Alltså. OS. Jag har inte sett en minut av spektaklet och när jag erkänner detta så tittar folk på mig som om jag svurit i kyrkan. Det jag vet, vet jag enbart för att jag blir tvångsmatad med det så fort jag konsumerar media av något slag. Man kan ju inte slå på varken radion, tvn eller datorn utan att få skiten nedkörd i halsen.

Jag grät inte när Kalla vann. Jag tittade inte. Jag har ingen aning vem pang-pang-Björn är. Inte intresserad. Och Anja har visst kraschat. Jobbigt läge. Lårkakor is a bitch. Hockeyn känns småspännande. Men inte direkt så att jag sitter uppe halva natten för det.

När slutar OS? Kommer det någonsin att sluta snöa? Jag ser inte något ljus i tunneln.

Det är så sjukt värdelöst att vara bakis. Idag skulle jag städat, pluggat och gjort en skivbooklet, men det enda jag lyckats åstadkomma hittills är tvätta och en promenad. Jag hoppades att en stund i den friska luften och det underbart vackra vädret skulle göra susen, men icke. Jag är fortfarande seg som sirap. Och jag vill ha godis.

Jag är sjuk. Det är synd om mig. Feber, ont i hela kroppen och halsmandlar stora som tennisbollar.

Blä.

Och snön fortsätter falla. Inatt har det kommit två decimeter och den här vita mjället verkar inte vilja sluta regna inom någon överskådlig framtid. Visst, snö är vackert och så, men det krävs ju en mindre armé för att få bukt med skiten. Min styvfar har varit ute och röjt i ca 2,5 timme och jag vet inte om han någonsin kommer in. Han hinner liksom inte runt förrän det första stället är täckt igen.

För att toppa detta så verkar det som att mitt halsont till slut har tagit formen av en riktig förkylning. Hosta, snor, the works. Dock har jag än så länge sluppit feber och dylikt, men man känner sig ju lagom fräsch ändå.

Men jag har jullov. Så jag väljer att gillar läget, äta choklad och surfa för att mildra gnället.

 Loading ...

Vad är det egentligen för fel på Stockholmare? Varje år när snön kommer så går hela stan in i något slags chocktillstånd. En kollektiv härdsmälta vars resultat blir att varken transporter, bussar eller någonting som behöver ta sig från A till B, fungerar. Som att de allvarligt funderar på vad det här vita pudret kommer ifrån, det har de aldrig sett förut.

Tanken var party på F12 ikväll, Elin Kling håller hov med sitt Fashion Networks (Min Outfit, Seconds, Cravings och Freshnet). Dock lutar det numera åt jag får hålla mig undan kalaset. Halsont, snökaos och brist på rena kläder ser jag som faktorer som tyvärr kan tvinga mig att avstå festligheterna. Äckelsnö. Äckelhals. Äckelkläder.

För att pigga upp detta otroligt gnälliga inlägg lägger jag in en bild på vår kontorsmaskott Maiden. Hon gillar att sno min mjölk på mornarna. Då kan det se ut så här.

Jag är sjuk.

December is off to a rockin’ start.

Men alltså, det här vädret är under all kritik.

Jag tror jag måste dra på soundtracket till “Hairspray” och städa, det kanske hjälper?

Okej, din förbaskade pseudoförkylning, this is how we’re gonna do it. Antingen tar du ditt pick och pack och drar, eller så däckar du mig till halvdödsstatus ett par dagar, men den här mellanmjölksfasonen med halsont, snuva och allmän seghet, den går fetbort. Fetbort, I tell you!

Bloggstressen slår till. Full force. Blä.

Blä.

Jag ska inte läsa Sofis blogg, jag blir bara avundsjuk. Jag vill också vara i New York, gå på coola restauranger, äta frukost i solen och få ett blowjob.

Villvillvill!