigt. Och så plötsligt spricker det upp och solen kikar fram. Och hur man då, panikartat, kastar sig ut på en uteservering för att suga ut det sista ur sommaren.

Precis så var det i onsdags.

Jag och Hanna satte oss vid Mariatorget, drack öl och rödvin och spelade poptrivia som hon hade köpt på Myrorna. Typ alla frågor handlade om musik som jag aldrig hört talas om medan Hanna briljerade med bandnamn som lät som konstiga låttitlar. Alternativt maträtter. Men så försökte jag ge henne en ledtråd på Sex Pistols – “knullpickadollerna“. Hennes svar: “The Fuck Guns”. Ibland briljerade hon mer. Ibland mindre.

Sedan kom Bjarne och då gick vi in och åt och pratade om Twitter på engelska eftersom Bjarne är från Holland. Det var tydligen jätteroligt.

Vi smälte inte alls in i den rutiga väggen.

Hanna hade de finaste örhängena. Lite “Polly Wants a Cracker”.

Efter att vi hade ätit gick Hanna hem medan jag och Bjarne gick vidare mot Södra Teatern.

Vi hamnade högt upp på deras champagnebar där vi hade en alldeles magisk utsikt över Stockholm.

Och så drack vi champagne, så klart.

Sedan gick vi därifrån och hamnade vid Holländska Ambassaden. Bjarne passade på att se.. holländsk ut.

Och så skulle Bjarne följa mig till bussen och då spelade de här pojkarna himla fint på Södermalmstorg. Fin avslutning.

Inga kommentarer

1

Jag skulle in och plåta i ateljén på jobbet idag till bloggen när vår guldsmed Birgit frågade om jag ville prova löda. Öhh..skiter björnar i skogen? HELL YEAH! Så det gjorde jag. Som en liten smygpyroman satt jag och smälte silver och joxade med tandläkarbestick och var fem år igen. Men en ansvarsfull femåring som inte tänder eld på saker och ting.

Så kul kan man ha ett par minuter på mitt jobb.

Inga kommentarer

0

I lördags sken solen och jag åkte bilfärja.

Jag hade tofs i håret och spets på tröjan.

Vi åkte ut till Vaxholm.

Anna var med. Hon var lockig i håret.

Från Vaxholm fortsatte vi mot Åkersberga och ut i skogen där vi kom fram till den här lilla stugan.

Där grillades det röding.

Det var Lina som stod vid spakarna.

Till efterrätt åt vi nyplockade, solvarma hallon med grädde. En av de sista, perfekta sommardagarna.

3 kommentarer

1

Igår gick jag på Cirkus. Himlen över Gärdet kunde inte riktigt bestämma sig hur den mådde.

Cirkus Scotts tält var alldeles enormt och lite sagolikt sådär.

Det var jättehögt i “tak” och alldeles magiska lampor.

Där inne minglade en hel massa singlar runt. Och så kunde man få lära sig jonglera och gå på lina. Himla spännande.

Efter ett tag meddelade direktör Bronett att det var dags att gå in i manegen.

Vi skulle nämligen se på film, “Water for Elephants” (som jag recenserade här).

Eftersom jag redan hade sett filmen så såg jag bara en stund sedan smet jag ut på baksidan och hälsade på de pyttesmå ponnysarna. Det finns på film med, kika här.

Vädret var jättekonstigt men bjöd på en himla fin regnbåge i slutändan.

Sedan åkte jag in till Kungsträdgården.

Det var modefest på gång så jag kikade på folk en stund.

Sedan tog jag ett glas vin på TGIF’s uteservering under en filt innan jag åkte hem. Och det var den onsdagen.

Inga kommentarer

1

I fredags gick jag ut på äventyr i mina kvarter. Det blir som oftast att man åker in till stan när man vill kika runt men ibland passar det alldeles utmärkt att hänga i samma postnummer.

Jag gick ned till Skurusundet som ligger så nära att man borde vara där hela tiden. Där ligger en massa fina båtar och solen skiner på en hela tiden.

Efter att jag lyssnat på vågskvalp (det bästa ljudet i världen) ett tag så hittade jag den här stigen som gick rakt upp i skogen.

Hej från skogen!

Uppe i skogen sprang jag på ett berg med den här lilla magiska utsiktsplatsen där det till och med fanns en bänk så lägligt utplacerad. Där låg jag en bra stund och läste smart bok, lyssnade på fiskmåsar och båtmotorer och ungefär en miljon gräshoppor innan det var dags att gå hem igen.

2 kommentarer

0

Igår var det dags för min sista riktiga semestersöndag. Ni vet den då man vet att man inte behöver kliva upp tidigt på måndagen och kan göra lite vad man vill med sin söndag. Så här såg min ut.

Jag började med en liten brunch på Bagel Street Café med Jessica. De har de godaste bagelserna i stan med massor av olika goda varianter. Jag åt en “Italion Stallion” med salami och grejs. Nomnom.

Efter två timmars pladder gick vi norrut på Götgatan när ett lämmeltåg med Segways passerade oss. Det ser lite kul ut samtidigt som jag nog skulle dö skämsdöden om jag åkte en.

Vi gick mot Gamla Stan och tittade på alla människor som njöt av söndagen vid Flyt.

Gamla Stan är så himla fin, man är här lite för sällan. Jag undrar nämligen lite om den här julbocken står här året runt.

I den här gränden hängde det vimplar. Så himla fint. Vill ha vimplar hemma hos mig.

Så småningom kom vi till Kungsträdgården. Där var förberedelserna för Pride-festivalen i full gång.

Sedan sa jag hej då till Jessica och gick till Sergels Torg för att möta upp Jenny. Där hade många många personer lämnat blommor och ljus för Norges skull.

Vi gick längs med Kungsholmens strand samtidigt som jag försökte trösta en fin vän i telefonen som var ledsen. Så tråkigt när man ska vara så glad och så blir det så fel och man blir ledsen istället. Kram fina vännen.

Hej Tre Kronor!

Till slut kom vi till målet för vår promenad; Mälarpaviljongen!

Så här glad blev Jenny då! För då fick hon äta strömming och dricka dagens.

Det var en så himla fin kväll att vi satt här i säkert 4 timmar och pratade om resor och pojkar och dramadrama. Och så fnissade vi en himla massa. Och var rätt glada att alla runt oss var turister.

Solen gick ned över Stockholm och luftballongerna prydde himlen. Sedan dansade vi schottis mot Fridhemsplan där vi tog tunnelbanan hem. En alldeles perfekt söndag.

6 kommentarer

1

Lördag kväll. Bubbel. Rostbiff lagad till perfektion. Rödvin. Chokladdoppade jordgubbar. Dans. Balkonghäng. Snack djupare än Vättern.

Christian matchade finvinflaskan.

Hanna hade finaste klänningen från Beyond Retro och solfjäder för att mildra värmen.

Vi inledde med bubbel och jordgubbar.

Mina naglar matchade min klänning.

Jag vek servetter, 90′s style.

Eva var glad.

Hanna dansade.

Till efterrätt blev det chokladdoppade jordgubbar och Bailey’s.

Sedan blev det mörkt och då hamnade vi och rödvinet på balkongen där vi stannade hela natten.

Inga kommentarer

1