Jag har blivit väldigt dålig på att läsa bloggar på sista tiden. Jag har helt enkelt inte tid och tålamod till det. Och om jag ska vara ärlig så har jag så smått övergett bloggarna till fördel för Twitter (jag vet, dålig människa, stena mig).

Men jag kan istället berätta om allt det fantastiska som det fört med sig att blogga och de människorna jag träffat. Okej?

Jag har bloggat i drygt 10 år. Om jag minns korrekt började jag en trevande, helt statiskt HTML-blogg strax efter sommaren 2001. Jag hade precis flyttat till Umeå från Övik, jobbade på McDonald’s och var nog olyckligt kär i killkompisen jag delade lägenhet med (trots att jag vägrade erkänna det, vi var ju bara kompisar). Från början skrev jag på engelska och då fungerade bloggen helt enkelt som en dagbok, en plats jag skrev av mig, utan någon som helst censur eller oro för vad som skulle hända om någon läste vad jag skrev. Jag har många gånger längst vägen funderat på bloggens varande eller icke varande, men än håller jag fast.

Snabbspolar vi framåt en sisådär 5 år så hamnar vi ungefär där vi är nu. En svensk, aningen mer censurerad version där jag inte längre är anonym. Men att inte vara anonym för ju också med sig att man har en chans att stifta bekantskap med de som läser bloggen och dem vars bloggar jag läser. Något som är sådär himla piffigt och bra.

Bland de första jag träffade via bloggen var nog Mia och Linda, två fabulösa damer som verkligen kan kalla sig veteraner inom bloggeriet. Mia blev med tiden även en av mina bästa vänner här i Stockholm. Tack vare bloggen har jag även träffat fina tjejer som Katta, Maria, Sara och Lina, en drös härliga tjejer på Blog Awards och fått göra oändliga andra trevligheter tack vare bloggandet.

Ungefär så är det. Bloggeriet är nog här för att stanna, i en eller annan form.

Mia och jag på Blog Awards 2008.

6 kommentarer

1

Jag har spenderat morgonen med att joxa runt lite här på bloggen. Istället för att äta frukost ska också tilläggas. Numera hittar ni länkar till kommentarerna och “gilla”-lådan under inlägget. Så dessa tycker jag att ni ska utnyttja. Bums och direkt. Seså, gilla på!

Inga kommentarer

10

Jag satt uppe till fyra inatt. F-Y-R-A. Det började susa i öronen runt halv tre, som om hjärnan var på väg att checka in och möta John Blund utan att ta med sig kroppen. Men jag kämpade på och nu är den klar. La Linda, version 723. Eller nått åt det hållet.

Resan är avslutad och nu är det dags för nästa kapitel som ännu är ett så blankt blad att jag kan spegla mig i det. Och blanka blad behöver färgglada layouts. Eller hur är det de brukar säga.

Hoppas ni gillart’. I så fall får ni gärna säga något snelt. Klad hest.

13 kommentarer

6

Idag har jag inte tagit mig utanför dörren på hela dagen. Har bara haft ont i magen och varit alldeles orolig hela jag. Det mest produktiva jag lyckats åstadkomma är en halvfärdig ny layout till bloggen. Men så blev jag och wordpress-temat ovänner och så fastnade jag framför New York-fruarna istället. Drömde mig bort till varma oktobernätter, långalånga avenyer och svindyr Heineken-öl i en liten East Village-lägenhet.

Mamma frågade hur jag mådde när jag åt middag och så började jag lipa mitt i maten. Humöret känns inte helt stabilt nu va. Vi hoppas på att morgondagen blir bättre.

Avslutar nog med lite “How I met your mother”. Ted är så söt så man bara måste bli på bättre humör av det.

Sådär Jessie, du beställde, jag bloggade. Nu får du banne mig kommentera.

8 kommentarer

0

Tankarna snurrar idag. Idag är en sådan där dag då man känner att man lever. Alla känslor är nödvändigtvis inte positiva, men jag välkomnar dem ändå, för de får mig att ifrågasätta mig själv och att utvecklas.

Ibland saknar jag 2003, då jag bloggade på engelska och inte en själ jag kände läste den här bloggen, bara människor långt borta. Ansiktslösa människor, vad de tyckte och tänkte spelade inte så stor roll. Jag brydde mig inte om de dömde mig eller om de inte höll med om mina åsikter. Jag var väldigt öppen då. Väldigt ärlig och ocensurerad.

Idag läser i stort sett varenda en av mina vänner och min familj här. Risken för att någon ska bli sårad om jag skriver i stundens hetta är därmed ungefär 100% högre. Därför, på dagar som idag, håller jag tillbaka. Jag sitter i tystnad i min nervositet och ovisshet med kliande fingrar istället för att skriva av mig. Många gånger har jag funderat på att återuppta gammalt hederligt dagsboksskrivande. Kanske vore idag en bra dag?

Den där “Flyga Drake”-filmen var allt lite läskig tycker jag. Inga mysiga killar, de där talibanerna.

1 kommentar

0

Undra om jag minns hur man gör.

När man bloggat i åtta år så känns fem dagar utan bloggen som en evighet. Det har varit konstigt, jag tänker ju blogg hela tiden. Konstant hamnade jag i situationer där jag tänkte “det här skulle vara perfekt för bloggen” för att sedan komma på att “just, jag pausar ju”.

Mest av allt har det varit jätteskönt. Datorn har varit avstängd på kvällarna, jag har inte ens kollat mail eller Facebook, jag har dock sett en väldans massa Gilmore Girls.

Vad mer har ni missat?

* Fjärrkontrollen till min DVD pajjade, och eftersom knappar på själva DVD:n lyser med sin frånvaro kan jag inte använda USB, spola eller använda menyer. NetOnNet skickade en ny fjärrkontroll. När den kom, efter tre dagar, var det FEL fjärrkontroll. Suck. Ogillas.

* Jag håller på att bli sjuk. Halsont dag nummer tre nu. Ogillas.

* Kurs i onsdags. Bra upplägg och väldigt inspirerande. Gillas.

* Jobbjobb helahela torsdagen till klockan elva. Eventet blev dock lyckat. Gillas.

* Idol i fredags. Camilla vara irriterande men ändå bättre än Nicklas. Snygg var hon också i håret. Och röda byxor. Gillas.

* Blog Awards igår. Stort lyft från förra året. Kommer separat inlägg om det. Gillas.

Det är lite jobbigt att jag fortfarande får stressont i magen när jag tänker på bloggen. Jag funderade en liten stund på att lägga ner helt och hållet. Men jag insåg att jag skulle sakna er och uttryckssättet för mycket. Jag kommer dock kanske blogga mer sällan. När jag verkligen har något att dela med mig. Alternativt vill spy lite galla. Eller är lite glad. Inte för att fylla ut de obligatoriska fyra inläggen per dag.

Vad har ni gjort i veckan?

3 kommentarer

0

Det här är inte en modeblogg. Det är inte en kändisblogg. Det är inte en prylblogg eller en deppblogg eller en kärleksblogg. Definitivt inte en mammablogg. Den är en naggande god blandning av alla de ovanstående. Förutom mammabloggen.

Jag har länge känt att namnet Absolut Glam begränsat mig, eller kanske främst sättet ni läsare ser på mig, och speciellt då nya läsare. Jag vill ha plats för hela mig. Ytligheterna och andligheterna, godsakerna och dåligsakerna. Så från och med nu finns jag på www.lalinda.se, jag hoppas ni hänger med! De andra adresserna (www.lindisen.com, www.absolutglam.com) kommer fortfarande att fungera, så jag kommer inte gå upp i rök, men jag föreslår att ni uppdaterar era bokmärken, länkar och rss.

Välkommen hem till mig!

7 kommentarer

0