En exceptionellt trevlig kväll på #Bleckan. Denna kväll gick i nagellackets och presentsnörenas tecken.

Ni glömmer väl inte heller att rösta på vem som gjorde min avatar bäst? Nagellack står på spel (för pojkarna dårå, inte för er)!

5 kommentarer

2

I torsdags var jag tillbaka på Bleckan igen efter att ha haft uppehåll i en månad. Jag var ju i New York och Göteborg och grejer. Viktig och flänger runt etcetera. Men nu var jag hemma i alla fall. Ordning på torpet så att säga.

Denna kväll avhandlades samtalsämnen som golden showers, spackel och nagellack. Mycket, mycket nagellack. Och så fick jag present av Hanna. Jag blev så glad att jag nästan trillade av stolen.

Med på det ordnade torpet (aka #bleckan) var Hanna. Hon var roligast som vanligt.

Fina Erica.

Christian samlade bilar i örat. Hans reaktion? “Jag är en car port!”.

David.

Leo.

Martin.

Sedan gick jag loss med det turkosa nagellacket. Christians naglar blev smyckade.

Och även Martins. Här undrar han nog lite vad som hände. Och jag med tydligen.

Fina pojkar. Manliga män.

Inga kommentarer

2

Jag var ju faktiskt kvar i Göteborg över hela helgen och gnuggade armbågar med ett helt gäng fina människor. Lite så här såg resten av helgen ut.

På fredagen innan jag åkte ut och sniffade bebishår drack jag en Cosmopolitan med blomster i. Det var en av de finaste Cosmosarna jag intagit faktiskt, och då har den bra konkurrens. De kan tydligen Cosmos där nere på västkusten.

Med på cosmosfesten var Hanna! Hon är en sån där Göteborgare som man mest bara vill adoptera och ta med hem till Stockholm.

På lördagen åkte jag hem till Karin och vi drack galet gott rödvin, skvallrade och twittrade ikapp.

Sedan våldgästade vi Rikard och Sigge i den största lägenheten i hela Göteborg. Och sedan gick jag på lokal och drack whiskey och ramlade och fick skrubbsår fast strumporna höll och sedan minns jag inte jättemycket innan solen sken mig i ögonen på morgonkvisten på Avenyn. Och så var det med det.

Inga kommentarer

0

I torsdags satte jag mig på X2000 och åkte mot Göteborg.

På tåget klippte jag film och jobbade så jag blev lite tågsjuk.

Utanför svepte ett höstvackert Sverige förbi.

Väl framme i Göteborg checkade vi in på First Hotel G. Hotellsängar kan vara något av det bästa som finns.

Vi var i stan för att ha läsarevent med Plaza Kvinna i butiken. Fasligt trevligt hade vi.

Efter eventet gick vi på SoHo och åt middag. SoHo är typ hur mysigt som helst. Café, vinbar och restaurang, allt i ett. Glimrande koncept.

Där är “every day a wine day”. Ett koncept jag är helt okej med.

Charlotta som är moderedaktör på Plaza Kvinna var med.

Jenny och jag.

Sedan gick vi på Avalon och drack bubbel. För bubbel är trevligt.

Där träffade vi Hanna som ligger bakom Ung Cancer (ni minns garanterat “Det är okej att känna”-videon). Hon var en himla inspirerande och fin människa.

En fin torsdag på framsidan.

Inga kommentarer

0

Igår hade jag kräftskiva. Och i morse luktade hela min lägenhet kräftspad och avslagen öl. Det var himla tur att vi hade trevligt igår så att det var värt det.

Hanna kom tidigt och pyntade. Hon hade gjort vimplar av tapeter. Galet pysslig den där människan.

Hon hade även knåpat ihop hattar till alla. Och sånghäften. Och så hade jag fått låna bord och stolar av henne. Man skulle nästan kunna säga att det var Hannas fest. Men hemma hos mig. Världens bästa sidekick.

Mia kom först.

Per spelade på flaska.

Mia.

Och så åt vi. Jag matchade kräftorna.

Christians hatt var roligast.

Floris var äntligen på fötter efter tre veckors sjukdom. Det firade hon med cola och att hamra på jättestora kräftklor.

Hej!

Martin fick en fez-hatt och Mia en krona. Don efter person eller nått.

Sedan blev det en hel massa dans. Det var Hanna och Per mycket bra på.

Och så gjorde vi ungefär en miljon gif-animationer. Den här var roligast.

Och så sprang Per i slow motion och jag och Hanna sjöng jättehögt samtidigt.

Om ni känner att det här inte räcker så finns fler bilder på Facebook.

3 kommentarer

0

I fredags var jag och tweepsen bjudna på #köttfärskrig hos Madde. Idén till detta kom för några veckor sedan jag jag ville ha tips på hur man piffade till sin köttfärsås och vips så hade vi ett dinnerparty på gång. Så himla god köttisås, finfint rödvin och de bästa människorna. Och sedan tomtebloss, vodkashots, YMCA-dans och disneyduetter. Så klart.

Jag tog inte speciellt mycket bilder men filmade desto mer så en ny krigsfilm kommer snart till ett internätz nära dig. Så länge, håll till godo med dessa teaser-bilder.

Inga kommentarer

0

I torsdags fick jag äntligen krama på Jenny igen. Hon har varit och tågluffat i Europa i två veckor men är nu tillbaka i Stockholm igen.

Vi gick till Lilla Hotellbaren på Scandic Malmen där jag ville sno lite av inredningen.

Efter ett glas vin gick vi till Blekingegatan där vi skulle möta upp de här fina människorna, Martin och Hanna.

Jag skulle nämligen få gå på Pelikan för första gången!

Det var en alldeles magisk plats med världens bästa servitör och jättemycket trä. Det påminde lite om Balthazar i New York tyckte jag.

Jag och Jenny fick sitta på en loveseat i ett hörn. Det passar bra för vi tycker om varandra himla mycket.

I taket hängde Hjärter Kung och dinglade. Lite knasigt och kul.

Jag åt köttbullar. Typ de bästa köttbullarna någonsin. Och sedan sprang jag på pojken med pilarna från i vintras och vi pratade sommar och kramades.

Sedan gick vi till Nada. Alla vägar bär liksom dit.

Just den här torsdagen spelade någon speciell DJ som drog dit alla 12-åringar på fem mils radie. Vi drog upp medelåldern med ca 2000%. Men vi gjorde det med stil.

Sedan promenerade jag Åsögatan bort mot min buss. Och gick förbi fina hus och Globen.

Och så la jag mig på en bänk på en kulle med den här fina utsikten över Stockholm och gjorde en djupdykning i alla känslor för alla pojkar det senaste året och verkligen kände efter vad som hände där inne. Och blev lite sorgsnare, lite gladare och lite lugnare.

Inga kommentarer

4

Strax före fredagsfikat vände hon sig till mig och sa “Jag är så glad att du är här.” Min chef, i den för dagen otroligt jätterosa tröjan, hon som är så smart och snygg och en sån där som jag vill bli när jag blir stor. Hon kallade mig för “klippa” och sa så många snälla och fina saker om att jag förstod och högg i och tog initiativ och till slut var jag nästan alldeles gråtig i ögat.

Och så avslutade hon med att säga “jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag är så bra på att rekrytera” och fnissade lite. Och det gör jag med. Klappar henne på axeln alltså. För mitt jobb people, det är så jävla bra. På ren svenska. Och så kramades vi och gick iväg och åt kladdkaka och drack bubbel. Typ den bästa fredagen. #älsky

2 kommentarer

4

Och så plötsligt, när man tror att sommaren dragit sitt sista självande andetag, så kommer de. Dödsryckningarna. De där dagarna då det är 20 grader varmt, molnen hopar sig och det är galet fuktigt. Och så plötsligt spricker det upp och solen kikar fram. Och hur man då, panikartat, kastar sig ut på en uteservering för att suga ut det sista ur sommaren.

Precis så var det i onsdags.

Jag och Hanna satte oss vid Mariatorget, drack öl och rödvin och spelade poptrivia som hon hade köpt på Myrorna. Typ alla frågor handlade om musik som jag aldrig hört talas om medan Hanna briljerade med bandnamn som lät som konstiga låttitlar. Alternativt maträtter. Men så försökte jag ge henne en ledtråd på Sex Pistols – “knullpickadollerna“. Hennes svar: “The Fuck Guns”. Ibland briljerade hon mer. Ibland mindre.

Sedan kom Bjarne och då gick vi in och åt och pratade om Twitter på engelska eftersom Bjarne är från Holland. Det var tydligen jätteroligt.

Vi smälte inte alls in i den rutiga väggen.

Hanna hade de finaste örhängena. Lite “Polly Wants a Cracker”.

Efter att vi hade ätit gick Hanna hem medan jag och Bjarne gick vidare mot Södra Teatern.

Vi hamnade högt upp på deras champagnebar där vi hade en alldeles magisk utsikt över Stockholm.

Och så drack vi champagne, så klart.

Sedan gick vi därifrån och hamnade vid Holländska Ambassaden. Bjarne passade på att se.. holländsk ut.

Och så skulle Bjarne följa mig till bussen och då spelade de här pojkarna himla fint på Södermalmstorg. Fin avslutning.

Inga kommentarer

1

Igår vallfärdade typ hela Stockholm till Vita Bergsparken. Parkteatern bjöd på gratiskonsert.

Det blev så trångt i amfiteatern så vi satte oss på en filt vid lusthuset istället.

Hanna var med.

Och Christian.

Mia blev lite suddig men var färggladast.

Martin och Bjarne samspråkade över en öl.

Och helt plötsligt var alla incheckade i Bjarnes byxor. Himla spännande.

Jessika var med.

Och Jenny.

Christians sko var mycket större än min fot.

Anna och mamma var också med på filten.

Och så blev Hanna lite trött. Himla mysig kväll.

Inga kommentarer

1