Idag behöver jag honom verkligen. För första gången sedan vi gjorde slut så känner jag som att jag håller på att kvävas. Dras ner i djupet och bara han kan dra upp mig. Men jag vill inte dra ner honom. Igen. Så jag ringer inte, slår inte sifforna. För hans skull. Men själv sjunker jag.
Jag flyter utanför min kropp. Har ingen handlingskraft. Allt snurrar, allt står still. Alla tankar går till honom. Alla tårar bränner fast.
Jag älskar dig. Varför kan du inte förlåta mig?
Hallå kompisar! Jag ville bara kika in och ge er en snabb update på livet. Egentligen borde jag stå och packa eller skrubba en ugn
I måndags låg Facebook och Instagram nere i sex timmar. Till en början tänkte jag inte så mycket på det (förutom att det var lite
Jag har äntligen blivit med tavelvägg!! Kolla så himla magisk den är! Så nöjd!! I så rackarns många år har jag önskat mig en alldeles
Hej och välkommen till maj och äntligen fick jag ner dahliorna i jord! Jädrar vad det satt långt inne i år. Men till slut så!
5 svar
Kram
Kram gumman 🙁
superkram – finns inget bra att säga som tröst. kram bara..
Tack flickor.. kramar tas tacksamt emot.
Fy fan! Jag vet precis hur du känner dig…och ingenting finns det göra. Hur kul är det på skala då? Usch och blä. Men det kanske blir bra någon gång…