Tagged natur

Kvällspromenaden.

Foto-2014-07-17-21-19-41

En av de absolut bästa sakerna med att ha skaffat hund – kvällspromenaderna. De där som man ville ta även innan hundtiden men fastnade i soffan eller helt enkelt inte kunde hitta poängen med att ränna runt i skogen som ett weirdo.

Men här är poängen. Kvällssolen. Knastrande barr under fötterna. Att se Leia lyckligt gallopera över rötter och stenar. Att möta fyra ursöta chihuahuor med ägare och småprata lite. Koltrastsång. Och en jävla massa mygg. Okej, det sista var kanske inte den största behållningen, de hänger mest med på köpet.

Idag har jag spelat in en vlog med där jag pratar mer om Leia och hur hela adoptionsprocessen gått till, så det kommer upp i helgen, för er som är sugna!

Det här med hund alltså. Så himla bra grej.

Hellasgården

Alltså, jag känner knappt igen min blogg själv längre. Outfitbilderna och kvällarna på stan har bytts ut mot hund- och naturbilder. Jag visste att jag hade anlag för skogsmulle, men inte att det skulle ske så här abrupt! Jag måste säga att jag gillart dock! Den perfekta blandningen av glam och skog.

Anyways. I söndags fick jag äntligen uppleva den ljuvliga Hellasgården! Trots att jag bott i Nacka i 6 år har jag aldrig varit till Nackareservatet, a damn shame! Så jag tog träningskläder och vovve och så åkte vi buss ut i skogen.

Foto-2014-07-13-15-06-57

Sara, som är väl bevandrad i löparspår, var min guide.

Foto-2014-07-13-14-45-57

Leia var i himlen, hon skuttade över rötter och upp i bergen utan minsta problem.

Foto-2014-07-13-14-58-23

Även Sara trivdes!

Foto-2014-07-13-14-48-18

Det pågick någon form a triathlon så vi fick hålla oss ur vägen för personer i übertajta, minimala våtdräkter som rejsade förbi oss i spåret.

Foto-2014-07-13-15-00-47

Efter att ha klättrat över ett mindre Kilimanjaro hittade vi den här utsikten över Globen och Söder om Söder.

Foto-2014-07-13-15-20-49

Hej från toppen!

Foto-2014-07-13-15-07-30

Den här lilla typen var i sitt esse.

Foto-2014-07-13-16-41-53

Efter skogspromenaden och bergsklättrandet tog jag mig an utegymmet och drog av mitt första gympass på evigheter. Så grymt härligt att träna utomhus och redskapen var faktiskt riktigt bra och vissa riktigt tunga så man fick sig en rejäl workout!

Foto-2014-07-13-16-40-55

Efter dryga 3-4 timmar släpade vi oss hemåt, trötta, svettiga och himla nöjda.

En lördag i skogen

2014-07-12-12.36.50

Igår kom Siri på besök. Hon polade direkt med Leia och blev glad som en femåring när hon fick hålla i kopplet.

2014-07-12-13.50.02

Vi gick en långpromenad och hamnade i den här trollskogen. Så himla fint.

2014-07-12-13.13.41

Blåbären längs med stigen hade börjat mogna och vi kunde liksom inte låta bli att plocka lite av naturens godsaker.

2014-07-12-13.15.30

Se så fina!

2014-07-12-13.33.33

Nomnom.

2014-07-12-13.17.06

Värsta lyxiga skogsvägen, Leia var i himlen med alla nya saker att sniffa på.

2014-07-12-13.21.03

Vi hittade en sjö med en massa näckrosor. Jag väntade bara på att älvorna skulle börja skutta mellan dem.

2014-07-12-13.33.36

Och ännu mera blåbär.

2014-07-12-14.02.14

Sedan snubblade vi över ett utegym, jag har varit på jakt efter ett så blev himla nöjd!

2014-07-12-15.14.34

På vägen hem handlade jag lite för mycket och hittade lämpligt nog en vagn kastad i ett dike som jag nyttjade en bit.

2014-07-12-15.49.20

Väl hemma, tre timmar senare, blev blåbären världens godaste smulpaj och jag och Leia sov en lång och skön tupplur. Så bra dag!

En lördagspromenad i Vinterviken

Photo-2014-04-26-14-51-59

Photo-2014-04-26-14-52-30

Photo-2014-04-26-14-54-14

Photo-2014-04-26-14-53-51

Photo-2014-04-26-16-12-01

Här har jag hängt idag. Knallat runt vid Vinterviken och Trekanten tillsammans med en triljon andra Stockholmare. Det verkade lite som att det var obligatoriskt med tillbehör som barn eller hund för att få vistas i krokarna, alt tillhöra löpningssekten. Men jag hade i alla fall en dejt! Och han var lång och intelligent och hade världens torraste humor. Min favoritsort. Och vi pratade politik och feminism och bloggare och hade det rackarns gemytligt.

Aftonen har jag spenderat med “Man of Steel“, senaste Stålmannenfilmen som hade premiär förra året och nu finns på Netflix. Helt okej rulle, även om jag blir så brutalt uttråkad av alla actionscener. Dock gillade jag vinkeln med backstoryn om Krypton och gillade för en gångs skull Russell Crowe, en man jag i vanliga fall verkligen inte klarar av. Han ska väl hålla sig till den där Gladiator-rollen – stereotyphjälten i rustning med stolpiga repliker. Han ska verkligen inte sjunga.

Men Amy Adams replik “You know it’s all down hill after the first kiss” efter den obligatoriska efter-räddningsscenen-hånglet?! Yikes. Jag tror jag precis kräktes lite i munnen.

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 46/100 – Inlägg 67/100

Miss Ladybug

Hon hade förmodligen myst ned sig i mitt hår när jag satt i gräset på Mariatorget och allt möjligt träkrams flög ned i barret, för väl inne på Stadsmissionen trillade hon ned på min tröja och började irra runt. Och jag hade inte hjärta att sopa av henne där inne bland omaka glas och gamla kläder utan tog istället med henne på promenad längs med Hornsgatan mot Zinken. Hon pinnade på som en dåre från finger till finger, hand till hand och satte sig ibland ned och putsade sig lite. För det är ju jobbigt att ränna runt sådär.

När jag nästan var framme vid kontoret på Münchenbryggeriet lämpade jag henne på ett löv där hon fick fortsätta njuta av sommaren. Tack för en fin stund, nyckelpigan!