Browsing Tag

recension

Skönhet & Makeup

Recension: Picaut Skin Perfect Moisturiser & BareMinerals Bareskin

Fina Mig

För några månader fick jag hem produkter från Fina Mig, en webbshop med professionell och ekologisk hudvård & makeup, att testa. Pudret från BareMinerals hade jag suktat efter ett tag och hudkrämen från M Picaut fick jag utvald av deras experter när jag sa att jag var på jakt efter en nattcreme.

Ska vi kika närmare på produkterna?

Fina Mig

bareSkin Perfecting Veil från Bare Minerals

Produktinfo: bareSkin Perfecting Veil är silkeslen och formulerad med stamceller från syrén och C-vitamin, vilka jämnar ut hudtonen, ger huden glow och minimerar synligheten av fina linjer. Innehåller även mineraler som absorberar överflödig olja och balanserar hudens struktur.

Jag gillar det här pudret massor! Precis som det påstår är det silkeslent, dämpar glans och jämnar ut huden. Det enda jag skulle önska är att det vore lite mer täckande, men det är perfekt som ett “bättra på under dagen”-puder, förutsatt att man har en bra bas.

* * * *

Fina Mig

Skin Perfect Moisturiser från M Picaut

Produktinfo: En unik formula av patenterade lipo-peptider och naturliga ingredienser. Tack vare effektiva peptider i hög dos minskas rynkor och fina linjer med 45% redan efter 2 månaders användning. Cremen är även rik på närande havtornsfröolja, oliv-och aprikosolja från certifierade ekologiska odlingar.

Jag har hört massor med bra saker om M Picaut och såg därför fram emot att testa den här krämen. Doften är magisk och den går snabbt in i huden. Dock tycker jag att den är lite väl lös i konsistensen (jag gillar lite tjockare cremer) och jag får ta två “pumpar” för att det ska räcka till ansiktet och halsen, vilken innebär att den går åt ganska fort. Dessutom känns det inte riktigt som att min torra hud blir riktigt “mätt” av den, kanske skulle den fungera bättre under en varmare årstid.

Jag vågar inte säga något om minskande av rynkor och linjer eftersom jag inte hade så mycket av den varan redan innan, men visst är huden glad och slät! Extra plus att den är ekologisk!

* * *

Skönhet & Makeup

Recension: Apoliva Anti Age Advanced

Apoliva

Apoliva

Daisy Beauty Expo fick jag med mig prover från Apotekets nya serie Apoliva Anti-Age Advanced hem. Det är en vårdande och återuppbyggande serie för lite mognare hud (tydligen har jag anlänt i den gruppen nu). I serien ingår dagcreme, nattcreme, ögoncreme och ett oljebaserat serum.

Jag har jag testat produkterna i snart en månad nu och tänkte ge mitt utlåtande!

Först och främst – älskar förpackningarna! Dessa har fått stå framme i mitt badrum bara för att jag tycker de är så fina. Och faktiskt mäter sig innehållet hyfsat bra med exteriören.

Jag har blandhy med en något fetare T-zon men blir överlag väldigt torr på vintern. Jag är ny på hela olje-grejen men gillar den då huden får sig en extra boost av näring! Jag måste säga att jag tycker mycket om serien även om den faktiskt inte helt tillfredsställer min torra hy som fortfarande känns fläckvis torr på kinderna. Det är dock inget jag märkvärt lider av, bara det att min hud inte är sådär bebislen som den kan vara med hundraprocentiga produkter. Ögoncremen är nog min favorit, den svalkar och har en härlig konsistens för ögonen, inte för fet, inte för rinnig.

Serien kostar 159-199 kr – väldigt prisvärd alltså – och släpps i butik i slutet på februari.

* * * +

Apoliva

sett, hört och läst.

Filmsnack: Whiplash

whiplash_sfse_v2

Andrew Neiman är en ambitiös ung jazztrummis, med siktet inställt på att nå toppen på den musikhögskola han studerar.  Terence Fletcher leder skolans främsta jazzensemble, och är en lärare lika känd för sina pedagogiska talanger som för hans skräckinjagande metoder. Fletcher upptäcker Andrew och Andrews jakt för att uppnå perfektion utvecklas snart i en besatthet, då hans hänsynslösa lärare fortsätter att pressa honom till randen av både hans förmåga – och hans förstånd. – Från SF

“Whiplash” är nog den mest intensiva film jag sett på länge, och då jämför jag ändå med filmer som “American Sniper” och “Interstellar”. J.K. Simmons är inget mindre än magisk i rollen som smått sadistiske musikläraren och Miles Teller (“Divergent”) gör en lysande insats som manisk trummisstudent. En jazzthriller av högsta kaliber!

Filmen är nominerad till fem Oscars, inklusive bästa film och bästa manliga biroll. Och det ska krävas en skandal av rang om J.K. Simmons förlorar den här statyetten.

* * * *

sett, hört och läst.

Filmsnack: American Sniper

American-Sniper-2014

U.S. Navy SEAL-soldaten Chris Kyle är USA:s mest kända prickskytt genom tiderna och han åkte till Irak med ett enda uppdrag – att skydda sina vapenbröder. Hans pricksäkerhet räddade ett otal antal liv och han gick under smeknamnet ”Legenden”. Trots faran och att det tärde enormt på hans familj åkte han tillbaka till Irak fyra gånger. Chris gjorde det för att leva upp till mottot ”ingen soldat lämnas kvar”, men när han till slut kom hem förstod han att det egentligen var kriget han inte kunde lämna. – Från SF

Jösses alltså. Snacka om att vara kluven inför en film.

Först och främst. Clint Eastwood har skapat en fantastiskt bra film i “American Sniper”. Att detta är kvalitet på hög nivå råder det inga tvivel om. Men faktum är att filmen ger mig en sådan fruktansvärt stor klump i magen.

Att en man åker iväg till ett annat land för att “skydda sitt land” som ligger tusentals mil bort, prickskjuter 160-ish antal människor till döds, människor som inte ens ser det komma och kan försvara sig, och sedan kallas en “legend” och en “hjälte”, det smakar jävligt illa i min mun. Och när jag såg filmen förväntade jag mig väl ännu en vi-är-amerikaner-bow-down typ av film med flaggan vajandes i bakgrunden och nationalsången på högsta volym.

Men den här filmen överraskar. Den tar upp så många andra aspekter. Den ifrågasätter. Den tar upp PTSD (post traumatic stress disorder, något som drabbar många soldater) och hur man kan bli beroende av krig. Eller kanske, rättare sagt, aldrig kunna anpassa sig till ett “vanligt liv” igen. Filmen är brutal och stark och får en att tänka till på konceptet “krig”.

Som sagt. Jag är sjukt kluven och jag förstår kritiken som filmen har fått. Men jag tycker att den fyller ett syfte – att lyfta debatten och prata om de här sakerna som ofta är så himla långt borta från oss själva.

Bradley Cooper är fantastisk i huvudrollen och Clint Eastwood är en modig regissör som vågar vägra den typiska hjältehistorien.

Filmen är nominerad till sex Oscars, bland annat bästa film och bästa manliga huvudroll (Bradley Cooper).

* * * *

sett, hört och läst.

Filmsnack: Birdman

Birdman

Riggan, mest känd för att ha spelat den ikoniska superhjälten Birdman, ska nu regissera en teateruppföreställning på Broadway och vi får följa honom under de hektiska dagarna innan den stora premiärkvällen. Samtidigt som han slåss mot sina inre demoner och sitt stora ego så försöker han lappa ihop både familj och karriär. – Från SF

Michael Keaton, Edward Norton, Emma Stone och Naomi Watts i en film av Iñárritu. Det låter onekligen som något man måste se. Och det måste man faktiskt. Det här är en film olikt något jag sett förut. Den rör sig i den där världen mellan dröm och verklighet och är ändå fullt realistisk (ja, nästan i alla fall).

Filmen utspelar sig till 99% på en teater och är filmad som att den består av en enda lång tagning. Detta gör filmen otroligt dynamisk och det känns lite som att man tittar på en pjäs. Att gå för mycket in på själva handlingen är både onödigt och tråkigt, det är inte handlingen som är det mest intressanta. Det är fotot, skådespeleriet, hur karaktärerna agerar och utagerar mot varandra. Det är det kreativa geniet och den magnifika regin och det är känslan av att jag fortfarande inte vet vad som var dröm och vad som var verklighet.

* * * *