Det är så sjukt värdelöst att vara bakis. Idag skulle jag städat, pluggat och gjort en skivbooklet, men det enda jag lyckats åstadkomma hittills är tvätta och en promenad. Jag hoppades att en stund i den friska luften och det underbart vackra vädret skulle göra susen, men icke. Jag är fortfarande seg som sirap. Och jag vill ha godis.

Veckans långpromenad blev inte så väldigt lång den här gången, var bara ute i ca 40 minuter. Men skönt var det att få lite luft!

Fortfarande täckbrallsväder, dem överger jag inte i första taget.

Jag drar mitt strå till stacken och återvinner plast, papper, kartong, metall och glas.

På vägen gick jag förbi Nacka Byggnadsvård, en jättecool butik som säljer delar till gamla hus, eller nya hus i gammal stil. Allt från spikar från 40-talet och gammaldags badkar till, som här, fotogenlampor.

Efter promenaden hade jag en date med Jillian. Det var faktiskt lättare efter en promenad, när man var varm och go!

Sedan har jag designat en grej till ett projekt som en kompis sysslar med, ruskigt effektiv dag! Nu ska jag laga mat och sedan sätta mig och börja skriva på uppgiften som ska vara inne nästa helg.

Vad gör ni denna söndag?

Lördagar fulla med aktiviteter är de bästa. Denna inleddes med traditionen “långpromenad på helgen” (räknas det som tradition om det är två gånger?), denna gång runt Årstaviken och Söder med Jenny. Nästan nio kilometer avklarade vi, och detta i galet hal snömodd! Så nu är jag lite mallig. Och småtrött i benen. Efter promenaden belönade vi oss själva med brakbrunch hemma hos Jenny. Så. Äckligt. Gott.

Självklart glömde jag bort att jag får magkatarr av massivt intag av färsk ananas. Så också idag. Ajaj.

Sedan mötte jag upp fina Hannah och vi fikade på String. Där hade man fortfarande jul. Vi pratade om bloggar och jobb och framtid. Mys.

Jag drack chailatte. Denna gång utan ett ton socker.

Vissa dagar är bättre än andra. Den här dagen har varit en riktigt fin dag. En långpromenad (totalt ca 8 km) på Djurgården med Mia, vi gick tills fötterna var helt galet slut (eller mina iaf, Mia springer 12 km/h så henne gick det ingen nöd på) och då slog vi oss ned på Flickorna Helin Voltaire och åt den godaste mozzarella-tomat mackan jag någonsin har sett insidan av min mage. Och en pulver-chailatte variant tusen-sockerbitar. Ett litet minus för pulvret men i övrigt var det ett supermysigt ställe med öppen spis och härlig atmosfär.

Efter vår lilla paus knatade vi in till stan och svängde förbi Kungsan för att kika på skridskobanan där glada Stockholmare åkte runt med varierad framgång. Jag älskar den skridskobanan, så underbart mysigt med musiken och lamporna och barnen och myyys. Perfekt dejtingvenue också. Då har man en ursäkt och klamra sig fast och hold on for dear life i mannen, God knows I need it!

Lördagsmorgonen spenderades utomhus i det underbart vackra vädret. -14 grader känns inte så farligt där solen skiner på snoken. En promenad till Orminge Centrum och tillbaka blev det, drygt en timme tog det, skönt! Där spanade jag in det helt nyrenoverade Friskis och Svettis-centrumet som jag tänkte börja träna på. Närmare och billigare än SATS och otroligt fräscha lokaler! Nu återstår bara ett provträningspass, men om de klarar det testet så blir jag nog F&S:are innan januari är slut.

Nu blir det frukost och sedan bär det av till Solna på kusinträff! Vad gör ni denna vackra lördag?

Det blev ingen Bodypump. Jag var jättepeppad, men efter alldeles för lite lunch och ett mellanmål som tydligen inte gav någon effekt alls så var jag yr i huvudet och jättetung i kroppen. Så istället åkte jag hem, lagade middag och gav mig sedan ut på en promenad samtidigt som jag surrade med pappa i telefon. Eller han surrade mest, jag flåsade lite. Nästan en timme var jag ute, knallade runt, gick vilse, hittade rätt, gick vilse igen och plötsligt var jag hemma! Jag körde Bank Robber-Style, helt klädd i svart med svart halsduk, handskar och mössa. Respect, liksom.

Uppe på berget (vid ett hus som var som ett slott, nästan helt i glas. Ett glas-slott if you will) blev jag love-bombad av världens sötaste Jack Russell-valp, glad som bara den och skulle hoppa och hälsa. Jag tog nästan med den hem.

Jag har ingen aning hur långt jag gick men det måste ha blivit ett gäng kilometer, vore kul att kunna hålla koll på det med. Undra om min stegräknare kan räkna sånt?

Nu blir det härligheter. Lång. Varm. Dusch.

UPDATE: Älska jogg.se! Där kan man räkna ut sina promenad/joggsträckor ner till metern, helt perfans! 4,36 kilometer avklarade jag på sisådär 45 minuter. Snigelfart? Äsch då!