Idag har jag tagit en paus från den sedvanliga torsdagstraditionen på #bleckan och hänger istället här i soffan med Silver och dricker te, läser bloggar, plöjer serier, läser Karin Boye och lyssnar på alldeles lysande softa-hemma-musik med First Aid Kit.

Det känns ingenstans som att det varit jul. Bristen på snö samt ihållande storm och regn har väl gjort sitt för att hålla julkänslan på armlängs avstånd men det är nog egentligen bara en liten del. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men det kastar omkull hela avslutet av det är året. Vid det här laget brukar jag börjar peppa för nyår och göra planer för det nya året men i år känns det om att jag ligger gravt efter i planeringen.

Nu ska jag ha ett par dagar ledigt och försöka styra upp mitt liv så smått. Och på lördag blir det #nyårskrig, den mest episka nyårsfesten någonsin. Innan dess hoppas jag ha kunnat lagt det här året till handlingarna.

Som avslutning på den här dagen får ni några äckelmysiga bilder på en nyhemkommen Silver. Bara för att hon är söt.

Ps. Att jag inte ser helt nöjd ut på pussbilden beror enbart på att kissetunga är stickig på hakan. Och att kissekäft inte alltid luktar mumma. Men kisse fin och mys ändå. Ds.

Nu har Silver flyttat. I alla fall temporärt. Medan jag är och flyger och flänger över världen så ska hårbollen bo hos pappa. Så jag passade på att lämpa av henne när jag var där i helgen.

Det är konstigt hur tom en lägenhet kan bli utan två par kissetassar som trampar omkring. Ingen som kommer och kelar mot benen när man sitter vid datorn. Ingen som puffar och vill att man ska dela med sig av middagen. Ingen som slickar en på fingrarna på morgonen för att man ska vakna.

Jag saknar henne mer än jag trodde att jag skulle göra. Lilla Silver.

Självklart började jag ju nörda ner mig totalt i den nya kameran igår kväll och plåtade vilt de två objekt jag har till mitt förfogande; jag själv och Silver. I kameran såg bilderna helt fantastiska ut, men när jag la in dem i datorn var majoriteten småsuddiga, flammiga och pixliga och kontrasten lämnade mycket att önska. Detta beror ju självklart på att jag kört auto-läge i stort sett rakt av, så jag måste nog läsa den där instruktionsboken lite bättre. Och en fin tutorialsajt för G11 hade ju inte varit fel, någon som har en på lager?

Jag har försökt lägga is (eller iskall spenat) på kinden, vad mer kan jag göra? Är det farligt? Hon tvättar sig och verkar precis som vanligt, borde jag bara orolig?

Så här kan det se ut när en liten katt vill vara med och äta mjölk och flingor på morgonkvisten. Hon är väldigt bestämd när hon klättrar upp på armen/axeln, sätter hakan på kanten och forcerar ner hela huvudet i skålen. Det är tydligt vem som bestämmer hemma hos oss.

Det här är en syn man inte ser varje dag. En katt som äter bröd. Min katt. Skum katt. Sådan matte sådan katt?

Kanske har även hon börjat känna att hon behöver lite mer fibrer i sin kost. Eller så är hon bara väldigt förtjust i morotsbröd. För om man lyckas snylta bröd direkt ur brödrosten, då har man fan bestämt sig.

Jag varnar. Det är skitmycket katt. Jag börjar verkligen bli the crazy catlady.

För övrigt så ser det ut ungefär så här när man åker lastbil genom Norrland en söndag i december när det snöar massor. Osminkad, pyjamasbyxor, kattsockor och datatidning. Jag är helt galet fashion.

Detta vaknade jag till imorse. Min fråga är bara; HUR har hon lyckats?

Idag ska vi göra stan, det ska bli jättekul eftersom jag aldrig är inne i city och shoppar. Ett besök på nya H&M Home och nya Beyond Retro står högt upp på listan. Kanske en sväng förbi den tillfälliga Topshop-outletten med?

Står Maria och diskar nu? Åh maj gawd, det är nästan lika bra som att ha mamma på besök!

Maria lagar Pasta Al Forno, Silver hjälper till och jag dricker rödvin. Gud va snajsigt det är med vänner. Speciellt när de kan laga mat.

När man kommer hem till denna syn i köket, då undrar man lite stilla vad kisse haft för sig medan jag var på jobbet.

Allt tack vare den här:

Fast kanske inte just vid det här tillfället.

Nu är det jag som har rumsterat om i hallen. Alla omtåliga skor (eller helt enkelt skor jag vill ska överleva) ligger numera i kartonger, alternativt i sovrummet eller i klädkammaren. Don’t mess with the shoes, lady.

De går inte att rädda va? Jag hade dem tre gånger tror jag. Sorg i hjärtat.