Det snöar i Göteborg. Jättemycket. Nu ska jag iväg på 30-årskalas på landet. Om jag kommer över snövallen runt min bil det vill säga.
0Arkiverad i Vanligt strunt
Alltså. OS. Jag har inte sett en minut av spektaklet och när jag erkänner detta så tittar folk på mig som om jag svurit i kyrkan. Det jag vet, vet jag enbart för att jag blir tvångsmatad med det så fort jag konsumerar media av något slag. Man kan ju inte slå på varken radion, tvn eller datorn utan att få skiten nedkörd i halsen.
Jag grät inte när Kalla vann. Jag tittade inte. Jag har ingen aning vem pang-pang-Björn är. Inte intresserad. Och Anja har visst kraschat. Jobbigt läge. Lårkakor is a bitch. Hockeyn känns småspännande. Men inte direkt så att jag sitter uppe halva natten för det.
När slutar OS? Kommer det någonsin att sluta snöa? Jag ser inte något ljus i tunneln.
Arkiverad i Gnällbloggen
Till höger och vänster gnälls det om hur kallt det är, om hur man inte kan gå utanför dörren utan att bli en vandrande istapp och hur lååångt det är kvar till sommaren. Och till skillnad från den breda, gnälliga massan är jag, hör och häpna, rätt nöjd med vädret som det är nu. Snön ligger kvar, inget slask så långt ögat kan se och eftersom temperaturen har hållit sig under nollan hela vintern så har det inte blivit så mycket jobbig is heller. Så är man klädd rätt (jag säger det igen people, täckbyxor, a little piece of heaven) så är det ju alldeles finfint väder nu. Speciellt när solen skiner. Visst, det biter lite i kinderna, men det är ju bara gött!
Och minns ni hösten. Minns ni? Regn och mörkt och grått och depp och ett stort, fett BLÄ. Jag tar krispig kyla och snö framför det, any day.
Arkiverad i En åsikt
Årets första dag tillbringades till viss del i sommarhuset. Vi hade inget direkt ärende, förutom att hämta potatis i källaren och kolla så att huset stod kvar. Och det gjorde. Med ungefär en meter snö på sig. Så här ser det ut när man inte skottat sedan snöeländet började trilla ner dagligen. Kallt. Vackert.
Jag var så nära att ge mig på en snöängel, men då hade jag nog drunknat i snön.
Arkiverad i Bildbevis,Vänner och Familj
Och snön fortsätter falla. Inatt har det kommit två decimeter och den här vita mjället verkar inte vilja sluta regna inom någon överskådlig framtid. Visst, snö är vackert och så, men det krävs ju en mindre armé för att få bukt med skiten. Min styvfar har varit ute och röjt i ca 2,5 timme och jag vet inte om han någonsin kommer in. Han hinner liksom inte runt förrän det första stället är täckt igen.
För att toppa detta så verkar det som att mitt halsont till slut har tagit formen av en riktig förkylning. Hosta, snor, the works. Dock har jag än så länge sluppit feber och dylikt, men man känner sig ju lagom fräsch ändå.
Men jag har jullov. Så jag väljer att gillar läget, äta choklad och surfa för att mildra gnället.
Loading ...
Arkiverad i En hobby?,Gnällbloggen
Foto: Aftonbladet
USA’s östkust lever nu i efterdyningarna av vad som var det värsta snöovädret sedan 30-talet i USA. Jag tänker såklart på “2012” och blir lite småstirrig, dramaqueen som jag är. Men om det är någonstans man ska ha snöbollskrig, så är det ju Times Square.
Arkiverad i Aktuellt,Vanligt strunt
Ner till mitt kontor går det en backe. Den är brant som helvete och på vintern blir den ett benbrott waiting to happen. Eftersom jag inte äger sådana där rejäla kängor med centimeterdjupa räfflor under så har jag fullt sjå med att ta mig nedför backen utan att dratta på arslet eller bryta nacken.
Men imorse kom jag på den perfekta lösningen. Pulka. Så jag snodde helt sonika grannens (som också är min chef) dotters pulka och drog iväg i en väldig fart nedför backen. Halleluja vilken känsla! Jag har nog inte åkt pulka på 15 år, det var som att bli barn på nytt. Fast ett lite blötare barn då jag inte direkt sportar täckbrallorna till vardags längre.
Jag drattade inte i plurret heller. Det är ju alltid ett plus.
Arkiverad i Små ovanligheter
Det snöar från alla håll och kanter. Mest från sidorna faktiskt. Det förklarar varför jag har vertikala snöhögar på mina fönster. Jättekonstigt.
Arkiverad i Små ovanligheter
När bilen snöar över när man är inne i en butik i 10 minuter, kan det räknas som snöstorm? När jag ser ut som en snögubbe fast jag bara gått från bilen till affären, snöar det mycket då? Ladies and gentlemen, jag tror bestämt vintern har kommit till stan.
Najs med snön: Snö är vackert och det lyser upp mörkret litegrann. Det blir av någon anledning väldigt tyst också. Förutom när det mysknarrar under fötterna.
Bajs med snön: Back-helvetet ner till kontoret blir ännu jobbigare att hantera. Imorse höll jag på dratta på huvvet inte mindre än fyra gånger.No likey. Och det är läskigt att göra bil i nysnö när det inte är plogat. Samt att latmasken i mig hatar att sopa bilen och skrapa rutorna.
Med vinterinträdet har jag även dragit på mig en liten förkylning. Idag känns halsen som rakblad, håll tummarna för att det är en 24-timmarsbugg i immunsystemet.
Arkiverad i Vanligt strunt
Taggat: snö
Mellanlandar hemma efter födelsedagskalas nummer ett. Och på vägen hem från Kattis kom första snön. Kanske blir det en vit jul ändå.
Nu ska jag försöka få mig något ätbart, sedan bär det av till Blackan och Soffis födelsedagsfest!
Arkiverad i Bildbevis
Taggat: snö
Det är jag som är La Linda och det här är min lekplats. Jag är thirtysomething och norrlänning från Örnsköldsvik. Bor i Stockholm. Kattkvinna. Webbnörd på heltid. Älskar New York och livet. Och nätkärlek. Och vanlig kärlek. Och julmust. Eller påskmust. Twittrar som @La_Lindas och återfinns på linda@lindah.net.
