Morgonpromenad

Kvaved
Kvaved
Kvaved
Kvaved
Kvaved
Kvaved

De här bilderna tog jag förra veckan, innan änglarna började storböla över den här sommarens icke-varande och dränkte hela Kvaved. Men så här vackert var det då, när man faktiskt kunde vistas utomhus i kortärmat.

Imorgon åker jag hem till Stockholm igen och tackar därför Kvaved för den här “sommaren”. Inte ett enda bad och bara några få stunder på gräsmattan i solen. Men det har ändå varit härligt att vara här. Kunna sitta ute på gräsmattan eller i hammocken i uterummet och jobba (om ändå med en filt över sig). Vakna och somna till tystnaden (om inte grannens hundar går bananas i hundgården) och plocka bär på hundpromenaderna. Lyssna på fåglarna och lukta på sommaren.

Min dröm om att bo på landet har fått vatten på sin kvarn den här sommaren men jag tror inte jag är redo för lantlivet på heltid, Stockholm har lite för många roligheter för sig just nu.

Bergsvandring i Skuleskogen

Igår klättrade jag uppför ett berg. Alltså, vandringsklättrade. Inte lika högt som den där vulkanen  på Nya Zeeland men med en maxhöjd på 250 meter (och en stigning på 190) kändes det ändå som ett dagsverke. Och som den tant jag är har jag skitont i knäna idag. Men jädrar i min lilla låda va härrrligt det var. Mer vandring till folket. Eller till mig kanske.

Leia var med som tf bergsget (har ni sett hur bergsgetter klättrar, det är frikkin bananas) och mor, bror och morbror agerade vandringssällskap. Berget stod i Skuleskogens Nationalpark och målet var Slåttdalsskrevan.  Och så här såg det ut.

Skuleskogen

Vi anlände från Entré Syd och därifrån kommer man rakt in i den här trollskogen. Ruskigt gamla träd och en massa ormbunkar, laver och annat spännande.

Skuleskogen

Den första kilometern bestod till stor del av spångar att gå på, himla praktiskt.

Skuleskogen

Och så plötsligt sprang man på ett sådant här lite idylliskt vattenfall.

Skuleskogen

Ungefär halvvägs upp på berget hittas det här klapperstensfältet. Det är en kvarleva från när inlandsisen drog sig tillbaka för en sisådär 9000 år sedan. För ungefär ett år sedan gjorde sig någon rolig genom att bygga en massa stenfigurer här. Naturvårdsverket var inte roat. 

Skuleskogen

Sedan blev det brant. Bergsgeten (Leia) skuttade glatt och matte kämpade tappert efter. Men OJ så värt det är när man kommer upp på berget och får den här utsikten. Halleluja liksom.

Skuleskogen

Jetegammalt, lustigt, ruskigt träd.

Skuleskogen

När vi nästan var framme (nåja, vi hade kanske en halvtimme kvar) fick vi bittert inse att vi inte skulle hinna hela vägen till Slåttdalsskrevan och var tvungna att vända. Antiklimaxet. Men ändå fint att titta på det här på vägen ner.

Skuleskogen

En sån där stengubbe som man inte fick bygga. Jaja. Den blev fin på bild iaf (note: jag har alltså INTE byggt den).

Skuleskogen

Så här såg stora delar av vägen ut – rötter och stenar, en balansgång. Lite som “inte nudda golv” när man var liten.

Och det var den fina dagen! Några fräknar, lite träningsvärk och en härlig upplevelse rikare!

Loppisutflykt

Nu har det riktiga sommarvädret kommit även till Övik. Idag regnar det och är 14 grader varmt/kallt ute. Hittills har vi faktiskt haft väldigt fint väder, även om det inte varit speciellt varmt. Så – jag berättar för er om en dag då vädret var fint och jag och mamma och åkte på äventyr runt bygden.

Loppisutflykt

Det var en lördag eller kanske en torsdag, på sommaren spelar inte det så jättestor roll. Vi tog bilen med siktet ställt på en loppisrunda. Vi hamnade här, på Sörtjärns Byskola där de, dagen till ära, hade någon typ av hantverksdag.

Loppisutflykt

Vi har en spinnrock på landet och när jag var liten satt jag och lekte med den men visste aldrig riktigt hur den funkade. Döm då min tokpepp när jag snubblar över en kvinna som sitter och spinner lin på en riktig spinnrock! Jag frågade om jag fick ta en bild och hon fnissade lite och sa “javisst”, som att hon inte riktigt fattade varför den här lilahåriga storstadstokan skulle ha en bild på detta för.

Loppisutflykt

I ett annat hörn stod en man och skodde en häst, vilket verkade vara ett himla före. Det fanns även en kille som göt sänkor av bly till fiske och en kvinna som bakade tunnbröd utomhus. För att inte tala om snubben som skulle lära lillkillen att smida, ni vet banka på en skitvarm järnbit på ett städ (eller vad det nu heter). Kändes som en annan tid, så häftigt att se!

Loppisutflykt

Sedan åkte vi vidare till Nätra Hembygdsgård som bjöd på loppis och jag sprang på en räknemaskin från långt innan elen tror jag. Ingen aning hur det fungerar men grymt frän är den!

Loppisutflykt

Här fanns även alla möjliga vagnar som dras av häst. Jag fick lite Downton Abbey (OBSESSED)-känsla av det hela och ville ta på mig stora kjolar och börja prata brittisk engelska.

Loppisutflykt

Nätra marknad var liksom helig när jag var liten. Eller, rättare sagt Kornsjö-festerna när jag var tonåring. Jag var inte tillräckligt gammal för att komma in på området så vi gick mest fram och tillbaka på vägen utanför, drack nån läskig hembräntblandning och tittade under lugg på pojken vi tyckte var söt just då. Så när vi åkte förbi och marknaden var i full gång var vi ju tvungna att gå in och kika.

Loppisutflykt

Marknaden var överlag rätt trist, bara en massa skräp, sånt som man kan köpa hos valfri torgsäljare. Men några ljuspunkter fanns ju, som det här hemgjorda godiset som jag ääälskar. Så det blev lite sånt.

Loppisutflykt

Och så köpte vi munkar. Det var typ det.

Loppisutflykt

Sedan åkte vi vidare på loppisrundan. Jag ångrar lite att jag inte köpte faten till höger och kannan, så himla fina!

Loppisutflykt

På lägdan mitt emot höll bonden på att slå. Så himla bonderomantiskt.

Loppisutflykt

Nästa stopp var Brynge där vi tog ett fikastopp.

Loppisutflykt

I caféet fick man välja bland alla de här kaffekopparna. Jag hade beslutsångest i säkert en halv minut.

Loppisutflykt

Vi åt tunnbrödsmörgåsar med sallad, paprika, skinka och ost. Mamma drack saft och jag drack kaffe.

Loppisutflykt

Finaste kannan.

Loppisutflykt

Så gick vi ner längs med dammen och tittade på den gamla smedjan och sågverket och flottarboden och sedan började det regna så då åkte vi hem igen. En heldagstur som jag kan rekommendera om ni snurrar runt Övik någon gång!

Se alla bilder från min sommar i Övik på min Flickr!

En söndag på klipporna i Skeppsmalen

Ujujuj hörrni. Jag satt uppe halva natten inatt för att få iordning någon form av layout på den här bloggyn igen. Och jag är ju tyvärr inte den som nöjer mig med “görbart”, jag måste få till en skruv på det, även om det inte blir helt perfekt. Men nu känns det faktiskt helt okej! Vad tycker ni?

Men innan jag satte mig ned och lagade bloggy så var jag ute i Skeppsmalen och skuttade runt på klipporna med min familj och min bergsget till hund. Lite så här såg det ut.

Skeppsmalen

Skeppsmalen är en av mina favoritplatser i hela världen. Det är något med havet och klipporna och doften och ljudet av vågor som både inspirerar och lugnar mig.

Skeppsmalen

Skeppsmalen (eller Skeppsmaln som man uttalar det här uppe) är ett litet fiskeläger längst upp längst med Höga Kusten. Här är det väldigt mycket fokus på sik. Man kan köpa rökt sik lite här och där. Och så finns det är surströmmingsmuseum. Inte ens jag fattar den grejen.

Skeppsmalen

Se så drömskt! Ett av husen precis här är faktiskt till salu just nu. 1,8 miljoner ska de ha för det. Hade jag haft en säck med pengar över hade jag inte tvekat.

Skeppsmalen

Fyren. Det är något så otroligt romantiskt med fyrar. Vilsna skepp i natten och en hand att hålla i och sådär. Så himla fin.

Skeppsmalen

Min familj skulle sådär hobbyorientera som de gör och tog en hel drös kontroller ute på klipporna och i skogen runt omkring.

Skeppsmalen

Eftersom Leia inte ska skutta så mycket på den där tassen som fortfarande inte är helt läkt så hängde vi bara runt och försökte hitta en väg ner till vattnet. De här klipporna är som en labyrint!

Skeppsmalen

Så här glad var jag!

Skeppsmalen

Och så Periscopeade jag samtidigt som jag försökte skutta på klippor och hålla koll på en trasig hund. En utmaning! Ni har väl läst min artikel om Periscope på Better Bloggers? Om inte – gör det! Kul värre app ju!

Skeppsmalen

Min kärlek till den här platsen. Så stor.

Tillbaka i Stockholm

Foto-2015-06-23-23-36-32

Jag är tillbaka i Stockholm några dagar nu. På söndag åker jag till Almedalen i en vecka för att nätverka skiten ur mig, sedan väntar en veckas jobb i Stockholm igen innan jag åker tillbaka till Norrland för att hänga på landet i några veckor till.

Igår kväll var jag hos Jenny och grillade och när jag styrde hemåt strax innan midnatt såg det ut så här över Svedjeholmen. Solnedgång och dimma över ängen och jag var bara tvungen att parkera bilen och hoppa ut och fota lite. Att något så enkelt och så komplext som naturen bjuder på de mest fantastiska synerna.

Nu sitter jag här i min soffa och njuter av “egentid” – även från mina djur. Leia och Silver stannade hos mamma eftersom jag ändå ska till Almedalen till veckan. Detta betyder dock att jag inte kommer träffa mina bebisar på tre långa veckor! Jag längtar redan ihjäl mig efter dem! Och att höra från brorsan hur Leia sitter och väntar på mig vid dörren och blir besviken när det “bara” är mamma som kommer. Åh, det smärtar mitt mammahjärta! Jag har beställt dagliga uppdateringar och foton så ofta som möjligt men jag känner redan nu hur löjligt jobbigt det här kommer bli. Phew! Det är bara att gräva ned sig i jobb, och det kommer inte bli några problem, det finns massor att göra inför Gotland!

En sväng till Grundtjärn.

150614 - Jonna Jinton

Om ni läser bloggar frekvent så kanske ni känner igen det här huset. Det ligger i den lilla byn Grundtjärn i Ångermanland, sisådär nio mil rakt in i skogen från Övik.

150614 - Jonna Jinton

Där finns det här urgulliga köket med världens mest perfekta färg på köksluckorna. Det var heltokigt att sitta i köket som man så många gånger sett på bloggen.

150614 - Jonna Jinton

Och där bor den här alldeles ljuvliga personen, Jonna Jinton!

150614 - Jonna Jinton

Leia var med med bajspåse och tejp på den trasiga tassen!

150614 - Jonna Jinton

Jonnas lilla kisse Nayeli var inte helt imponerad av Leias närvaro, och då bor hon vanligtvis med en dubbelt så stor vovve. Men hon var ändå galet nyfiken och följde efter oss runt hela huset och kikade runt hörn.

150614 - Jonna Jinton

Jonnas hem är full av hennes egen konst och man kan verkligen se hennes själ i hennes tavlor. Gjorda genom att både måla, fota och redigera digitalt kombinerar hon alla sina kreativa kunskaper – så coolt!

150614 - Jonna Jinton

SÅ avundsjuk på hennes ateljé, det här är verkligen en dröm, att ha ett rum som man kunde kladda loss i. En dag…

150614 - Jonna Jinton

Vi fick en rundtur i hennes charmiga hus där hon har ett helt rum som walk in closet och där har hon gjort klädstänger av björkgrenar. Så snyggt! Hennes kärlek till naturen går verkligen igenom hela huset.

150614 - Jonna Jinton

En smygtitt i Jonnas sovrum. Älskar allt i den här bilden. Så himla speciellt att bli inbjuden till någons hem på det här viset. Så tacksam för det.

150614 - Jonna Jinton

Efter rundturen bjöd Jonna på kokkaffe i perfekta pyttesmå kaffekoppar och sedan spelade vi in ett avsnitt till Bloggbusiness!

150614 - Jonna Jinton

Och sedan spelade hon ett truddilutt på dragspelet, blir alltid så glad av dragspel! Fick även härligheten på video, kika här!

150614 - Jonna Jinton

Sedan fick jag en fotoprint med hem av henne och hon signerade den, men behövde öva lite innan. Bilden ska ni få se lite senare.

jonnajump

Jag ville typ aldrig åka hem för vi klickade så otroligt bra och jag hade kunnat sitta i hennes kök och prata i alla evinnerlighet men till slut var det dags att åka hem. Men först glädjeskuttade Jonna från en stubbe, som man gör!

0614011

Poddavsnittet kommer ut efter midsommar! Foto från Jonnas blogg.

Jullov i Övik

Jullov i Övik

Nästan tre veckor hann jag klämma in i Norrland över helgerna och jag fick njuta av riktig vinter nästan hela vägen. Leia, som aldrig upplevt snö innan denna vintern, var helt överlycklig när hon fick tufsa runt i snön uppe i skogen. Det var nog mina favoritstunder, att gå omkring i en alldeles tyst skog, så när som på knarret under fötterna. Och att kramas med vänner och familj, äta vansinnigt mycket av mammas kalvsylta och lite andra blandade härligheter.

Lite så här såg mitt jullov ut.

Läs hela inlägget Jullov i Övik

Coming home for Christmas

141218

Lagom till att jag anlände till Övik igår så anlände även snön. Det är verkligen något magiskt med den första snön. Den som täcker allt, så att allt blir vitt. Den som bara singlar ner som små vantar och hela en själv blir snötäckt men man märker det knappt.

Imorse tog jag med Leia ut på en promenad i skogen. Hon kom ju från Grekland i somras och har aldrig sett snö tidigare, så det var en spännande upplevelse. Till en början var hon mest förvirrad över var det där gräset hon brukar böka runt i var någonstans men efter en stund blev hon helt yster och galopperade rakt in i skogen med mig halkandes efter.

Eftermiddagen har spenderats i soffan med jobb på Better Bloggers samt SVT Forum på TV:n. Bloggresearch och politik. Inte så långt ifrån varandra som man kanske kan tro. Och nu har jag på något vis fastnat framför “Real Housewives of Beverly Hills”. Det är som en sådan där bilolycka som man inte kan titta bort ifrån. Fantastiskt det här med kabel-TV.

Själavårdandets Norrland.

Mosjön Photo-2014-06-24-12-08-24 Photo-2014-06-25-19-10-48 Photo-2014-06-26-12-03-38 Photo-2014-06-26-16-37-14 Photo-2014-06-26-17-07-35 Photo-2014-06-25-22-04-08 Photo-2014-06-26-20-07-48 Photo-2014-06-28-14-18-17 Photo-2014-06-27-19-50-55 Photo-2014-06-27-21-34-49 Photo-2014-06-27-21-54-41 Photo-2014-06-27-22-49-02 Photo-2014-06-27-22-42-09

Sista aftonen i Ö-vik för den här gången och jag reflekterar över veckan som gått. Det har varit mycket fokus på naturromantik, släkt och vänner. Mycket kramar och kärlek och att kunna vara sig själv till 110%. Och så har jag dragit på mig en förkylning som grädde på moset.

Mycket mode och piffigheter har det inte varit, utan veckans shopping har bestått mest av loppisfynd och jordgubbar. Och så har jag yogat, tecknat, spelat drive-in-bingo, klippt gräs, återträffat med ett gäng från skoltiden och irrat omkring i skogen och jagat omogna hjortron.

Ibland så får man precis det man behöver när man behöver det som mest och det passar liksom in som en perfekt pusselbit i livet. Så har den här veckan känts.