Browsing Tag

vinter

#Livet

Solkysst skog

De senaste dagarna har det kommit rejält med snö här i Stockholm och både igår och idag tog jag och Leia tillfället i akt att njuta av det vita fluffet med en långpromenad i skogen.

De här bilderna tog jag igår och inatt har det snöat ännu mer så granarna är ännu mer snötunga. Det är helt vidunderligt vackert och ger mig liksom ett sådant lugn. Som att jag vandrar igenom en plats där varelser sover djupt under snötäcket.

Idag är det molnigt men igår sken solen genom glesa grankvistar. Leia kom dock hem med halva snötäcket som bildat snöbollar som fastnat i hennes päls och tassar. Man får stanna ungefär var hundrade meter för att peta loss snö och is som gör ont i tassarna när hon går. Men ÅH så lycklig hon blir när hon får skutta loss sedan! Greken som älskar snö. <3

Hej!

Nu ska jag få undan lite jobb och sedan ska jag piffa mig och åka in till stan för första gången på en vecka. Jag ska äta middag med några vänner och sedan kanske till och med gå ut en sväng på klubb! Ja, exakt socialt utsvulten är jag.

#Livet

-16

Okej, det är inga -30 som Jonna skryter med men -16, det känns banne mig i kinderna det också. Men det är ju rackans vackert, speciellt när solen kliver fram bakom molnen efter flera dagars snöstorm. Nu ligger jag dock nedbäddad med pyjamas och strumpor, burr!

Efter att ha legat inne råförkyld hela veckan så var den här skrutten tvungen att knalla iväg till centrumet och inhandla förnödenheter denna torsdag. Jag satt och skulle lägga en beställning för hemkörning från Coop igår men då levererar de inte förrän på måndag?! Det här med röda dagar alltså. Vilket trams.

Men till andra peppigheter.

På måndag flyttar jag in på mitt nya kontor. Alltså, jag kan knappt fatta det. Ni som lyssnar på “Vad fan håller jag på med?” vet ju om detta redan men jag ska alltså bli med kontor. Det känns typ nästan större än Riksdagen. Eller, nej, inte egentligen, men shit – ett eget kontor! HELT eget! Inget ledset skrivbord jag hyr någonstans utan en helt egen lokal! Som JAG får inreda! Som JAG får sätta upp tavlor och SCRUM-scheman på väggarna i! Som JAG får välja hyresgäster till (mina medlemmar så klart!). Som JAG får bygga studio i! Jag la ut annonsen idag i medlemsgruppen och redan är typ hälften av platserna uppbokade. Så jävla kul det här ska bli!

Det har varit så himla skönt att jobba hemma den här veckan och bara mjukstarta. Jag har jobbat massor, typ duschat en gång på hela veckan och bara såsat runt i myskläder i sakta mak. Perfekt uppladdning inför nästa vecka då året börjar på riktigt. Jag lovar att duscha oftare då.

#Livet

Den första snön

Och så kom den. Den första snön. Som en vindpinande och mjuk överraskning. 

La sig som ett ljust täcke över den mörka världen. 

Och jag och Leia följde Carin till bussen och snön blåste horisontellt i ögonen på oss så tårarna rann, till och med Leia kisade ansträngt men traskade glatt på.

Men så på vägen hem gick vi i medvind. Och snön hade redan täckt spåren vi gjorde på vägen dit. Och även fast bilarna körde förbi hade allt blivit så tyst. Dämpat. 

Och så det där efterlängtade knorrandet under skosulorna. Som jag älskar det ljudet. Och Leia som stoppar ner nosen i snön och frustar till för att hon fått snö i nosen. 

Den kan få komma nu, vintern. Även fast jag inte köpt vinterskor än så är jag redo. För ljuset. För fluffet. För att, ja, romantisera lite. 

Hunden & katterna Vanligt strunt

Äntligen helg.

Tvättstugeutsikt.Morgonpuss!

Lördag. Ca 15 grader kallt ute och strålande sol. Jag vaknar av stickig kattpuss och en tvätthög stor som Mount Everest som skriker efter uppmärksamhet. Således är klockan snart ett och jag är snart klar med tvätten och ska tag i dammråttorna som även de kräver behandling.

I övrigt är planerna för helgen väldigt lugna och fina. Promenad i solen, träning och så ska jag försöka komma ihåg att köpa de där jädra batterierna. Vad hittar ni på?

Små ovanligheter

Snöängeln.

Snöängel

Att kasta sig på rygg i snön och veva med armar och ben för att sedan ligga och titta upp på de sakta vajande, nakna trätopparna med tystnaden och mörkret runt sig.

Sådana stunder känner man att man lever.

Mitt Sthlm

Snökaos.

Snökaos i Stockholm. Pendeltågen går inte, tunnelbanan har fått snöhicka och nu är även bussarna utifrån mig i förorten inställda.

Happ, jag drar väl på mig onepiecen, tänder ljus och jobbar lite från soffan och dricker te då.

Vänner och Familj

Holding myself in contempt.

Jag önskar att jag kunde säga att det gick över. Att jag vaknade imorse och kände mig stark och pepp och gick till jobbet med ett leende på läpparna.

Så blev det inte. Istället drömde jag mardrömmar hela natten och vaknade av att jag grät.  Ångesten satt som en snara runt halsen och jag kom inte iväg till jobbet. Jag fortsatte gråta. Tankarna om otillräcklighet, självförakt och ensamhet bara fortsatte mala.

Fina Maria tog med sig Eddan och kom ut för att försöka lyfta mig lite. Vi tog en promenad i ett fantastiskt vinterland, åt lussekatter och drack te och jag fick sniffa bebis. När han skrattar och skiner som en sol mot en kan man nästan inte må dåligt.

Men så gick de, och så lade sig tyngden över bröstet igen. Idag är en sådan dag som bara känns hopplös. Då jag inte kan andas. Jag såg mig själv i spegeln och såg ihålig ut. Själlös.

Och det är typ status just nu. Varsågod för ett fantastiskt opeppigt inlägg. Men med en fin bild.

Mitt Sthlm

En ångande Riddarfjärd.

Igår var det ruskigt kallt i Stockholm. Från att vara höst och upp emot tio plusgrader så gick det till att bli tokvinter och minus femton på under en vecka.

Denna hastiga väderförändring förde dock med sig ett underbart vackert naturfenomen. Hela dagen igår steg ånga ur Riddarfjärden, det var helt fantastiskt. Nästan som flytande dimma. Så vackert.

Balsam för själen

En snölykta på balkongen.

Och så kan det te sig så att man blir så till sig av snön att man får för sig att knalla ut på balkongen klockan halv tolv på natten i stövlar och handskar och bygga sig en snölykta.

Vissa skulle säga att man är småtokig då. Jag säger att det är sådana saker som gör att det känns att man lever.