September närmar sig med en rasande fart och det börjar väl så smått bli dags att boka flygbiljetter för det här äventyret. Och som alltid vill ju mycket ha mer. Den initiella tanken var 3 månader i New York och sedan vidare till Bali. Men efter ett samtal med en van globetrotter härom dagen så har kugghjulen börjat snurra åt ett lite annat håll.

Jag skulle ju egentligen vilja se så mycket mer av USA än New York, men 3 månader är ju max i landet eftersom turistvisa är det enda jag kan få just nu. Så nu tänker jag, lite löst sådär, 2,5 månad i New York, en vecka i LA och en vecka på Hawaii. Och när jag ändå är på Hawaii så drar jag västerut över datumgränsen (får man en dag eller tappar man en då?) och vidare till Bali (eventuellt via Fiji eller Nya Zeeland). En månad där och så kanske en sväng via Indien eller Thailand och så hem igen. Hur låter det?

Men så är ju frågan hur man på smidigast vis syr ihop en sådan här mastodont resa? Enkelbiljetter är ju lite kruxiga ting och flygbolagen verkar ju, trots askmolnstider, växa på träd. Så då tänker jag Kilroy eller STA, iom att jag kommer vara student till hösten känns ju det som vettiga alternativ.

Jag känner mig aningen rådvill och det finns ju tonvis med globetrotters där ute, så speak up! Råd, tips, do’s and don’ts?

6 kommentarer

1

Stressdagbok, dag femtielva.

Jag blir galen. Konstant nervig och hjärtklappning och ont i magen. Aaaandaaas säger folk, men jag har en tendens att glömma bort det.

Jag behöver slappna av. Hur gör man det? Jag har inget badkar. Musik gör mig allt annat än lugn. Kan inte fokusera på en bok. Förut åt jag alltid onyttigheter för att slappna av och sånt har jag ju slutat med. Röka på kanske?

Vad gör ni när världen snurrar lite för fort? Avslappningstips my way please.

7 kommentarer

0

Det finns en Facebookgrupp som heter “Alla vi som älskar att duscha varmt!”. Till skillnad från de som älskar att duscha kallt då eller?

Inga kommentarer

0

Men vänta nu.. vad… vad är det där? Det kan väl ändå inte.. nä.. kan det…

.. är det.. himlen?

Inga kommentarer

0

Idag undrar jag över varför man får ont i magen när man blir nervös. Och varför man blir så ledsamt deprimerad när det är grått och trist ute. Och varför det måste vara så satans grått och trist ute.

Sedan undrar jag varför jag aldrig kan göra någonting okej. Varför allting måste vara så perfekt och få alla andras godkännande och varför jag inte bara kan sitta i min kreativa mysbubbla och tycka att det jag gör är perfekt och bra för mig, även om det kanske bara är okej för andra.

Det vore så skönt att kunna slappna av ibland.

4 kommentarer

0

Jag funderar lite till.

Jag tänker på olika roller man har. På jobbet är man en person. Med vänner en annan, med bekanta en tredje. Med (eventuell) pojkvän en fjärde. Men familjen är jag nog som mest mig själv.

Och så undrar jag; vem är jag på bloggen? Hur framställer jag mig själv? Och ännu mer intressant, hur uppfattas jag?

Ni som aldrig träffat mig, hur tycker ni jag verkar vara? Smådryg? Gnällig? Sprudlande happyhappy? Desperat? Och ni som känner mig mer eller mindre, är jag som jag verkar på bloggen eller är jag totalfejk och småschizo? Blev ni förvånade, ni som lärt känna mig på bloggen och sedan irl?

Mia sa precis att jag är “Rolig och normal. Du skriver sånt som folk vill skriva men inte vågar.” Det tyckte jag var en väldigt fin komplimang. Även om jag tycker att jag fegar väldigt ofta.

5 kommentarer

0

Några saker som konfunderar mig just nu:

• Vad är teoribildning?
• Varför får jag en inbjudan till en filmpremiär men de skriver inte vilken film det är?
• Varför finns det bara 24 timmar på ett dygn när jag skulle behöva det dubbla?
• Hur sparar jag 100 000 på ett år?
• Vad ska jag äta till middag ikväll?

3 kommentarer

0

• Varför mår jag illa?
• Jag köper ett fem-pack galgar banne mig varenda gång jag är på IKEA (vilket är rätt ofta). Likt förbannat så är de alltid slut när jag ska hänga in tvätten. Varför? Jag vill även tillägga att jag inte köper fem “galgplagg” i månaden. Matten går liksom inte ihop.

1 kommentar

0

Först och främst vill jag säga att jag älskar er som kommer hit, läser och kommenterar i stort sett dagligen. Ni är alltid snälla och fina och jag tycker om er så mycket. Men.

Jag har länge undrat.

Jag har bloggat sedan 2005 (på svenska, sedan 2001 på engelska), stadigt dagligen. Jag följer bloggbokens alla regler (förutom det där med att nischa sig, och provocera. Kanske ska börja skriva fula ord oftare.) och ändå sitter jag här med mina 200-300 besökare per dag. När Kenza länkade till mig hade jag över 5000 på en dag. Då kan ni ju bara räkna ut hur många hon har. 300 kan kanske låta som enorma mängder för vissa, men tro mig, i bloggvärlden är det en fis i rymden.

Så jag undrar. Helt ärligt. Vad är det med min blogg som är frånstötande, som gör att folk kommer hit och vänder? Är jag inte intressant? Är jag icke bloggattraktiv (jag kan svära på att babebloggare får fler besökare)? Skriver jag för knasigt? Vad är grejen?

Fast jag gillar inte elaka kommentarer. Konstruktiv kritik däremot går bra. Men säg inte jättedumma saker, då blir jag ledsen och lipar.

Så? Vad säger ni? Vad är bra? Vad är dåligt? Vad ska jag ändra på? Och vad ska jag för allt i världen inte röra?

17 kommentarer

0