En kväll i en park.

I fredags kväll hade jag sagt hej då till Coffice som stängde för semester och sedan gick jag, Mia och Sara till Collage för en slags StartUp MeetUp. Jag stannade ca så länge som det tog mig att hälla i mig min öl, sedan rymde jag fortare än kvickt på grund av den vidrigt höga ljudnivån. Varför i hela friden bjuder man in till mingel när man inte kan prata med folk för att musiken är överbedövande klockan sju på kvällen? Sällan blir jag så irriterad som på sådan idioti.

Istället gick jag och Mia och köpte picknickpizza och tog sikte på Vasaparken.

Häng i Vasaparken

Där hade en massa fina människor samlats, en liten Bleckan-reunion kändes det nästan som.

Josse och Fine

Anledningen till kalaset var att Fine var på besök i stan. Det skulle firas.

Micke

Micke var med.

Mia

Och Mia. Hur tokvacker får man bli?

Fredrik

Och Fredrik och hans skägg.

Jag

Och så jag så klart!

Patrik och Feltan

Patrik och Feltan hade roligt åt något.

Erica

Och Ninja twittrade, som hon så ofta gör.

Josse och Fine

Josse och Fine. Himla roligt pga båda heter Josefin/e.

Häng i Vasaparken

Och det var min finfina fredag!

überaw

Sisdådär en gång i månaden så träffas en helt gäng social-media-tomtar och twittrare på Amaranten på Kungsholmen och dricker vin och snackar skit. Så dit gick vi igår en sväng efter att ha svängt loss till ett Afro-pass på SATS. Lite så här såg det ut.

überaw

En hel drös människor hade tagit sig till Amaranten. Jag kände ungefär fem.

überaw

Bland dem Sara och hennes sköna polare från Pite.

überaw

Valsi var där!

überaw

Och så träffade jag Bobby för första gången. Himla härlig kille.

überaw

Emelie.

überaw

Jesper.

überaw

#tweetupsthlm och kärleken till sprit.

Jag har varit en alldeles ruskigt dålig bloggare i helgen. Jag skyller detta på att jag stått med målarfärg upp till armbågarna mest hela helgen. Jag har gått in in någon slags total renoveringsmani och även om jag försöker ta det lugnt och njuta av att “resan är målet” så att säga så vill jag ju att det ska bli klart typ igår.

Igår kväll tog jag i alla fall en paus från rollern och drog iväg till Eken för att hänga med lite härliga twittrare på #tweetupsthlm. De har ett nytt koncept nu som innebär lite skönt söndagshäng sisådär två gånger i månaden med halva priset på mat och dryck. Detta innebär att man kan lyxa till det lite och beställa sådana där goda drinkar som man sällan unnar sig annars. Och bartendern där (han på bilden), han var helt fabulous. Kärleken och precisionen som gick in i min Old Fashioned och Whiskey Sour (på bilden) var imponerande. Det tar ju sin lilla tid att göra drinkar så då är det lite skönt att inte ha den stressade lördagscrowden i ryggen.

Det var härligt att hänga både med gamla godingar som Mio och Jenny men också stifta bekantskap med nya stjärnor som Patrik och Fredrik.

En vinnande helg avslutad med en vinnande kväll med andra ord. Nu Linda nöjd chey.

#ggrally

Igår gick tidernas andra #ggrally av stapeln. Begreppet är en förkortning av Götgatsrally, och reglerna för detta kalas är enkla. En öl på varje pub på Götgatan från norr till söder på ca åtta timmar. 18 ställen och lika många öl senare ska en vinnare koras, och det är inte alltid det finns mer än en person kvar där i sluttampen. Det är inte alltid den personen är riktigt vid liv vid målgång.

Det låter omoget och aningen livsfarligt, och det må så vara, men det är en alldeles utmärkt anledning med att hänga med härliga människor och bli lite smålurig på kuppen.

Själv ägnade jag bara åt halvrally (en öl på vartannat ställe) samt att jag anslöt först på sjätte stoppet så mitt rally blev mer av en race på trehjuling. Men lika bra var nog det. Det är liksom inte lönt att försöka dricka ikapp med de här killarna.

Det var jättelänge sedan jag träffade Oscar så jag var gladare att se honom än vad bilden må indikera.

Christian var lekledare. En mycket hård (men rättvis) sådan. Det var lite “skynda, skynda, sju nycklar” över det hela.

PA och Mio körde halvrally. Men Fireball räknas ju inte riktigt så de pausade med det.

Hanna dök in paljettad och fabulous som vanligt.

Micke svensexades det för så de dök in och joinade oss.

På Snaps satt vi ute en stund. De här killarna la i en extra växel.

Och Mio var ruskigt glad över något.

PA.

Sedan åt vi lite mat på 54. Fredrik var med.

På Broder Tuck var det himla festligt med färglampor i palmerna.

Håkan var med och vi pratade toklänge om hjärtesaker. Jag gissar att han minns ungefär 10% av vad som sas.

David.

Malin.

PA.

På typ näst sista stoppet joinade Jenny och Martin. De vann inte.

Pa och Mio, och ungefär på den här noten avslutades kvällen. Man skulle kunna kalla det succé.

Parktweetup

I lördags ställdes det till med tweetup i Tantolunden. Jag har träffat så himla många underbara människor genom twitter så jag tänkte, varför inte några till? Det finns ju liksom så gott om dem.

Här är några av det finfina folket på plats. Frippe och Patrik och hon den trilskna och hunden Bob och Sanna med flera.

Emma hade finaste tröjan och hatten.

Och Ninjan var där också. Hon är fin.

Jag fick vara hundvakt till Nonsenspojkens vovve en stund och han var så söt så jag nästan kolavippade.

Och sedan lavjade Victor och Patrik en liten lustig sak som hon den trilskna tydligen haft för sig. Mycket avancerat och minst lika roligt.

Luftballongerna gled över parken. Kraschade även nästan.

Sedan gick vi mot Liljeholmen när solen gick ner.

Vi skulle nämligen till Färgfabriken och titta på Jonathan Johansson. Färgfabriken kändes lite som ett ställe vi var på i Brooklyn för två år sedan och tittade på en spelning. Nostalginivå hög.

Jag stannade dock inte så länge utan virrade omkring i en halvtimme och försökte hitta Liljeholmens tunnelbana men misslyckades och tog taxi hem. För jag har ju varken GPS eller kartor i mobilen. BRA LINDA.

Hej Amerikanot!

Nu har Tristan (ni vet, han från Amerikat) landat i Stockholm. Han kom i torsdags eftermiddag och sedan hade vi en himla fin kväll. Lite så här såg den ut.

Det här är Tristan. Vi satte oss på Medis i solen och drack öl.

Och så kom Åke en sväng. Han hade varit i Paris och fått långt hår.

Sedan gick vi till fantastiska lilla Sardin vid Nytorget och drack Sangria och åt tapas. Och sedan skulle Amerikanot introduceras för #bleckan.

Han såg lite rädd ut först, men det blev bättre. Hamid tog hand om honom.

Vi invigde uteserveringen och Staffan och Erica var glada.

Och så kom Martin. Han hade köpt en tavla och var himla glad över detta.

Jenny och Björn kikade förbi och var sådär turrturriga och nykära.

Jag var så klart med också. Och jag fick kramas med Erica och Tristan.

Kramas gjordes det en himla massa. Martin och Robin ville också kramas.

Och så började det bli lite mörkt och då kom Emelie och Johanna förbi.

Och Martin försökte visa mig något på iPhonen. Ingen aning vad men det var säkert viktigt.

Sedan gick vi en sväng till Nada. Johanna och Veronica följde med.

Och David var där med.

Och sedan skulle vi gå hem och helt plötsligt låg Martin och Ellinor i en hög på marken och det hela var jättetokigt. Men det har jag så himla konstiga bilder på så de håller jag för mig själv.

A night of firsts. #bleckan.

Efter torsdagens förhandsvisning av Treater åkte jag så klart till #bleckan. Allt annat vore ju liksom bara lite mer fel.

Christian var där. Vi tycker om Christian.

Och Mia hängde med från Treater. Vi gillar Mia med.

Fredrik och hans skägg var så klart där. Och Klasa premiärade. Jag tror han trivdes.

Staffan och Erica.

Jonas kommer nog hälsa på lite oftare nu när han jobbar en massa i Stockholm. Det gillar vi.

Veronica och Sanna. Fina.

Och John. Han var också ny. Och bra. Vi gillar honom med.

Slutsats? Vi gillar alla på #bleckan. Så är det.

#tweetupsthlm

Alltså. Twitter. Vilken grej liksom. Så många härliga människor. Och när man så klämmer in ca 500 sådana på Hilton Slussen, ger dem mat och öl och varandra, då är det ju bara bäddat för succé.

Igår var det dags för årets första #tweetupsthlm på nämnda Hilton. 470 anmälda själar. Man kan ju lugnt säga att rekordet från mitt förra besök är slaget och mer därtill. Så himla kul att träffa mina finaste och även en massa nya härliga som man bara bekantat sig med i skriftlig form tidigare.

Kameran fick stanna i väskan igår och jag förlitade mig istället på iFånen och instagram. Därav vampyrögonen.

Det var en bra kväll igår. Rakt igenom. Det var ett tag sedan jag hade en sådan riktig 100%:are. På riktigt.

 

Andreas och jag. Mio och Lena.

 

David som har ett twitterkonto men inte twittrar så mycket. Och så Erica mellan dubbelgångarna Christian och Feltan.

 

Staffan på Eken dit vi gick där de körde ut oss från eventet. Och så Feffe och han till vänster.

Nya och gamla förmågor. Katarina, Emilia, Andy, Linus, jag och Christian.

#gbgtramz

En roadtrip med rätt människor kan onekligen vara grunden till magont på grund av asgarv. Detta blev jag varse i fredags då jag, Jenny och Fredrik hoppade i lilla Minin och tog sikte på Göteborg. Och jag säger bara det, ska ni sitta fast i en bil i fem timmar (närmare sju den här gången på grund av bilkön från helvetet mellan Norrköping och Linköping), då ska ni göra det med de här människorna. Så mycket värme och skratt att bilstackarn nästan sprängdes inifrån.

Till slut kom vi till Göteborg i alla fall. Och till Hanna som jag skulle bo hos. Hon har typ världens finaste kisse, Alice.

Så här ser Alice ut. Hon är pytteliten och aningen rastlös ibland.

På fredagskvällen åt vi middag hemma hos Hannas pojkvän vars soffa, som jag sedan sov i, är stor som ett hav.

På lördagseftermiddagen, efter en sväng till Erikshjälpen där jag fyndande jättegamla böcker och en kappa, mötte jag upp Jenny för att ta en fika.

Och köpa en väldans massa lördagsgodis. Jenny, som sist jag såg henne precis hade blivit mamma till en liten Tindra, gillar lördagsgodis.

De färgglada godisarna är bäst.

Sedan flanerade vi lite på stan.

På kvällen hamnade vi, efter en liten felkalkylering i bordsbokandet, på Vino Pasta. Och tur var väl det. Den här lilla härligheten hade vi inte fått på tapas-stället.

Jenny var med, så klart.

Och Fredrik.

Och jag. Hej!

Hanna.

Och Elin som jag träffade för första gången. Hon var tokrolig.

Karin var också med.

Efterrätten var sådär god så att håret på armarna fick lite knäpp.

Och så dök Ida upp!

Och så twittrade vi lite. Sedan hade jag haft nog av äventyr för en dag och gick hem och la mig i den där havs-stora soffan igen. Och sedan på söndagen tog vi bilen hem till Stockholm.

Tack Göteborg för en finfin tramz-helg!