Igår blev det en fredags afterwork med Åsa på Lilla Hotellbaren vid Medis. Det började rätt lugnt och slutade med någon slags salsaaktig fest med Rigo (Körslaget, ni vet?), riktigt kul!Av någon anledning gick vi därifrån och sedan blev ett evinnerligt hattande i taxi från Medis till Mariatorget till Kungsholmen till Vasagatan och tillbaka till Slussen. Och det enda stället vi faktiskt gick in på var Max på Vasagatan.
Sedan var jag så trött att jag stensov förbi min hållplats (har aldrig hänt förut!) och fick hoppa av på vägen tillbaka in till stan igen.
Mina flickor är de bästa. Så här såg det ut när vi åt middag och skrattade byxorna av oss på ståuppen igår kväll. Jag kommer leva ett år längre tack vare gaybloggaren Per-Robin, tack!
De senaste dagarna har varit helt fullspäckade, men trots att jag är trött så har jag haft det härligt!
Igår var det kvällsmöte med Jenny som stod på schemat och sedan filmvisning av “The September Issue” på Kulturhusets tak med härliga tjejerna Mia och Ida. Supermysigt med mycket skratt och bloggskvaller men det blev ruskigt kallt framåt elva-snåret och “biostolarna” var allt annat än bekväma. Det kommer ett separat inlägg om filmen när jag orkar tänka.
Fikamöte med Jenny på PUB. Mina fina tygpåse från Camilla Norrback fick följa med.
Älskade stolarna på caféet, gamla stolar med riktigt snyggt, mönstrat tyg. Jennys halsband från J Dauphin var finast.
Ida och Mia åt sallad och drack vin på Kulturhusets takrestaurang.
Man skulle kunna tro att jag är en amatör när det kommer till vindrickande. Två glas vin och en pimsdrink var allt jag intog under ett tidsspann av ca fyra timmar (trots att det regnade drinkbiljetter, disciplin!), och ändå var huvudet tungt imorse. Det är sorgligt. Det kan dock också ha haft att göra med att jag bara sov fem timmar inatt, jag behöver minst åtta för att vara människa.
Igår vankades det modeparty på Riche där Camilla Norrback visade sin kollektion för SS10. Mycket fina ekologiska kläder, mysfaktor hög! Nu återstår att se om de görs i storlekar större än 40, tyvärr är det väldigt ovanligt bland svenska designers.
Men först skulle lite jobb göras i form av riggning inför pressfrukosten som tog plats imorse. Mia som var mitt eminenta sällskap för kvällen var väldigt hjälpsam, jag kanske ska ta mig en assistent?
Så här fina var vi, älska Mias klänning! Min blus är fin med. Blått e flott!
Mia tillsammans med kvällens huvudperson, Camilla Norrback.
Rejäla goodiebags gillar vi! I den här fanns allt från olivolja till bodybutter. Dock fattades Camillas fantastiska “Happy, Happy, Beauty, Beauty”-tischa, lövvit!
Två av mina favoriter ur kollektionen, tygrosen är underbar. Och man måste ju bara älska pingvinärmar. *flaxflax*
Jag var ju som sagt på bio igår och spanade in Mannen Som Bara Blir Hetare Ju Äldre Han Blir och efter en superb filmvisning gick vi vidare för vin- och vitlöksbrödsintag. Dessa två brudar och deras humor passar mig som hand i handsken och det är så underbart att umgås med sådana människor. Inga krusiduller liksom.
Ikväll har jag hälsat på i Jannicas finfina våning (ja, våning, hon har banne mig två våningar i sin lägenhet!), snyltat indisk mat och så passade vi på att göra oss av med Jannicas Spotify-oskuld. Sedan prommade vi till Snaps där vi satt och diskuterade livets vara och icke vara medan vi smuttade lite vin. Eller försökte i alla fall, genom den fruktansvärt dåliga (och höga) musiken. Vem tycker att pip-pip-dunk-dunk musik är bra när man ska sitta och prata? Pretentiösa DJ-idioter.
Oh well. Så började det spöregna, men vi hade superstora paraplyer över oss så vi blev bara småblöta. Istället blev jag pisseblöt när jag gick från bussen och hem, och detta trots paraply. Men jag är ganska glad ändå, för det var en trevlig kväll och jag älskar när det åskar och spöregnar på natten när det i övrigt är knäpptyst ute. Älskart.
Det finns fördelar med att jobba hemifrån och det finns nackdelar. Och kombinerad sådan är att man kan sitta i mysbrallor och flottigt hår hela dagarna. Nackdelen med det hela är dock att man innan man vet ordet av har blivit försoffad och inte ens orkar gå ut med soporna.
Nu ska sminket på och försoffning motarbetas. Drinkar med Jannica väntar på söder. Gokväll!
Under kvällar som igår visar sig Stockholm från sin bästa sida. Jag haltade till Djurgården där Parkteatern gav enmansteatern “Aldrig Mozart”, en fin och jobbig historia om violinister och nazister. Att människan kunnat memorera dessa 40 minuter och bara rabblar finner jag helt otroligt.
Jag och Mia satt på en filt med ett glas rosé och njöt av stämningen och efter att vi tömt flaskan och gått igenom de senaste veckornas händelser gick vi vidare till Josefina och åt middag och drack ännu mer rosé. Träffade lite kufiga människor och pratade om livet. Fler sådana kvällar tack. Fast gärna minus huvudvärken dagen efter.
Det är jag som är La Linda och det här är min lekplats. Jag är thirtysomething och norrlänning från Örnsköldsvik. Bor i Stockholm. Kattkvinna. Webbnörd på heltid. Älskar New York och livet. Och nätkärlek. Och vanlig kärlek. Och julmust. Eller påskmust. Twittrar som @La_Lindas och återfinns på linda@lindah.net.
0
