Friday 13 August, 2010 @ 1:05 am |
Sitter här i natten och surfar och funderar lite. Alltså, ursäkta om jag tjatar, men kan ni fatta att jag åker till New York om tre veckor? TRE veckor! Det är ju typ ingenting! Poff bara så är det den 4:e september och jag ska ta min backpack och parkera min lilla behind på ett plan över pölen. Och så ska jag bo på hostel för första gången i mitt liv. 30 år gammal. Dela rum med 7 andra tjejer och killar. Innan jag får komma in i min lägenhet den 7:e. Spännande värre. Och lite skräckinjagande.
Mrs Hellman har varit på besök i kväll. Vi har druckit te, reggat domäner och pratat resor. Så klart. Fru Hellman är ju den mest rutinerade backpackern av dem alla, hon har säkert 30-40 länder under bältet och det hon inte vet om konstiga insekter, tvivelaktiga transportmedel och hur man gör en höna av en fjäder (fast på ett bra sätt), det är inte värt att veta. Så det var skönt med lite expertråd och lite lugnande ord. Inte för att de hjälpte, jag är fortfarande en vandrande nervboll, men hon försökte ju i alla fall.
Nu ska den här nervbollen försöka sova lite. I helgen blir det till att göra ett ryck med packning och organisering, avfärden närmar sig nämligen med stormsteg hur mycket jag än försöker ignorera det.
Arkiverad i Project NYC
Taggat: Project NYC, resfeber, tankar
Wednesday 11 August, 2010 @ 12:37 pm |
Julia Roberts i senaste amerikanska Elle.
Jag jobbar på dagarna, uppdaterar AboutJulia.Com på kvällarna (bara två dagar kvar till “Eat, Pray, Love“!) och försöker lugna nerverna tillräckligt länge för att få någon slags reseplanering gjord. Det är fruktansvärt pirrigt nu och det känns som att jag har glömt halva huvudet någonstans. Får inte riktigt tankarna att gå ihop.
Måste nog göra checklistor. En hel bunt.
Arkiverad i Project NYC
Taggat: eat pray love, julia roberts, Project NYC, resfeber
Sunday 4 July, 2010 @ 6:34 pm |
I måndags skrev jag ju om min potentiella hyresgäst som hade gått upp i rök och att denna fina tvåa nu var up for grabs igen. Ett par stycken nappade på detta, bland annat Daniel som hörde av sig och var intresserad. Ett par dagar senare ringer telefonen, då är det Anna, en bekant som jag inte träffat på år och dar. Då visar det sig att denne Daniel var hennes son som hittat min blogg, helt utan inverkan från henne. När han visade bilder på lägenheten för henne tyckte hon att det verkade bekant och vips så trillade poletten ner!
Daniel, hans flickvän och Anna var precis och kikade på lägenheten, så nu har jag två nya, supertrevliga hyresgäster och en referens fick jag på köpet. Kontrakt ska förhoppningsvis skrivas till veckan. Det är som att universum lägger bitarna på plats, en efter en.
Arkiverad i Project NYC
Taggat: hyresgäst, Project NYC
0
