Söndag och det har regnat hela dagen. En alldeles perfekt ursäkt att sträckkolla serier på Netflix! Jag har blivit helt besatt av ”The Americans” med Keri Russell i huvudrollen. Och let me tell you, det här är ett långt steg från 90-talets ”Felicity”.

För en sisådär 10 år sedan var jag ett stort fan av serien ”Alias” (av JJ Abrams som också ligger bakom ”Lost”) som satte Jennifer Garner på kartan. Den här har en del gemensamt med den serien, vilket är lite kul!

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.03.21

Keri Russell och Matthew Rhys spelar KGB-agenter i 80-talets USA. När de var ca 20 fick de som uppdrag att åka till USA, posera som gifta och basically vara spioner åt Sovjet. Lång tid har gått, de har skaffat barn och ser utåt sett ut som ett helt normalt par som tillsammans jobbar med en resebyrå.

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.02.52

Bakom kulisserna har de dock ihjäl folk till höger och vänster och har ett minst sagt komplicerat förhållande till varandra.

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.05.01

Som av en händelse flyttar en FBI-agent in mitt emot i Wysteria Lane-idyllen  och familjerna polar ihop sig. Mycket strategiskt.

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 22.57.23 Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.18.28 Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.17.25

Halva nöjet med den här serien är att asgarva åt det fantastiska 80-talsmodet och himla med ögonen åt när de harvar ut i skogen för att skicka krypterade meddelanden till Sovjet via radio.

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.08.45 Skärmavbild 2015-09-04 kl. 23.11.14

Bilarna, datorerna och telefonerna, det var helt klart ett hårdare jobb att vara spion på 80-talet.

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 22.59.02

Så – letar du något nytt att plöja på Netflix – testa ”The Americans”. Bra underhållning och inte lika blodigt som ”Homeland”.

2 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Rödhårig

En höstig förändring

Jag har färgat håret!  ”Riktigt jävla rött” var direktivet jag gav till min fantastiska frisör Sofia när jag slog mig ner i stolen i tisdags.

Ett stort beslut med hopp om fotfäste

Vi kämpar alla med samma demoner, med samma känslor av otillräcklighet och osäkerhet. Vi vill alla älska, bli älskade, känna oss behövda och fylla ett

Torsdagsdrama

Alltså, vilken jävla dag. Igår åkte jag hem till Övik eftersom vi idag skulle ta farväl av Annas pappa som gick bort för några veckor