Från Hawaii till huset under bron

Monday 29 August, 2011 @ 10:53 pm |

I lördags tog jag och Mia sikte på Solna där det vankades Hawaii-kalas hos Kelly!

I hennes och hennes killes nya, fina lägenhet var det sommar på riktigt. De hade tillåmed pool!

Fina Mia.

Det bjöds på Hawaii-pizza och cupcakes.

Värdinnan hade bastkjol och koksnötsbehå. Så klart. Och hela lägenheten var strösslad med färgglada attiraljer.

Herr Nilsson gjorde även han ett gästspel.

Izza var på plats i stans tightaste klänning. Meow!

Den här färgglada mannen vann pris för bäst klädda herre.

Och en glad australiensare klämde ned sig bland oss damer och det togs ungefär en miljon bilder.

När det blev senare drog vi oss in till stan och till Trädgården. Christian och Mia drack vin direkt ur flaska i den milslånga kön som jag faktiskt inte hade så mycket emot. Det var lite mysigt köhäng sådär.

Det var en sådan där perfekt kväll för just Trädgården. En sådan där kväll då man bara måste få dansa under bar himmel, dricka GT och suga ut det sista ur sommaren.

Och även fastän kvällen blev lite knas (verkar vara sommarens tema) så var jag ändå glad när jag gick hem. För att jag fick skriksjunga till “Feel” tillsammans med halva Stockholm under Skanstullsbron. För att jag fick dansa med armarna i luften och känna små små vindpustar i håret. Och för att även om saker sällan blir som man tänkt sig och huvudet snurrar och man inte vet skillnaden på upp och ner och bak och fram så älskar jag när livet känns.

För att jag säger JA till livet och alla känslor som sköljer över mig även om jag inte alltid vet vad jag ska göra av dem. För att jag vägrar hålla tillbaka och vara någon jag inte är. För att jag vet att det är därför jag i slutändan kommer vinna högsta vinsten. Vad det nu må vara. Bring it.

Arkiverad i Härligheter,Storstad

Taggat: , , , ,

Bloggidolen

Sunday 11 July, 2010 @ 11:45 pm |

Det här med bloggidoler är lite konstigt. Bilden man har av personen är så avgränsad och specifik, speciellt med tanke på att personen själv bestämmer precis hur mycket eller lite av sig egen personlighet den vill visa. Men någonstans grundar man ändå hela sin uppfattning på det lilla fragment man får se på bloggen. Det här har blivit lite av en bloggsnackis den senaste tiden och jag planerar att skriva av mig lite gällande det en vacker dag. Dock inte idag.

I alla fall, tillbaka till det här med bloggidoler. Cookie. Den ultimata bloggidolen. Snygg, smart, vältalig, intressant, cool och fantastiskt rolig. En sådan där som man vet att om man bara fick en chans att träffa henne så skulle vi bli bästisar. Så när hon bad om min expertis gällande tekniska attiraljer så hoppade jag såklart på möjligheten direkt. I torsdags träffades vi för första gången, och det var kärlek vid första ögonkastet.

I fredags hade vi vår andra dejt. Först en sväng hemma hos henne vid Fridhemsplan där vi smed planer och pratade pojker. Sedan vidare till Trädgården, denna fantastiska oas i storstaden, där man minst anar det – under Skanstullsbron bland betong och tunnelbannedunkande. Stället är helt ljuvligt. Man kan spela boule, spela pingis, dricka vin, lyssna på musik och spana söderkisar – allt under samma “tak”. Jag är såld. På både kakan och betongen.

Kaka och jag.

Betong, julgransgirander och vinglas av plast är väl en lysande kombination.

50-talsmöbler i det fria. Älskart!

Jag tigger surfinglektioner till höger och vänster nuförtiden. Kakas vän visade tekniken.

Fina Annika var också på plats.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Arkiverad i På äventyr,Storstad

Taggat: , , ,

Hej och välkommen till La Linda

Det är jag som är La Linda och det här är min lekplats. Jag är thirtysomething och norrlänning från Örnsköldsvik. Bor i Stockholm. Kattkvinna. Webbnörd på heltid. Älskar New York och livet. Och nätkärlek. Och vanlig kärlek. Och julmust. Eller påskmust. Twittrar som @La_Lindas och återfinns på linda@lindah.net.

php wp_footer();