Tagged: träning

@ 12:53 | 4 kommentarer

Om att stänga av musiken och lyssna på kroppen.

It all counts - just do it.

I morse körde jag mitt andra utepass för säsongen. Det var varken långt eller jättesnabbt, men det VAR. Allt räknas.

Jag är ju något av en statistiknörd. Allt ska mätas och dokumenteras. Trafik på sajter, kommentarer, likes, sömn och så även träning. Mina träningsappar är en av mina stora sporrar men, som jag insåg i morse, också en av mina stora fiender. Jag fastnar i minuter, sekunder och intervaller och missar upplevelsen. Känslan av att springa, av vinden i håret och solen i ansiktet. Känslan när man tittar ner på sina fötter och inser att man faktiskt nästan flyger fram.

Så idag, efter halva rundan, stängde jag av musiken och slutade titta på klockan. Jag sprang tills jag inte orkade längre, vilade när jag behövde, blundade och andades och peppade mig själv istället för att lyssna på musiken och försöka springa i takt eller tänka “bara en vers till”. Jag lyssnade på kroppen. Och sista biten kände jag mig lätt, tankarna rusade, rensades, sorterades och jag såg och kände allt runt omkring mig.

Hädan efter ska mina små joggingturer vara en njutning, inte ett jagande efter sekunder eller takter. Mer meditation och egentid, mindre prestation.

Sedan kommer jag ju självklart kolla statistiken när jag väl kommer hem, helt avgiftad är man ju inte.

    2
    @ 13:23 | Inga kommentarer

    En första maj.

    SATS, Sickla, vin på Medis

    Våren verkar ha lite beslutsångest i år och det inte första gången jag fastställer detta. Igår var en typiskt sådan schizo-dag. Jättevarmt (nästan så att mitt hår smälte) i solen och svinkallt i skuggan.

    Men det var en bra dag, generellt. Om man då inte räknar min nära-mensvärksdöden-upplevelse i Sicka runt lunch. Dessa barnafödarmanicker man har i kroppen kan verkligen stoppa all annan kroppsverksamhet när de bestämt sig för det.

    Anyways. Det blev träning (trots nummer 15 på väntelistan, folk måste varit trötta efter Valborg), det blev tyginköp till en kjol jag ska sy (för jag måste ju ha en annan hobby nu när jag jobbar med min hobby) och sedan åkte jag in till Söder för att sitta på Medis och sippa vin och snacka skit med ex-kollegan Johanna och Hanna i solen i ett par timmar.

    Slutet av aftonen spenderades sedan med att designa visitkort och hänga med min nya favoritserie, “Hart of Dixie”. Jag ska berätta mer om den senare, den är loveliness.

    Och det var den första majjen!

      0
      @ 13:24 | Inga kommentarer

      Lurifaxfredag.

      Lurifaxglad tjej efter bra möte.

      Idag är jag lite lurifaxig. Jag har varit på ett andra, mycket inspirerande, möte med Redaktörerna och vi är något riktigt spännande på spåren. Jag älskar dessa brainstorming-möten då man kan låta fantasin flöda fritt utan gränser och helt plötsligt snubblar man över riktiga guldkorn. Jag hoppas kunna avslöja mer längre fram!

      I morse, klockan halv sju, satt jag och Jenny på var sin spinningcykel medan Terese körde skiten ur oss i 45 minuter. Det var alldeles vansinnigt jobbigt men inte fullt lika dödenjobbigt som förra gången så det går framåt!

      Nu sitter jag och avnjuter eftermiddagskaffet på Bagel Street på Söder och filar på en presentation till en potentiell samarbetspartner som jag ska ha ett andra möte med nästa vecka. Perfekt plats för caféjobb. Gratis wifi, gott kaffe och inte överdrivet mycket folk.

      Jag lever verkligen i en liten fluffig drömverklighet just nu. Här vill jag stanna längelänge.

        8
        @ 9:26 | Inga kommentarer

        Att svetta skiten ur sig i ottan.

        05.20. Say what? Gomorron världen. #nofilter
        Vilken übermenschen den där @sparkibaken! Vidriga och härliga 45 min. #träning #spinning jenny

        Herre min je vilken morgon! Klockan 05.10 ringde väckaren och jag drog på mig de redan framlagda träningskläderna i någon slags minikoma. Klockan halv sex lämnade jag och Jenny lägenheten och tog sikte på SATS Hötorget för 45 minuters spinning. Med en sådan rivstart på morgonen känner man att man lever, vill jag lova.

        Terese är tillbaka som instruktör efter sin mammaledighet så jag fick nöjet att cykla med henne. Eller, nöjet och “nöjet”. Människan är ju övermänsklig! Jädrar i min lilla låda vad hon kör! När hon gapar “bara två låtar kvar nu!” så är jag redo att lägga mig ner och dö och spy. Simultant.

        Men nu, när jag sitter här vid mitt skrivbord och smygstartat arbetsdagen med Metro, kaffe och frukost, då känns det ganska så värt det.

        Hej och välkommen fredag!

          1
          @ 12:48 | 2 kommentarer

          En härligt ovanlig onsdag.

          Denna fantastiska vardagspoesi.Om ni undrar vad jag har ägnat min eftermiddag åt. #bubbles

          En ledig onsdag då solen skiner och man vaknar full med energi. Då skuttar man ned i tvättstugan det första man gör när man vaknar med det där Everestet av sunk som byggts upp hemma hos en. Och sedan under tiden tvätten tvättar sig själv så diskar man bort det andra monstret som bosatt sig på diskbänken. Och så dammsuger man och sedan är det dags att åka in till stan.

          Sedan pratar man med psykologen jättelänge och berättar om hur förvånansvärt glad man är med tanke på att livet inte kanske är så kuligt just nu. Och vi lägger upp en plan och jag kommer till en massa bra insikter.

          Och så åker man till SATS och lyfter en massa skrot och går brandmanstest i en jätteuppförsbacke med vännen och sedan får man glida ner i bubbelpoolen och bara blubblubb så länge man vill.

          Och sedan åker man hem och skypar med coola Göteborgsbruden och planerar alla möjliga äventyr och känner sig lite pepp inför framtiden.

          Sedan stensomnar man innan tio pga too much awesome på en dag. Så kan en härligt ovanlig onsdag se ut.

            6
            @ 21:02 | 2 kommentarer

            Putting in some me-time.

            Idag var det verkligen vår här i Stockholm. Solen sken från blå himmel och värmde mitt frusna anlete och jag kände hur längtan efter parkhäng och uteserveringar väcktes till liv igen. Det verkar som att vi överlevde vintern den här gången också!

            Idag har jag haft en sådan där härlig “jag-dag”. I förmiddags hade jag mitt första möte med min PT på SATS i Sickla. När jag blev medlem i höstas fick jag med något som heter “SATS You” som innebär att man får träffa en PT tre gånger som lägger upp ett träningsprogram till en och så följer man upp hur det går efter som.

            Efter upplägg och instruerande pustade och frustade och lyfte och rodde och hade jag mig i en och en halv timme tills varenda del av mig var spaghetti. Det faktum att jag dessutom tränade BodyCombat igår gjorde ju inte att kroppen var mindre slut. Men ack så skönt!

            Jag duschade länge, piffade och sedan gick jag åt och lunch med mig själv på Sushistället där i Sickla köpkvarter. Efter det provade jag skor i ca en timme och sedan betade jag systematiskt av alla butiker av intresse i gallerian. Jag tog min tid och stressade inte utan bläddrade och provade och myste. Det var så himla härligt! Jag shoppade inte så mycket men det var evigheter sedan jag bara gick runt i butiker sist utan att vara stressad.

            Efter att ha spenderat ca sex timmar totalt i köpkvarteret åkte jag hem, betalade räkningar, lagade middag, tittade på senaste “Bunheads” och nu sitter jag här och filar på min nya portfolio och ska piffa naglarna.

            Och så att få avsluta den här dagen med en alldeles perfekt solnedgång. Det är ju liksom bara pricken över i. Hoppas att ni har haft en lika bra dag som jag.

            Solnedgång

              5
              @ 22:59 | Inga kommentarer

              Och just. Och så åt jag en semla.

              Nu var det ju som så att jag hade tänkt gå ut starkt den här veckan eftersom jag har haft lite för många sjukdagar på sistone. Eller. Ni vet. Lite för många hej-min-hjärna-är-så-fuckad-att-jag-inte-kommer-ur-sängen-dagar. Och vad händer? Jo. Jag blir förkyld och sådär sjuk-på-riktigt-sjuk. Feber och sånt jox.

              Och vet ni vad det första jag tänkte igår morse när jag vaknade med jätteont i halsen och feberfrossa var? Jo, “skit också, jag som skulle träna ikväll!”. Dit har vi kommit alltså. Hurra? Hurra!

              Men det var lite flunsa-falskt-alarm (jag gillar att hitta på nya ord idag) så idag var jag på jobbet och jobbade på som en duracellkanin på crack (jag gissar att de är grymt effektiva). Och det var så himla kul att jag knappt ville gå hem. Men det ville min förkylning.

              Så jag gick hem och virkade och åt tacos och tittade på The Bachelor istället för att gå på teaterevent med Skugge & Co med Håkan. Så kan det gå i livet ibland.

              Och så ringde jag en person som jag saknar och inte har pratat med på så himla länga men hen vet tydligen fortfarande inte hur man svarar i telefon. Eller kommunicerar. Jaja. Så kan det också gå. Det hjälper inte liksom hur mycket man vill när den andra inte vill.

              Så det var den tisdagen.

              Och just. Och så åt jag en semla.

              Snorkramar på er.

              Jag tänkte, eftersom att ingen annan fotar semlor idag så gör jag det. Varsågod.

                0
                @ 20:30 | Inga kommentarer

                Jomen om man skulle cykla litegranna då.

                Spinning alltså. Holy mother. Om svett är fett som gråter så gjorde jag av med sisådär en hel ziljon fettdroppar idag. Kombinerat med ett corepass gav det kroppen rätt så rejält med stryk.

                Jag har inte varit på ett spinningpass sedan någon gång i krokarna av Dackefejden och då hatade jag det. Intensivt. Men jag känner någonstans att jag kanske kan lära mig att, om inte älska det, så tolerera det. Vuxenpoäng?

                  4
                  @ 22:00 | 4 kommentarer

                  Titta hon tränar! Och har ett och annat att säga om hälsohetsen.

                  Jag och mina fina puckon!

                  Efter ett Bodypumppass förra veckan med bästa Josse och Carin.

                  Jag har ett par dagar tänkt skriva ett inlägg om hur det går med min träning. Och så läste jag Kattas fantastiska inlägg om skryt och hälsohets och kände att tanken med det här inlägget tog en liten annan vändning.

                  Som ni vet så tog jag ju mig an projektet att lära mig springa i somras. Det gick ganska bra men sedan fick jag halsfluss och tatuerade mig och allt möjligt tjafs kom i vägen. Och det gick en månad. Och sedan blev det mörkt och kallt och halt. Och jag är feg för mörker och halka. Och så i november skaffade jag SATS-kort. Och jag boxades lite. Och sedan kom julen och maten och koman, ni vet. Och så gick det några veckor igen.

                  Men sedan hände något där efter nyår. Peppen infann sig. Och motivationen och orken och viljan och stjärnorna föll på plats och jag började träna på riktigt. Sådär tre-fyra-gånger-i-veckan-på-riktigt. Och jag prioriterade om. Bytte fokus. Till att producera mer endorfiner och mindre ångest. Till att bli starkare, gladare och piggare.

                  Och vet ni, jag är stolt över det här. När jag de senaste veckorna skrivit om min träning och mina prestationer på bloggen och Twitter och Facebook så är det för att jag är stolt. Och det är fan inte ofta jag är det. Det handlar inte om att skryta, inte om att vara bättre än någon annan utan bara det faktum att det här är mitt liv och mina prestationer och goddammit, jag tänker visa att jag ibland lyckas göra något som får mig att må bra.

                  Jag förstår inte folk som irriterar sig på människor som gör något bra för sig själv, som mår bra. Jag anser att sådana människor är den mest fantastiska inspirationen, att folk som är lyckliga och nöjda i själen sprider den känslan runt sig och smittar av sig av den. Hellre det än att läsa texter och åsikter av någon som är uppenbart bitter och sprider negativitet runt sig.

                  Så kan vi inte komma överens att antingen gläds vi åt varandra, eller så slutar vi bara läsa sådant vi inte är intresserade av, som vi inte mår bra av, alternativt kniper käft med vårt gnäll? Kan vi göra det?

                  Och så avslutar vi med en klyscha, för sådana är ju så goa.

                    9