I veckan har jag…

Suttit på en kaj i Gamla Stan och känt solen på ansiktet.

Fått väldigt långt hår, uppenbarligen. Och funderat på att klippa lugg igen.

Ätit byebye-dinner på Vapiano med Jonas som ska flytta till tösen sin i Göteborg.

Ätit lunch med Petra på Story och fotat min mat. För det är sånt som bloggare gör.

Tänkt lite på Balis sandstränder.

Och lyssnat på den här låten sent på natten. Och gjort saker som inte är bloggbara. Men fina ändå.

Gilla’t!

Sluta gilla

Det har svept en Cupcake-frenzy över Sverige de senaste åren och varje husmor värd namnet har bakat och spritsat dessa små sockerstinna bitar av himlen. Så även jag. Själv hade jag en något religiös upplevelse för fyra år sedan när jag första gången smakade en chokladvariant från cupcakemeccat i New York, Magnolia Bakery. Och nu har en svensk motsvarighet, Cupcake Sthlm, äntligen öppnat vid St Eriksplan i Stockholm. Jag planerar att vallfärda snarast möjligt. Kan vi vänta oss samma köer som utanför Magnolia?

2 personer gillar det här inlägget.

Sluta gilla

Igår gjorde jag bort mitt deltagande i Stockholms modevecka. En sväng på Berns för att se Camilla Norrbacks visning, via Donken och TGIF till F12 där vi avslutade kvällen med ännu en visning. Och i slutändan frågar jag mig varför jag går på dessa tillställningar? Jag känner mig malplacerad och ärligt talat rätt ointresserad. Jag fattar inte fashion. Jag andas inte fashion. Trender har jag hyffsad koll på,  men mode? Inte samma sak.

På plus-sidan så fick jag ju kramas med Mia och Åsa och så fick jag en goodiebag med en massa te i. Så win-win eller?

Eftermiddagen inleddes med fika med Kattis. Hon tyckte att titta på när jag pratade var som att titta på TV. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.

Kattis ser ut som en liten tonåring, söööt.

Camilla Norrbacks visning på Berns var fullproppad av modemänniskor.

På front row satt hela modemaffian, bl.a. Skande, Agnes B, Carmen och Nina.

Mia och jag fick nöja oss med “VIP”-platser – på fjärde raden. Flådflåd.

Pit stopp #1 på Donken.

Pit stopp #2 på TGI Fridays där vi glassade till det med mudslides och Åsa testade sitt goodiebagsmink på mig.

Nästa anhalt var F12 och deras “Fashion 12″-event med den fulaste loggan jag sett. Men skumpan var god, så då var jag nöjd.

Kläderna var fina iaf. Speciellt de från Fräulein von Hast.

Efter visningen parkerade vi nere vid kajen med utsikt över riksdagen och stadshuset och intog våra wraps som vi fått i goodiebagen. En fin avslutning på en halvkonstig modekväll.

Gilla’t!

Sluta gilla

Nu är jag framme i Övik. Det här med bussbloggande gick inte riktigt som planerat. Och dessutom så är jag och Mr Mac inne i någon slags taffsa-på-varandra-och-figure-each-other-out period så det här med bildhantering och sånt går inte superfort.

Det här med semester alltså. Det har liksom inte varit så lugnt och slappt och samtidigt supereffektivt som jag hade tänkt. Det känns inte som att jag haft en ledig stund men ändå har jag inte fått speciellt mycket gjort. Eller så kanske det bara är en illusion. Allt är ju relativt. Och jag är definitivt flummigare än vanligt.

Anyway, här får ni min torsdag, den sista semesterdagen i Stockholm för denna sommar.

Denna otroligt kvava torsdag inleddes med ett besök på Svea Vaccin där jag blev stucken igen. Nu kan jag äta och sexa bäst jag vill, någon hepatit rår inte på mig i alla fall.

Efter att jag varit en duktig tös hos doktorn så tog Kattis med mig till StikkiNikki. Detta lilla glassparadis ligger mitt emellan F12 och Stadshuset, nere vid vattnet. Tydligen så ligger Sheraton här någonstans med, men jag som inte har något lokalsinne har egentligen ingen aning om var. I alla fall. Glass. Kattis har sedan tidigare skrivit en hyllning till denna lilla glasskiosk och jag stämmer in i kören. Halleluja.

Blueberry yoghurt och polkagrisglass. A little piece of heaven.

Så här ser glassmeccat ut. Som något taget direkt från valfritt Västindiskt paradis.

Vi tog vår glass (som rätt snabbt blev milkshake i värmen) och knallade till Stadshuset där vi lekte turister. Ooohade, ahhade, fotade, blev fotade och spanade in Stadshusets damtoalett. Den var himla tjusig.

Älska symmetri. Hata felplacerade turister.

Vackra svenska flickor.

Sedan åt jag lunch med Maria. Vi pratade om Cypriotiska spökstäder och det eviga mysteriet som är män.

Dagens tredje dejt var fina Karin. Vi åt bagels och smed planer. Jag blev lite för exalterad och på kuppen lite kantig. Note to self: mer kärlek och fluff inför det spännande mötet nästa vecka. Det är så jäkla underbart när inspirationen rinner till.

Sedan åt jag och Soffis tapas på Kungsholmen och gjorde vårt bästa för att komma ikapp varandras liv. Här någonstans glömde jag bort kamerans existens. Men det var trevligt, ni får ta mig på orden.

Gilla’t!

Sluta gilla

Det här med bloggidoler är lite konstigt. Bilden man har av personen är så avgränsad och specifik, speciellt med tanke på att personen själv bestämmer precis hur mycket eller lite av sig egen personlighet den vill visa. Men någonstans grundar man ändå hela sin uppfattning på det lilla fragment man får se på bloggen. Det här har blivit lite av en bloggsnackis den senaste tiden och jag planerar att skriva av mig lite gällande det en vacker dag. Dock inte idag.

I alla fall, tillbaka till det här med bloggidoler. Cookie. Den ultimata bloggidolen. Snygg, smart, vältalig, intressant, cool och fantastiskt rolig. En sådan där som man vet att om man bara fick en chans att träffa henne så skulle vi bli bästisar. Så när hon bad om min expertis gällande tekniska attiraljer så hoppade jag såklart på möjligheten direkt. I torsdags träffades vi för första gången, och det var kärlek vid första ögonkastet.

I fredags hade vi vår andra dejt. Först en sväng hemma hos henne vid Fridhemsplan där vi smed planer och pratade pojker. Sedan vidare till Trädgården, denna fantastiska oas i storstaden, där man minst anar det – under Skanstullsbron bland betong och tunnelbannedunkande. Stället är helt ljuvligt. Man kan spela boule, spela pingis, dricka vin, lyssna på musik och spana söderkisar – allt under samma “tak”. Jag är såld. På både kakan och betongen.

Kaka och jag.

Betong, julgransgirander och vinglas av plast är väl en lysande kombination.

50-talsmöbler i det fria. Älskart!

Jag tigger surfinglektioner till höger och vänster nuförtiden. Kakas vän visade tekniken.

Fina Annika var också på plats.

Gilla’t!

Sluta gilla

Semesterns första dag. I bilder. Jag gillar bilder.

Semestern inleddes med det näst sista PT-passet. Det var svettigt och hårt. Och skööönt.

Efteråt gick jag jättelångsamt på Sveavägen, åt keso och njöt. Kikade in lite i den här fina butiken där det plinkade och plonkade och luktade gott. När jag kommer hem ska jag inreda min lägenhet som den här butiken. Mys och murr. Med balinesiska parasoller.

Sedan hälsade jag på min nya bästa vän, Veronica från STA. Jag har pratat mer med henne än min mamma på sista tiden tror jag. Veronica kan trolla med knäna. När det gäller flygbiljetter och dylikt iaf.

Sedan mötte jag upp Maria. Hon lever utan tvekan upp till sitt nickname, Baglady. Vad är det för fel på riktiga väskor? Förslagsvis sådana med hjul när man ska resa?

Lite senare tog vi Djurgårdsfärjan ut till Gröna Lund.

Sommarstockholm när det är som bäst.

På Gröna Lund sprang jag på Hannah. Hon var glad och fin som vanligt. Och så fick jag äntligen träffa hennes kille. Han var fin han med.

Vi kikade lite på Erik Hassle. Han hade jättestort hår, var rätt dryg och sjöng falskt. Och småtjejerna skrek som besatta. Varför är fortfarande något av en gåta.

Sedan åkte vi båten hem igen. Kikade lite på luftballonger och pratade om Peter Jöback. Det var den måndagen.

Gilla’t!

Sluta gilla

Jag ligger lite efter med uppdateringarna här känner jag, de senaste dagarna har varit helt fullspäckade! Och nu ska jag bara kasta i mig lite mat och slänga på lite mascara, sedan ska jag bege mig in till city och njuta av folkfesten samt såklart förhoppningsvis få en titt på Victoria och Daniel. Idag är det fest i Stockholm!

Det är tydligt att Stockholm rustar för bröllop. Flaggor längs med fasaderna och kravallstaket längs gatorna.

Jag och Petra åt lunch på nya “dinern” Marion’s Gastro Diner, skön amerikansk stämning. Ser jag inte ut som tagen ur “Grease”?

Bowling har de med, coolt!

Petra.

NK firar kronprinsessparet.

Svängde förbi Vecko Revyn och träffade Emma Danielsson som hade den coolaste tröjan.

Sedan fick jag ett stick i armen på Svea Vaccin och nu slipper jag förhoppningsvis alla former av hepatit i höst.

Gilla’t!

Sluta gilla

Här får ni min torsdag i bilder.

Kollegan fyllde år och fick gravidmat. Hon har fått ett ytterst konstigt sug efter oliver och pesto. Lillgrabben kommer antingen verkligen älska, eller verkligen hata oliver.

Åkte in till NK där dessa fina pojkar och flickor paraderade utanför. Lite läbbigt med jättepickadoller men annars himla fint.

Mötte upp Kattis för snabblunch (eller powerlunch om man så vill). Så här fin var hon när hon kom gående. Passerkort och allt.

Vi smakade på Stockholm i Kungsan. Underbart väder och en massa roligt folk att titta på.

Efter möte på NK ställde jag siktet på nästa möte på Linnégatan. Passerade dessa glada studenter på behörigt avstånd, deras grej var nämligen att spreja ned folk med öl. Halvkul kan man tycka.

Efter Linnégatan gick jag vidare mot Norrmalm och passerade Humlegården. Där fanns det här alldeles magiska trädet gick hela vägen ner till marken. Som en koja. Precis som i “Den Vita Stenen“. Det finns en risk att jag gick lite vilse och gick ganska för långt. Inte i Humlegården alltså, men på Norrmalm. Aj ont i fötterna.

Gilla’t!

Sluta gilla

Igår blev det en snabblunch på Paschas Deli på Kungsgatan som snabbt blivit en lunchfavorit för mig och Mia. Deras Meze Royal är guld!

Jag och Mia pratade spännande planer, Mia har ju StyleRoom-boken som kommer ut bara om några veckor, ni har väl inte missat att beställa den?

Grävde fram den här gamla orangea väskan ur garderoben för en liten färgklick. Jag blev lite småförtjust i den igen!

Gilla’t!

Sluta gilla

Jag har tidigare aldrig varit på Söder-klenoden Södra Teatern men ikväll var det premiärdags. Anledningen till detta finbesök var inget mindre än releasefesten för Sofia Talviks nya platta “Florida”. Jag ska erkänna att jag inte lyssnat alls på henne innan jag fick inbjudan till den här festen, men nu är jag lite fast. Tack Spotify! Ruskigt duktig tjej.

Spegeltavla i guld. Så härligt over the top.

Marie och Åsa.

Veckans drink. Och jag.

Sofia på scen.

Maria var på plats. Hon har precis släppt en bok. Jag grattade och påminde mig själv att boken måste införskaffas snarast.

Sofia och Åsa kramas efter spelningen. Sofia var söt som en knapp. Den perfekta blandningen av Elin Kling och valfri Olsen-syster.

Gilla’t!

Sluta gilla

Gamla Stan är den del av city där jag nog spenderat minst tid sedan jag flyttade till Stockholm. Den lilla ön är för det mesta nedlusad med turister, folk rör sig långsammare än sniglar och varannan butik är någon gräslig souvenirbutik med älgar i skyltfönstret. Det är lite synd, för Gamla Stan är en väldigt vacker stadsdel och otroligt mysig. Som igår, när jag och min kurskamrat Nina åt middag på Vapiano och sedan promenerade över till Skeppsbron för ett (svindyrt!) glas vin på underbara Le Bar Rouge. Inget folk ute, solnedgång och vacker arkitektur. Jag är verkligen novis på Gamla Stan, det visade sig nämligen att jag aldrig sett Stortorget. Ett par ljumma sommarkvällar kan jag nog tänka mig att strosa omkring här. När turisterna har somnat.

Pesto med pappardelle och pinjenötter, mums!

Merlot och min upphovsrätt. Och andras.

Gamla stan.

Nina på Rouge, stället med världens härligaste kindpussande servitör.

Sauvignon Blanc är det nya rosé.

Gilla’t!

Sluta gilla

Jag trotsade ihållande huvudvärk igår och begav mig till Söder för att möta upp Anka för lite Indiskt på Tantra. Jag hade aldrig varit på restaurangen förut och trots mysig inredning så går jag nog till Shanti istället i fortsättningen. Maten var inget att hurra för och i lokalen satt totalt fyra personer. Inklusive vi. Lite halvkasst med ambiance med andra ord. Det här att sitta på golvet och äta, visst, mysfaktor hög men aj ont och avdomnade lemmar efter ett tag.

Efter middagen gick vi till Babylon på Medis och tog ett glas vin med Ankas vänner. Det blev prat om Berlin, New York, smycken och framtid. Och jag som inte är så van än vid det här med läppstift så blev det mer än lovligt kladd på glasen.

Gilla’t!

Sluta gilla

Det där glaset vin innan föreställningen var ett stort misstag, speciellt kombinerat med en otroligt hektisk dag. Rakt upp i huvvet och rakt ner i knäna och redan halvvägs igenom första akten var jag jättetrött. En pepsi max i andra pausen och jag var tillbaka i matchen igen!

Vad ska man säga om Svansjön. Det är otroligt vackert och otroligt imponerande. Att arbeta med sin kropp på det sättet krävs ett jädrar anamma och en disciplin som är mig främmande, men avundsvärt. Men fyra akter är kanske en för mycket för en balettrookie, även fast jag tycker att det är smart att dela upp föreställningen i kortare bitar med bensträckare mellan (ibland undrar man om gemene man var 1.20 när Operan byggdes, det är trångt mellan raderna!).

All-in-all, definitivt en njutning och en värdig balettintroduktion. Och jag kan lova, det kommer ta låång tid innan svanskämten dör ut. Det piper till från orkesterbåset. Jag: Vad var det? Jenny: Det var en svan. Sedan skrattade vi i en kvart.

Gilla’t!

Sluta gilla

De senaste veckorna har jag befunnit mig i något som närmast kan beskrivas som ett känslomässigt limbo. Jag var mer eller mindre inställd på stora förändringar i mitt liv men i slutändan så hamnade jag ändå tillbaka på ruta ett.

Jag har bott i Stockholm i snart tre år. Det har varit otroligt lärorikt och fantastiskt på många vis, jag har träffat underbara människor och jag har vuxit mycket som människa. Säkert flera decimeter. Men något saknas. Den där ensamheten jag ofta pratar om förföljer mig. Jag försöker vara stark och köra “kvinnor kan” och hela det skräpet, men sanningen är att jag saknar tvåsamheten. Jag saknar att ha någon att berätta för om min dag, någon att krama, någon att laga mat till, någon att ta ut mina frustrationer över när jag pms:ar och någon att bli sams med när det går över. Och frågan är om detta fenomen finns att återfinna i vår huvudstad. Men det här skulle faktiskt inte handla om en kille.

Jag ska erkänna, det är inte bara Stockholm som har blivit kallt, jag själv har blivit rätt duktig på att dra på mig den där rustningen och gapa “kan själv!” för full hals. Och när självkänslan är i botten så är det så mycket enklare att bara se åt andra hållet än att utsätta sig för att eventuellt bli sågad vid fotknölarna.

Jag känner nu att jag bara fortsätter skriva och inte har någon som helst aning om vad jag försöker komma fram till. Jag tror att det jag behöver nu är en rejäl förändring. En fysisk förändring, en mental förändring och en helt ny inställning. Till ensamheten, till Stockholm, till mig själv och till livet. De säger att allt finns i Stockholm. Varför kan jag då inte hitta det Stockholm som passar mig?

Gilla’t!

Sluta gilla

Igår var vi ute på Lidingö och såg på när 14 000 personer sprang som galna. Eller, jag såg inte alla 14 000, men ett par stycken i alla fall. Det var en superfin höstdag, solen sken och det blåste, men inte så kallt.

Vi åt korv och hamburgare, som sig bör.

Det blåste lite i håret.

Vi satt i gräset. Det var nästan sommar, fast på hösten.

Robban kom i mål så gott som helskinnad (om man inte räknar blödande bröstvårtor) och fick medalj!

Gilla’t!

Sluta gilla