Tagged: restaurang

@ 21:12 | 2 kommentarer

Om bordsduksklänningen och att slå knut på hjärnan.

Idag välkomnar vi sommaren med bordsduksklänning! Hurra!
Klänning – Lindex / Scarf – Marc by Marc Jacobs / Smycken – Efva Attling

Igår välkomnade jag sommaren och det görs bäst i bordsduksklänning. Även om jag fegade på bara ben så var solen verkligen i sitt esse igår. Och det här med scarf i håret, varför har jag inte kommit på det förut, det är ju alldeles tokfint ju! Vimplarna från förra helgen får glatt hänga kvar i hallen, det piffar upp! Det kanske kan vara dags att ta bort den där mustaschen från mustaschfesten från spegeln dock.

Jag hade ett jättebra möte med en potentiell samarbetspartner, både för bloggen och för Pingvin PR. Det slutade med att vi bokade in en plåtning där jag ska vara modell?! Så saker och ting kan bli, va? Berättar mer när det faktiskt är spikat.

Den lilla schnitzeln. Märk tiokronan.Han @phixofor har en egen måne.

Sedan mötte jag upp Philip och vi åkte till Hornstull och gick och åt den största Schweizerschnitzeln (säg det 10 ggr snabbt) i världshistorien på Moldau. Ser ni 10-kronan som ligger ovanpå? Helt galet. Monstruöst god var den också.

Sedan gick vi till Barbro, dit jag länge velat gå, och tog en öl (eller två. Nu rimmar jag också). Vi pratade om känslor och avsaknaden av desamma, om feminism och sådana där saker som verkligen får hjärnan att slå knut på sig själv. Jag gillar att han får min hjärna att slå knut, den där Philip.

1
@ 13:39 | Inga kommentarer

Vecka 3: Vänner, ny blogg och rött hår.

Jisses, den här veckan har bara rutschat förbi och jag har knappt hunnit med. Men här kommer i alla fall en liten snabbrepris över det fina veckan hade att erbjuda.

Malena och jagNi missar väl inte min nya Stockholmsblogg - http://mittsthlm.com

I måndags hade jag turen att få hänga med underbara Malena en liten snabbis över lunchen. Och så öppnade jag ju som ni vet min nya Stockholmsblogg.

Jag och mina fina puckon!Nu är allt som det ska igen. #redhead

Sedan i onsdags var jag och tränade på morgonen i Sickla med fina Josse och Carin. Och så på eftermiddagen blev jag jätterödhårig igen.

Hello we're drunk.Vackurt.

Och så på torsdagen åt jag och Fredrik kroppkakor på Akkurat och drack finöl. Och sedan på fredagsmorgonen låg jag i en läskig dunkdunkig magnetröntgen som kikade på mitt onda knä samtidigt som solen sken så här fint utanför.

Vackra, långa män som pratar om matlagning. Jag är kär. @jesperbylund @frisyren @rutgonSen middag ackompanjerat av Jerry Lee Lewis.

Arbetsveckan avslutades med überaw på Amaranten med ett gäng social-media-tomtar, bland annat de här långa männen som pratade matlagning och jag ville bygga koja mellan dem. Och så fick jag äta mat på Marion’s diner där jag ville ta med servitrisens klänning hem. Lite så.

1
@ 22:00 | Inga kommentarer

Nya rum på Taverno Brillo

Förra veckan var jag bjuden till nyöppnade Taverna Brillo på Stureplan för kalas för nydesignade tidningen Nya Rum. Lite så här såg det ut.

Taverno Brillo

Taverno Brillo. Färgglatt och så. Det gillar vi.

Taverno Brillo

På tavernan fanns alla möjliga sorters avdelningar. Chark och restaurang och glass och bageri och allt möjligt. Och barer. Vi gillar barer.

Nya rum

Här är tidningen det var kalas för. Mycket tung och lyxig och fin. Likey.

Taverno Brillo

Vi fick drinkbiljetter som vi fick öl för av den här mannen. Han var snäll.

Floris

Jag hade Floris med mig som var hemma från Australien en liten stund. Som jag saknat det puckot.

Taverno Brillo

Här vare kött. Kött, här vare kött.

Taverno Brillo

Och bullar. Ack, dessa bullar.

Floris

Och så här gick det när man lämnar Floris ensam en liten stund och går på toaletten.

Taverno Brillo

Lite så här såg det ut längre bak på Taverno. Industriellt med klotter på väggarna. Himlarns coolt.

Och det var det liksom. Fin kväll!

2
@ 1:32 | Inga kommentarer

Jessica, sushibabyn och jag.

Det är skitsent och jag har en sushibebis i magen och jag har haft en så himla toktrevlig kväll att jag önskar jag kunde få göra om den imorrn igen. Egentligen har jag varit hemma i fleraflera timmar men fastnade vid mitt andra lilla kärleksbarn som jag inte alls ger tillräckligt mycket kärlek nuförtiden.

Men i alla fall. Ikväll har jag lekt med Jessica. Och vi har ätit och druckit och pratat och ätit och pratat och druckit. Vi satt på Bauer i banne mig tre timmar och bara njöt av det där bästa i livet – mat, dryck och en god vän. Pratade barn och sommarhus och jobb och pojkar och att inte ta skit och vad som händer när man blir ledsen på sina vänner.

Jag och Jessica har varit vänner sedan högstadiet men inte bott i samma stad på typ ett dussin år (ganska nästan precis faktiskt). Och ändå är vi bara sådär klicketiklack och allt funkar när vi ses. Så himla bra hon. Plus att hon är typ expert på det här med loppis och auktion. Gissa vad vi ska göra när jag är hemma i Övik nästa gång?

Här är Jessica. Vi tar kort på våra drinkar. För att räkna dem eller nått.

Aviation kan vara min nya bästa vän. Som violtabletter. Men sprit i. Jippihoo och så.

Sedan vart det dumplings och edamame. Och vi dog lite av godhet.

Och sedan vart det spicy tuna och hummer och chilimayo och så dog vi igen.

Jag mikket nöjd chey.

Och så pannacottan liksom. Vi var som katter ikväll så många gånger som vi dog och överlevde. Maten var på riktigt galet god. Hade de inte varit så dumt sega med servicen så hade det varit toppbetyg på aftonen.

1
@ 9:38 | Inga kommentarer

Sol, skratt och Malena.

Ni vet de här människorna som man träffar och de bara går rakt in i själen på en på en gång? Malena är en sådan. Vi träffades första gången förra året när vi var till New York tillsammans och sedan dess har jag haft turen att hänga med henne ett par gånger när hon är i Stockholm och hälsar på.

Som i fredags. Solen sken och jag mötte upp henne och Marika på Lisa på Torget. Sedan begav sig Marika till flygplatsen för att flyga hem till Öland och jag och Malena hamnade på en av mina favorititalienare, Capri, på Nybrogatan där vi åt mozzarella och pasta och drack vin och skrattade och pratade ikapp oss på de senaste månaderna.

Jag känner alltid att lite mer liv och inspiration klämts in i kroppen på mig när jag träffat Malena. Det gillas.

1
@ 15:23 | 2 kommentarer

Den där Lina.

Det är alltid lite trist när en kollega slutar. När det dock är Lina, min alldeles egna Disneyprinsessa, som slutar, då är det sorgetider. Jag vet inte riktigt hur jag ska klara mig utan hennes sköna humor, färgstarka personlighet, underbara stil och vassa tunga på en daglig basis. Idag är jag faktiskt på riktigt lite ledsen för att hon inte kommer att sitta mitt emot mig längre varje dag.

Varför detta ska firas är en berättigad fråga. Men det gjorde vi i alla fall. Eller rättare sagt, firade att vi fått ha Lina i vår vardag så länge. Och det gjorde vi igår kväll, på Marie Laveau.

Drinkar och öl innan bordet dignade av godsaker.

Finaste Lina och jag.

Bettina var också med.

Och Anna.

Lina hade världens längsta ögonfransar.

Och så försökte vi reda ut vem Marie Laveau egentligen var. Det hade något att göra med voodoo.

Efter middagen hängde vi i baren en stund. Där spelades det bland annat flipperspel.

Och så berättade Lina en massa härliga historier och visade upp sina sista-minuten-smyckesköp.

Jag kommer sakna min Lina. Tur att jag har semestern på mig att vänja mig vid sorgen.

1
@ 13:53 | Inga kommentarer

Djuret.

Jag älskar att gå ut och äta, att prova nya restauranger och nya smaker. Ändå är jag alldeles för dålig på att gå till just nya ställen. Trygghetsjunkien och velpottan i mig väljer istället hellre säkra kort där man vet vad man får.

Men när man har utomsocknes finbesök i staden får man ju passa på. Därför tog jag i lördags med Tristan till Djuret i Gamla Stan. Hela poängen med Djuret är att man där serverar ett djur i taget. Hela menyn består alltid av det aktuella djurets olika styckningsdetaljer och just nu är det lamm som bjuds. En jättespännande restaurangidé tycker jag.

Maten var galet god och lokalen tokmysig. Hit kan jag definitivt komma tillbaka.

Snygga lampor i taket som föll Tristan i smaken till hans egna nya lägenhet i West Village i NYC.

Ekologiskt och närodlat. Till huvudrätt åt jag rostbiff med “ljummen vårskottsallad med grön sparris från Jylland, kålrabbi, nypotatis, ramslöks-emulsion och krutonger.” Nomnom.

Tristan var himla nöjd med restaurangvalet han med.

0
@ 18:01 | Inga kommentarer

Lördagsbrunch.

Jag gillar brunch. Jag gillar dock inte bufféer. Dock verkar större delen av Stockholms restaurangsällskap inte hålla med mig om detta faktum utan envisas med att servera halvsunkiga bufféer till priset av en mindre förmögenhet.

Detta är ännu en anledning till att jag är så glad över gårdagens fynd, nämligen brunchen på Debaser Slussens uteservering. En mycket bra brunchmeny med allt från omelett och pannkakor till burgare och brödkorgar. Jag åt omelett med tomat och chevré och Tristan åt blinis och så drack vi smoothies till det. Vettiga priser och fortfarande ganska lugnt med folk så ingen väntetid för bord. Serveras lördag-söndag kl 11-14.

Mitt Stockholmstips till er denna söndag. Håll till godo!

1
@ 16:16 | 4 kommentarer

En massa kött. En massa vin. Och en Long Island Ice Tea.

I fredags gick jag med kollegorna på AG för att äta kött och dricka vin. De har bra sådant där. Kött och vin alltså. Systemkameran fick dock stanna i väskan så här kommer aftonen ur iPhonens perspektiv.

Lite så här ser det ut på AG. Träd och industriellt och så. Himla käckt tycker jag.

De har en massa massa olika fint kött där. Så pass att man kan få bestämma hur “marmorerat” man vill ha köttet. Jag vet inte riktigt vad det betyder men jag åt en jädrigt fin entrecôte.

Lina var med. Hon är inte helt ofarlig i närheten av en köttkniv.

Till förrätt åt jag min allra första råbiff. Det var gott men jag förstår inte riktigt hajpen. Dock kan jag tänka mig att det är lite som sushi och man fastnar efter ett tag. Den finska entrecôten var dock galet god.

Och så drack vi vin. Jag gillar vin.

Efter middagen drack vi champagne och sedan tyckte kollegorna att jag twittrade för mycket och tog min telefon gisslan. Jag fick inte tillbaka den förrän jag hade druckit upp min Long Island Ice Tea som de beställde åt mig.

Med sådana förutsättningar måste man ju sörpla rätt snabbt. Och sedan gick det liksom som det gick.

Ibland är det tur att man slutar fota i tid.

0
@ 12:52 | Inga kommentarer

Som en sardin. På Sardin.

I måndags tog jag mina ledsna hårrötter och urtvättade barr till Hair Do och Emelie på Bondegatan. Det finns nog inget bättre än när någon sätter händerna i huvudet på en efter en lång dag på jobbet. Skalpmassage tror jag bestämt att man får varje dag i himlen.

Finkameran låg hemma och vilade så här får ni kvällen ur iPhonen sett.

Före och efter. Jag blev lite guldigare, lite rödare och lite lockigare. Och mycket nöjdare.

Sedan gick vi till Sardin, detta pyttelilla mirakel-hål-i-väggen precis vid Nytorget. Där har de sangria och alldeles underbar mat. Det är bokstavligt talat trångt som i en sardinburk men värt det.

Vi pratade pojkar, twitter och allt sånt där tokigt som hör livet till. Och åt mat så vi storknade.

På väggen har de en jättelång spegel inramad med sardinburkar. Så himla flott. Vinka till Emelie!

0