Tagged partyparty

Mustascher, pussar och bootyshakin.

I lördags hade jag mustaschfest. De bästa kom för att äta cupcakes och dricka bubbel med mig samtidigt som det lyssnades på skämslåtar, gissades mustascher i min eminent framtagna mustaschkamp, och, till Vians bedrövelse, sjöngs julsånger och åts pepparkakor. Nånting med att det fortfarande är november.

Och så blev det ju en och annan mustasch. Och när väl spritpennan hade kommit fram fanns det ingen hejd.

Jessica fick en stilig mustasch på armen. Hanna är konstnären.

PA var med. Han hade en alldeles egen mustasch och blev mycket betagen av mina cupcakes. Han var också mycket engagerad i en intressant diskussion om kladd.

Senare kom Valsen. Och Hannas mustasch var så klart den mest välarbetade.

Jessica hade tålamodet av en ängel när hon klippte mustasch ur eltejp. Samma aktivitet drev mig nästan över gränsen till vansinne.

David kom och det tyckte flickorna om, om man ser till antalet pussmärken på pojken. Silver, flicka som hon är, föll handlöst hon med.

Jag var så klart med också. Med mustaschen lite på sniskan.

Någonstans runt kvällningen fick även Jessica fatt på spritpennan.

Fredrik blev märkt av Hanna.

Och så kramades det.

Hela fantastiska skaran. Kärlek.

#hallotween

Jag har aldrig varit mycket för att klä ut mig men när Hanna drog ihop till Halloweenfest och var sådär galet peppad över det hela så smittade det av sig lite. Sist jag firade Halloween var för två år sedan borta i den stora staden i väst. Då var jag utklädd till vampyr men denna gång blev det något lite mer kreativt.

Vi åt middag hos Hanna innan. Mia var med och hade dagen till ära extra långt hår.

Hanna var Robin (60-talsvarianten) och hade knåpat ihop sin kostym alldeles själv. Märk facken för telefon och kontokort i bältet. Kvinnan är ett geni.

Självklart hade vi även en Batman. Jessica stod för denna eminenta tolkning.

Bjarne var Dexter. En aning creepy kille.

Sedan åkte vi till Nada. Kolla the Dynamic Duo. Jag har inga ord.

PA kom som Strindberg och jag tog skurkrollen som The Riddler.

Glada gänget!

Och det var det liksom. Himla fin kväll.

Tacos och bubbel i Sumpanland.

I lördags fick jag äntligen lämna min karantän efter halsflussen och umgås med levande människor igen, till skillnad från den lilla hårbollen jag delar lägenhet med. Detta firade jag med att åka till Sumpan och äta middag.

Jessica var kvällens värdinna.

Det bjöds på tacos på bästa Svenssonvis.

Hanna stod vid spisen.

Micke kom och gjorde oss sällskap. Vi pratade en himla massa om skidresan det är tänkt att vi ska åka på i vinter. Jag som inte åker skidor och så.

Så här mysigt hade vi det!

PA var också med, nytatuerad och allt. Han gjorde guacamole.

Och så öppnade vi den jättestora flaskan champagne. Det bästa liksom.

Och så kom Valsen med. Han är så tokigt torr-rolig. Och så gled han omkring i vardagsrummet, “Risky Business”-style, i rosa onepiece som han hade dragit upp så han knappt syntes. Rosa teletubbie all the way.

Hanna var DJ. Tills alla kom på att man kunde queue:a låtar. Då blev det ett jädra liv om vems låtar som spelades mest och vem som “råkade” hoppa över vissa låtar. Intrigerna.

Men sen kom Minttun fram. Och så även glöggmuggar och äggkoppar att dricka den ur. Och helt plötsligt var alla sams igen.

Och så kom även någon på att Minttu, det ska ju drickas ståendes på stolar. Och på dem kan man även dansa. Och här någonstans drog jag min nyktra rumpa hemåt medan de andra kalasade fram till halv sex-snåret. Så kan det gå.

En bra fredag. En tokbra fredag.

Efter en massa skit och pissdagar som inte alls vill samarbeta så kommer en sådan där lysande fredag. Då man vaknar och undrar var ångesten tagit vägen men man tänker inte tillräckligt länge på det för att framkalla den utan kliver bara upp och åker till psykologen som säger att man “oroar sig för mycket” men man gräver inte ner sig i det heller utan går med ganska lätta steg mot staden och lunchar med fina vännen.

Sedan åker man till jobbet och det går himla bra att jobba och kroppen skakar inte sådär tokmycket utan man får saker gjort och man skrattar och man får krama på gamla kollegan som kommit och hälsat på.

Och så går man och dricker bubbel med kollegorna och sedan får man dricka öl med tokfina vänner och skrika åt fotboll och dricka goda drinkar och spontandansa lite och skratta tokmycket och pussas lite och sedan får man gå hem och ha lite efterfest när solen går upp och man är dum i huvudet och dricker rödvin och vännerna övernattar på soffan och sedan somnar man klockan fyra till en brinnande himmel.

Så kan en tokfin fredag se ut. Och här kommer bildbeviset.

Bästa Hannah ser jag alldeles för sällan. Vi åt lunch på Espresso House vid Stureplan.

Det är antingen nyöppnat eller så har de gjort om det, det är iaf tokfint där inne. Mycket mysigt.

Jag hade på mig bordsduksklänningen.

Efter jobbet drack jag cava och åt enorm kanelbulle med Jenny och Lina.

Sedan tog jag med Jenny och drack öl i klassisk pubmiljö på Black & Brown.

Och så kom PA med! Han beställde en hink med öl.

Sedan åkte vi hem till Martin. Där drinkades det och tittades på fotboll och gastades och sedan kanske det gräts lite med när det inte gick så bra.

PA och Jenny var så klart med också.

Och jag och Gustav matchade alldeles ypperligt fint och jag drack Old Fashioned som Martin bartendrade ihop som ett proffs.

Och så pussade jag lite på PA.

Och sedan, som sig bör, hamnade vi på Nada.

Johan var med då också. Jag vet ärligt talat inte riktigt vad han gör bakom den där skjortan.

Finaste!

Och sedan åkte jag, Jenny och PA hem till mig och drack rödvin (för det gör man tydligen mitt i natten) och när vi gick och la oss klockan fyra på morgonen såg himlen ut så här.

Inflyttningsschlager i Årsta.

I lördags svidade jag och Amerikanot oss fina och åkte buss, tunnelbana och tvärbana (vissa dagar krävs lite mer ansträngning) för att ta oss till Årsta dit Christian och Erica har förflyttat sig. Inflyttningsfest och Eurovision Song Contest, en kombination som visade sig vara väldigt vinnande.

Tristan fann hela spektaklet mycket fascinerande och jag tyckte att det var extra roligt att Sverige faktiskt tog hem hela skiten för första gången på 13 år samtidigt som han blev introducerad för melodifestivalsshabraket. Loreen skötte sig jättebra, vi kan vara stolta över henne.

Tack Erica och Christian för ett finfint kalas!

Sanna och Erica.

David.

Hela härliga gänget bänkade i soffan.

Jag kramades med Fredrik.

Och Ellinor och Erica hängde på balkongen.

Så här glada blev samlingen när den sista tolvan rasslade in.

Christian och jag hade lite olika syn på vad som är roligt tror jag.

Tristan och Ellie.

Ellie, jag och Sanna. Och så en skeptisk Christian i bakgrunden.

1-årskalas på #bleckan

Igår var det ett år sedan den första lilla gruppen twittrare blev utslängda från sitt tidigare stammissunkhak och därför bestämde sig för att börja öla på Blecktornskällaren istället. Och sedan dess har #bleckan blivit en torsdagsinstitution. En plats för kramar, för skratt, för sjuka diskussioner, för nya vänner, för kärlek, för tokroligheter och för mycket, mycket värme.

Och detta firade vi igår med pompa och ståt. Eller, med roliga hattkronor, tomtebloss, öl, munktårta med ljus och en fantastiskt rolig (och skränig) sjunglek. Alla var där. Nästan.

Och oroa er inte, allt finns på film. Jag återkommer med detta fantastiska lilla tingest. Lite så här såg det ut i alla fall.

Jag och Emelie övade på våra drottningvinkningar.

Sara satt i hörnet och Fredrik fick kalasskägg.

Och Jonas kände sig “äntligen tillräckligt trygg med er för att bli full”. Det tycker jag var en fin bekräftelse.

Sanna hade fixat kalasmunk och Sara gjorde debut lagom till kalaset.

Björn kom förbi och höll i sångleken och så vankades det bubbel. Och jag var så klart jeteklad hest.

Påskmiddag. Och kalas så klart.

I lördags åkte jag till Högdalen för att hälsa på Jenny. Jag, hon och Christian skulle knytkalasa lite och i slutändan så fick vi världens godaste påskmiddag med lamm, sallad och rödvin. Kalas för smaklökarna.

Christian pysslade lite med en present som vi skulle ge bort senare på kvällen.

Och jag målade naglarna påskgula.

Efter middagen gav vi oss av till PA som hade påskkalas. Presenten var till honom.

Martin var där och Jenny såg lite finurlig ut.

En massa fint folk hade tagit sig dit för att dricka öl och kramas.

Jenny och Martin var matchande och himla fina.

Och så visade PA upp sin hashtag-livet-tavla och där någonstans spårade tokigheterna ur. Och där någonstans gick jag hem och pratade i telefon halva natten. Fin avslutning på en fin kväll.

#hornyfäzt

Jag älskar att fylla år. Ännu har inte den riktiga ålderspaniken slagit mig så jag tycker fortfarande att det bara är himla kul. Att samla alla sina fina vänner på samma plats där alla är för att fira mig, det är något riktigt hjärtevarmt i det (och ja, jag är så narcissistisk). Därför ser jag alltid till att fira min födelsedag med buller och bång. Och nummer trettitvå blev inget annorlunda.

Vi började med middag på Marie Laveau. Det var miniorgasmer till höger och vänster.

PA och Hanna var med. PA hade skrivit ett anti-liggamanifesto (därför det finns ju bättre saker att lägga sin tid på än kärlekstrams) som han delade med sig och jag skrattade så jag grät.

Karin var på besök från Göteborg och så fina Sanna.

Och så fick jag present, en ring med gravyren “Kör för fa-an!” (mycket internt) av mina finaste.

Sedan gick vi till Nada där det riktiga kalaset ägde rum. En hel drös underbara människor dök upp för att fira mig. Och David var hemma från sin jorden runt-resa i grå kostym. Det gjorde mig glad.

Jessica och PA var med så klart.

Fredrik, Hanna och Andy höll i sig.

Och så kom Jesper. Jag var väldigt glad att se honom.

Med sig hade han Sara. Hon var ungefär som vanligt.

Av dem fick jag en bild på mig själv. Det här är en lång och tokrolig historia som bottnar i första gången jag träffade Jesper och Sara på #vinkritikerna och anklagade Jesper för att vara seriemördare för att han hade en bild på sig själv på väggen. Så. Nu har jag också alla förutsättningar som krävs för att bli seriemördare. Känns bra.

Dock så blev det lite konstigt när folk frågade om tjejen på bilden var död och vi hade minnesstund/likvaka. PA sörjde en stund men sedan så tröstade jag och då blev det bättre.

Fredrik eldade nästan upp skägget.

Och så kom Linn och bjöd på fireball! Det var himla fint att träffa Linn igen, det var toklänge sedan.

Och sedan gick det lite som det gick. Men glada var vi. Och så fick jag pärlplattehalsband med en twitterfågel. Och så åt Erica upp mitt öra. Himla fint.

Jesper hängde lite med Hanna.

Och så pussade jag lite med Mia. En rackarns trevlig afton helt enkelt.

Ost, vin och tokroligheter.

I lördags var jag bjuden hem till Christian för ost- och vinkväll. Fredrik hade fyllt år så vi skulle fira honom med hans favorittingest i hela vida världen – ost. Och då kommer ju vinet nära inpå. Jag hade tidigare på dagen varit på Retromässan och sedan på en finfin ostbutik på Hornsgatan (mer om detta senare) och köpt alldeles galet goda ostar.

Hamid, Emilia, Christian, Fredrik och Isabelle var på plats. Vin och ost i överflöd, en dekadens utan dess like.

Fredrik ser himla nöjd ut. Och Isabelle hade med sig jordgubbar som såg ut som tumvantar.

Sedan åkte jag och Hamid in till Nada. Vi skulle nämligen fira att Hanna kommit hem till Sverige igen efter en himla massa månader i Thailand. Det är så fasligt härligt att jag får stora dåndimpen. Christian var också där så vi kramades som vanligt.

Efter ett tag kom Fredrik också. När han hade ätit klart ost kan man tänka. Om man någonsin blir klar med det.

Och så kom Martin. Han och Christian var lite ghetto. De gjorde det himla bra.

Erica och PA var också där. Så jag våldskramade lite på dem.

Sedan kom Christian på att eftersom han är så himla lång kan han ta jätteroliga bilder ovanför på allihopa. Så då gjorde vi det resten av kvällen. Jag, Erica, Hanna, Oscar och Christian.

Jessica och Hamid.

Hanna och Oscar.

Jag och Hanna.

PA och Jenny.

Erica och Christian.

Och sedan åkte jag hem och somnade inte på bussen men tjejen bredvid somnade på min axel och vaknade sedan hållplatsen innan hon skulle av. Skillz!