Aldrig nöjd eller aldrig nöja sig

Förra veckan var jag med i PT-Fias podd “Ofiltrerat”. Fia (Sofia Ståhl) är även med i MIN podd “We Are Influencers” den här veckan men det har inte med saken att göra (dock är det en väldigt bra intervju så den får du gärna lyssna på här!).

Fia är sedan ungefär ett halvår tillbaka min coach. Coach, terapeut, person-jag-öser-mina-tankar-över. Den personen. Det var henne jag precis börjat gå hos när jag hade mitt “svärdet i stenen”-moment i höstas och vi har grävt i många delar av mitt psyke tillsammans. Vissa gånger är det stort och banbrytande. Sådär att man nästan känner själen växa i realtid.

Sedan har vi andra gånger. Som senast förra veckan då jag satt och grät större delen av vårt samtal och gnällde över att jag “vill inte vara med” (i samtalet alltså, inte i livet). Så det är inte alltid man håller den där nivån av mognad som man kanske tänker sig att folk håller när det kommer till mental och känslomässig utveckling. Högt och lågt alltså, som livet är mest.

I alla fall. Tillbaka till podden.

Eftersom Sofia ju har rätt bra insikt i mitt känsloliv gick samtalet ganska snabbt in på djupare områden och ett ord som dök upp om och om igen i mitt vokabulär var “nöjd”. Så pass till nivån att Fia frågade:

“Det ordet som återkommer väldigt många gånger när du pratar är “nöjd”. Är du verkligen så nöjd?” (Eller något liknande i sann hjärnskrynklaranda.)

Det här är något jag tänkt på mycket. För jag känner ofta att många blandar ihop “nöjd” med att “nöja sig”.

Senast härom dagen i ett samtal på Clubhouse var det ett samtal om att vara nöjd och därför inte har motivation att sträva vidare.

Jag ser det som två helt olika saker.

Att vara nöjd handlar om just det. Att vara nöjd. Att vara tacksam. Att kunna luta sig tillbaka, se på allt man har och vad man åstadkommit och känna en stolthet, ett lugn och liksom kunna landa i det.

Att vara närvarande i livet där man är och inte känna en dragning därifrån eller en tanke av att “jag hade varit lycklig bara jag hade /bott på den platsen/haft pengar/varit smal/haft en partner”. Att inte vilja vara någon annanstans. Jag antar att det är lite mindfulness fast i lite större penseldrag?

Att nöja sig är något helt annat. Att nöja sig är att sitta fast på en plats där man är allt annat än nöjd men kanske inte känna att man förtjänar bättre? Eller att man orkar ta sig an utmaningen det innebär att levla till nästa nivå?

Jag tänker att vi människor är byggda för utmaningar. Vi är inte byggda för att nöja oss. Vi vill vidare. Så utmaningen som jag ser den är att vara nöjd men aldrig nöja sig. Att hitta ett lugn och en tacksamhet i platsen där man är men ändå vilja sträva efter utveckling.

Sedan behöver det inte nödvändigtvis handla om materiella eller ytliga ting utan snarare om mental utveckling (i alla fall för mig). Även om jag gärna skulle vilja ha en gård med ladugård i framtiden. 😉

Det här citatet från “The West Wing” har fastnat hos mig och jag tycker det stämmer så bra (väldigt amerikanskt men håll ut):

“‘Cause it's next. ‘Cause we came out of the cave, and we looked over the hill and we saw fire; and we crossed the ocean and we pioneered the west, and we took to the sky. The history of man is hung on a timeline of exploration and this is what's next.”

Så ja, jag är nöjd. På så många områden i mitt liv är jag djupt nöjd och tacksam. Det betyder inte att jag tänker nöja mig och stanna upp där jag är nu. Jag vill vidare, jag vill upptäcka och erövra och utvecklas. Och samtidigt landa på varje nytt trappsteg och vara skitnöjd där och då.

It's what's next.

En vinterdag på havet

210214 - Gullvik

Denna söndag! Vilken söndag! Vilken dag! Vilket liv!

Ungefär så här euforisk kan man bli av en utflykt, en massa sol och en kaffetermos. Och ganska många procent av min familj.

Jag, mamma, Johan och Leia har idag varit på utflykt till Gullviks havsbad där kommunen har plogat upp en skridskobana men man kan också bara knalla runt på havsisen om man vill. Så det gjorde vi!

210214 - Gullvik

Vi var inte direkt ensamma om denna enastående idé. Parkeringen var KAOS, det stod bilar överallt och jag tror hälften av dem inte stod på platser som var ämnade för parkering. Men stämningen var ändå god. Om man inte räknar när fem bilar ska försöka backa 100 meter för att det är stopp. Men tycker ändå vi samarbetade bra!

Dock, tips från coachen: ska du åka hit på en helgdag då det är ljuvlig sol? Åk så du är där före 10 eller efter 14. Vi kom 12.15 och då var det kaoz.

210214 - Gullvik

Allt jag såg var skotrar överallt och jag blev så sjukligt avundsjuk. Jag sålde ju min skoter för några veckor sen. Den följde med huset när jag köpte det och jag har aldrig ens startat den för den hade inget batteri och jag kan inget om skotrar blablabla men nu känner jag att fan, man kanske borde ha en skoter?

210214 - Gullvik

Mamma pekar på Munkudden tror jag. Det var åt det hållet det var plogat i alla fall och den vändan vi gick. Nån kilometer eller så, väldigt överkomligt.

210214 - Gullvik

Sol, hav och Höga Kusten. Vad mer kan man önska liksom?

210214 - Gullvik

En glad mamma kanske? Det fick man också!

Mamma är väldigt svår att få bra på bild. Men så drog brorsan bara av en bild i förbifarten när han fotade mig och så blev den så här fin. Fina mamma! Så här ser hon ut på riktigt liksom.

210214 - Gullvik

Alla möjliga transportmedel fanns på isen. Skridskor, långfärdskridskor, skidor, spark, skoter – och cykel! Lite underligt men kör i vind.

210214 - Gullvik

Efter promenaden var det fikadags. Leia var Ferdinand som vanligt och spanade och njutade.

210214 - Gullvik

Kaffe, smörgås och bulle med sol på snoken. Inte dåligt.

210214 - Gullvik

Varför smakar allt SÅ mycket bättre utomhus?!

210214 - Gullvik

Och det var den alla hjärtans dagen. Så glad att det blev en sån dag då man fick tummen ur och faktiskt tog tillvara på dagen. Lite roligt att jag, förra året på alla hjärtans dag, också hade en utflykt på isen. Poetiskt liksom.

Hoppas du haft en fin dag. Puss!

Första veckan i februari

Äntligen är det slut på årets tristaste månad! Eller är januari lite som måndag? På ett sätt blääää men på ett sätt lite nystart och ny energi? Det skulle betyda att februari är som tisdag och tisdag är min sämsta veckodag. Förlåt tisdag, det är inte du, det är jag.

IMG_9715

Jag har hittills åkt spark nästan varenda dag i februari. Just nu är det sånt där perfekt sparkföre. Lite is men inte för mycket och så glider det alldeles utmärkt. Tills man kör på en av de 10 gruskorn som finns på vägen och då är det tvärstopp och så blir det heimlich över styret. Ej skönt.

IMG_9709

Jag har redan hunnit plöja en säsong av en ny serie på en vecka! Har slutat räkna hur många serier jag har sett det senaste året. Det är nog ett dussin i alla fall.

(Och om du undrar varför jag tittar på datorn och inte på teven så är det för att tv-dosan blev knäpp och ville inte sluta höja ljudet men nu har jag köpt en ny så crises averted.)

Nu senast var det i alla fall Snowpiercer och jag är mycket positivt överraskad. Hela den här post-apokalyptiska genren kan ju gå lite hur som helst men detta var riktigt bra! Blev väldigt sugen på att se om Westworld men har en HBO-paus till förmån för Viaplay. Känner att jag inte riktigt kan rättfärdiga mer än tre streamingtjänster samtidigt.

IMG_9750

Min nya obsession är suröl. Det är som surt godis i flytande form – jag älskar det!! Den här är en ny favorit tillsammans med bland annat “How to tear down this wall”. Älskar namnen på suröl, de är liksom lite extra skojiga.

IMG_9754

En kväll var det norrsken som jag tog en bild på med mobilen från sovrumsfönstret. Den här formen har jag aldrig sett förut, var nästan som en rak kant rakt över himlen? Helt bananasvackert.

IMG_9756

Var tvungen att ta en bild på Leia här en morgon när jag satt och hade mediterat. När jag är i köket så lägger hon sig här, under bordet, med huvudet på brädan där under. Så sött och knäppt?

IMG_9759

Åkte till Gideå en kväll för att hämta ut ett paket och var tvungen att stanna och fota solnedgången. Är det inte fantastiskt hur man (jag) aldrig slutar förundras över hur vacker solnedgången är? Hur liksom moder natur bjuder på detta dagligen (när det inte är molnigt i alla fall). Så bjussigt.

IMG_9815

Kom hem med den här! Jag var ju så klart tvungen att beställa en inramad förstoring av den fantastiska bilden som Elin Nerpin skapat. Jag älskar den så mycket! Och nu hänger den på kontoret och gör mig glad varje dag.

IMG_9763

Men alltså titta på henne! Lilla gumman. Så kränkt.

I fredags var vi till slut till veterinären (efter att ha bokat om typ tre gånger pga sjukdom) för att Leia skulle ta bort tandsten. Ja, jag har varit väldigt dålig på att sköta hennes tänder så det blev tre små framtänder och en kindtand som de fick ta bort men nu är hon så fin i truten! Och jag nästan 6000 fattigare. 🙃🙃🙃

Men hon var lite medtagen efteråt. Och hade inte riktigt vant sig vid att vara tre framtänder kort så tungan stack ut där framme och så var hon lite vinglig. Min lilla älskling. Man ska inte skratta åt henne men hur skulle man kunna låta bli?

Och sen blev det helg men det tar vi en annan dag.

Clubhouse: vad, varför och hur?

Det är frågan på allas läppar just nu – vad är Clubhouse? Det nya sociala mediet har tagit Sverige med storm de senaste veckorna och jag tänkte reda ut det basics. Häng med!

Vad är Clubhouse?

Clubhouse är ett socialt nätverk helt baserat på ljudsamtal. Jag brukar jämföra det med en podd eller ett radioprogram du kan hoppa in i och lyssna på men även joina in i samtalet. Men det är bara ljud. Och bara live. Ingen text, inga bilder (förutom din profilbild), ingen video. Och inga repriser. Allt är live och missar du så missar du. Något som också skapar enorm fomo (fear of missing out).

Just nu finns appen bara för iOS (iPhone) och är “invite only”, man måste alltså ha en inbjudan från en annan användare för att få tillgång till nätverket.

Hur funkar Clubhouse?

Får du väl en eftertraktad invite så skickas den till ditt telefonnummer, något som är lite annorlunda då de flesta tjänster baseras på mailadress. Du registrerar dig, väljer användarnamn och profilbild samt, om du vill, skriver en profiltext. Du kan även koppla Twitter och Instagram, något som uppmuntrar till vidare kontakt utanför plattformen eftersom man inte, som det ser ut nu, kan skicka direktmeddelanden på Clubhouse.

Sedan är det fritt fram att börja följa användare och klubbar utifrån dina intressen!

Vem som helst kan starta ett rum på Clubhouse. Antingen privata rum (med enbart inbjudna), “sociala” rum (där alla du följer kan joina) eller helt öppna rum då alla på hela Clubhouse kan lyssna. I alla rum finns en “scen” och en “publik”. Eller “talare” och “lyssnare”. Den som startar rummet blir automatiskt moderator och kan bjuda in fler talare.

Som lyssnare hörs du inte. Din mikrofon är aldrig på och du behöver inte oroa dig för att någon lyssnar på dig när du för oväsen. Du har möjlighet att räcka upp handen och blir du uppbjuden att tala så slås din mikrofon automatiskt på så var noga att stänga av den om du inte vill höras hela tiden.

Vad är grejen med Clubhouse?

Jag har varit medlem på Clubhouse i ganska precis en månad nu och är otroligt fascinerad av vad som händer där. Min spontana känsla är att allt blir så otroligt mycket närmare när man får höra folks röster. Tänk ett telefonsamtal med en hel drös främlingar, så mycket mer intimt än bara till exempel en chat.

Det faktum att allt är live, att alla har exakt samma förutsättningar (förutom kanske moderatorn som får lite av en maktposition) gör att hierarkin bli väldigt platt och det som händer i stunden är det enda som spelar någon roll – eftersom inget sparas eller kan kommenteras i efterhand.

Detta tycker jag också gör att många vågar vara mycket mer sårbara. Jag har varit i rum där  människor har pratat om övergrepp, sorger och visat sårbarheter som de kanske aldrig ens berättat förut, för någon. Det känns som en gåva och ett privilegie att vara där, just då, i den stunden, och få ta emot den personens sårbarhet.

Det finns så klart “klickar” redan nu. Vissa hörn känns lite som Twitter – mediabranschen och politiker i samtal som blir ganska elitistiska och Stockholmfokuserade. Men helt plötsligt hamnar man i ett rum där Isabella Löwengrip ger tips om hur man jobbar sig ur en utbrändhet eller Tiffany Haddish pratar om när hon bodde på gatan. Och man hade aldrig vetat att det var just hon om man inte kände igen rösten eller såg deras profilbild för det finns inte en kultur av att “presentera” sig med namn och titel och hela harrangen på Clubhouse. Utan alla har, som sagt, samma förutsättningar.

Det finns också alla möjligheter att komma utanför sin egen filterbubbla. Att hoppa in och ut ur rum och lyssna in när folk pratar om att vara “POC och framgångsrik” eller när en kvinna föder barn (ja, det hände i fredags!).

Vad kommer hända nu?

Det kan så klart uppstå problem när allt är live, oredigerat och relativt omodererat samtidigt som hur många människor som helst kan lyssna till samtalet. Och det kommer vi nog prata mycket om framöver. Alla samtal spelas in (av Clubhouse) så länge de är live så det finns möjlighet att anmäla om något går snett. Hur detta dock följs upp är fortfarande oklart.

I övrigt så ska det bli intressant att se hur det ska tjänas pengar, både PÅ appen och VIA appen. Clubhouse värderades i förra veckan till en miljard dollar och det går redan massor av rykten kring hur grundarna tänker kring reklam och intäktsgenerering för användarna.

Min känsla är att hypen nog kommer lägga sig, i alla fall när vi är vaccinerade och får lämna huset igen. Men just nu njuter jag av samtal om poesi, pepsi vs coke, prestationsångest och om mössor är en myt med massor av magiska främlingar.

Har du redan Clubhouse? Följ mig – @lalinda!

» Vill du ha en mer tekniskt detaljerad genomgång av Clubhouse? Kolla in Elins guide på Teknifik!

Min helg: solkatter, husfix och kristaller

Häng med på min helg (förra helgen) från fredag morgon till söndag kväll. Nu kör vi!

Foto 2021-01-29 08 41 38

Åhhhh helgmornar alltså (ja, jag räknar fredag som helg). Med sol som strömmar in genom fönstret och en katt på magen. Leia hoppar oftast ner på en gång när jag vaknar (eftersom hon förmodligen varit vaken i timmar) medan Sixten är en riktig sjusovare. Jag är mer på Sixtens lag.

Foto 2021-01-29 13 05 55

Det är SÅ underbart att solen börjar smyga in i mitt hus igen. Den har inte varit här inomhus sen oktober typ. Nackdelen med detta är att man nu ser all skit på fönstren och den lockar fram dammråttorna ur sina gömmor.

Foto 2021-01-29 15 15 08

Jag fick sällskap på mitt hemmakontor och nu har jag köpt mig en ny (fast begagnad) laptop och uppgraderat från 11″ till 15″ så att sitta vid köksbordet och jobba är numera relativt behagligt! Speciellt med sällskap.

Här hade jag ett möte med Jackie och hon var väldigt exalterad (eller upprörd) över något, jag minns inte riktigt vad.

Foto 2021-01-29 17 56 48

Sedan blev det mörkt ute så då flyttade vi undan datorerna och lagade mat (mest Jonas, jag hackade potatis och airfryade broccoli). Köttfärsbiffar med fetaost inlindade i bacon och gleeejsade med BBQ-sås. Omnonom.

Foto 2021-01-29 16 08 44

Exakt här spenderar Sixten sin mesta tid just nu. Varmvatten går genom den delen av gamla vedspisen eftersom man eldade där förut för att värma vattensystemet för elementen. Således är den varm hela tiden och mycket mysig att sova på.

Om jag har katthår i all mat? Säkert.

210131

På lördagen kom mamma och hälsade på för att jag skulle få tummen ur med en massa husfix. Det är mitt bästa tips för att få saker gjort – bjud hem en person för “accountability”. Alltså som ser till att du får tummen ur. Och bjud personen på mat.

Således bytte jag vattenfilter i källaren, rensade avloppen i badrummet, gjorde grundarbete inför målning på dörrarna på vitrinskåpet och satte upp knopplister och hyllor i hallen. Det var många kryss på den to-do-listan kan jag säga!

Samt – pannlampa! Så bra grej när takbelysningen inte räcker för detaljarbete. 👌🏻

210131

TA-DA! Att halva hallen fortfarande inte är målad efter förra årets “nu ska jag renovera hallen”-ryck behöver vi inte fokusera på.

På söndagen hade jag en take over på Oh La Moons Instagram story, något som verkligen gjorde att min söndag blev sådär mjuk och inkännande. Lyssnade på meditationsmusik typ hela dagen.

Och så fick jag feeling och städade skrivbordet! Jag skulle visa vilka kristaller jag hade där och det såg ut som skit så då fixade jag det. Efteråt hade jag problem med alla externa hårddiskar och skyller på Mercury Retrograde.

210131

Att vira in sig i en varm handduk direkt från torktumlaren när man är frusen en söndagskväll. Varsågod för life hack.

210131

Hejdå fullmånen och hejdå helgen!

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier