Jag skulle kunna spy en massa galla över kommersialismen som är Alla Hjärtans Dag. Den påtvingade gullandet par emellan och diskrimineringen av oss som inte har någon att hålla i handen. Men det finns det så många andra bittra själar som gör och jag orkar liksom inte bry mig tillräckligt. Yey love, liksom. Jag kör på den istället.

Och jag fick ju faktiskt fira lite igår. Finafina Marcus bjöd ut mig på indiskt där jag plågade honom med alldeles för många bilder från min resa, vi pratade om livet och kärleken och så åt vi alldeles galet god mat. Sedan gick vi vidare till Public, som förmodligen är mitt favorit-hänga-och-ta-ett-glas-vin-ställe i Övik. Här har de lyckats med både inredning, sortiment och stämning. Maten kan jag dock inte säga något om, den har jag inte provat.

Tack Marcus för en finfin kväll! Ett bra avslut på Övikstiden.

2 kommentarer

1

Nätkärlek. Så himla bra är den. Så dagen till ära tänker jag bjuda på några fina texter om kärlek hos några fina bloggare där ute. Håll till godo. Och kramas.

Katta Kvack

Det är snart sju år sedan och jag känner fortfarande fjärilarna. Ännu mer nu till och med. När han tittar på mig och ler, när han skrattar, när vi kysser varandra, när han kramar mig så hårt att jag nästan får klaustrofobi, när han tröstar mig.

Så himla kär i honom. SÅ HIMLA KÄR!

Miss Baglady

Vuxna människor kommer fram till saker tillsammans. Att vi älskar varandra och vill vara tillsammans. Och att han är den enda som fått mig att känna allt allt allt. Att jag har en vän, en älskare, en någonsomväntar, en någonsomsaknar, en någonsomskrattar. en någonsombryrsigom. en någon som ger men inte tar.

Nio till fem

Om du inte vill så behöver du inte, sa du och jag blev teatralisk och viftade med armarna och sa att jag vill jag vill men lite i taget. Och sedan tog jag ditt huvud mellan mina händer och tryckte vara pannor mot varandra. Du kysste mig försiktigt men tog en taxi ensam hem.

Michaela Forni

Jag tycker tillsammans på riktigt och länge smakar så mycket bättre än i början. När man kan varandras dofter. Känner varandras smaker. Kan födelsemärkenas placeringar utantill. När man inte tänker utan bara är med någon annan. Det är det bästa. För när det är rätt blir kyssarna bara bättre. Fjärilarna bara fler. Skämten bara roligare. Jag gillar inte i början. Jag gillar när man vet och känner och kan.

3 kommentarer

1

Halva Hollywood är med i “Valentine’s Day”. Åtminstone känns det så. Det är så många parallella handlingar att man blir helt snurrig.

Jag läste manuset innan jag såg filmen och hade rätt höga förväntningar, det hade kunnat bli riktigt bra. Jag säger inte att det är dåligt, inte jättedåligt i alla fall, men mycket av “fluffet” som ligger mellan själva handlingarna känns mer som en parodi på kärlek och romantik än något annat.

Filmen är inget mästerverk, men det hade väl ingen väntat sig heller. Det är fluffigt och relativt förutsägbart, precis som en romantisk komedi ska vara.

Det kan också vara jag som är lite cynisk.

Julia Roberts har utan tvekan den bästa och mest rörande storyn. Detta säger jag inte (enbart) för att jag är partisk, det är faktiskt sant. I hennes sista scen får jag tårar i ögonen, något jag inte direkt hade väntat mig. Hon och Bradley Cooper interagerar väldigt bra och de har båda oväntade twists i slutet av filmen.

Överlag är det för mycket folk med i den här filmen. Det är inte direkt jobbigt för att det blir för mycket att hålla reda på (handlingen är inte överdrivet invecklad) utan för att man inte hinner få någon känsla eller sympati för karaktären. Och när det så blir dramadrama så köper man det inte riktigt, det känns väldigt ansträngt. Och i slutet när allas säckar ska knytas ihop tar det tiiiid.

Taylor Swift är mycket möjligt den sämsta skådespelerskan någonsin. Det var plågsamt att se.

Jag var lite förvånad över att jag gillade Jessica Biel i den här, men hon har roligt material att jobba med. Jag älskar Jennifer Garner, men hennes roll är rätt trist. Min favorit (utöver Julia) är Anne Hathaway, hennes telefonsex-scener är skitroliga!

Vad du än gör, missa inte den fantastiska “Pretty Woman”-referensen i eftertexterna. Filmens bästa ögonblick, no contest.

2 kommentarer

0

Så var lovey-dovey-dagen här igen. Eftersom jag inte har någon pojke att hångla upp så passar jag på att ge en massa kärlek till mina fina bloggläsare, mina vänner och min älskade familj istället! Lövv joo!

Inga kommentarer

0

Knappt har hela “Duplicity”-hysterin lagt sig här på bloggen så kommer nästa Julia-våg. Prepare yourselves to be drowned. Nä, riktigt så extrem och skräckinjagande ska jag inte vara, jag ska bara bjuda på en liten trailer. Julia är med i den, inte jättemycket, men litegrann. Och ja, det här är en romantisk komedi. Man får kalla den så. Eller chick flick. Det är vilket som. Varsågod, Valentine’s Day.

(Fan, nu hoppade mitt P av tangentbordet igen. Den där nya datorn är välkommen.)

Ja, det är Julia Roberts jag pratar om då. Om någon missat det. Och filmen kommer i februari. Lagom till Alla Hjärtans Dag. Duh.

Inga kommentarer

0