Igår poddade jag med YouTubern Felicia Aveklew (tyvärr strulade tekniken något kopiöst så vi måste spela in en gång till) och vi kom in på det här med redaktionell reklam och betalda samarbeten. Det var ett dystert samtal.

De flesta som tittar på hennes videos är 12-24 bast och det är i majoritet de under 18 som kommenterar. Och där är det ett jävla gnäll om reklamen och samarbetena Felicia gör.

”Sellout!!”
”Du är så fake, du gillar ju inte det där egentligen!”
”Åhhhh, hatar reklam!!”

Jag kanske är en aning fördomsfull här, men har de här kidsen någonsin betalat för innehåll i sitt liv? Tidning? Film? Netflix? En hyra? Nä, inte? Didn’t think so.

Felicia skrev själv, efter vårt samtal igår, ett blogginlägg om hur hon ser på samarbeten och försöker förklara hur det fungerar och att hon behöver kunna tjäna pengar för att kunna lägga så mycket tid på att skapa innehåll som hennes följare kan titta på (GRATIS). Under inlägget får hon den här kommentaren:

”Nej vi gör er inte pengar direkt i handen men det är VI som gör så att du går dina pengar. Genom att kolla på dina samarbeten, för utan oss hade du inte fått några. Det är vi som sprider och gör så att du växer. Det är vi som kollar på dina videos med reklam före, mitt i och efter. Det är vi som trycker på dina adlinks. Det är vi. Otroligt dum och inte genomtänkt kommentar.”

Absolut. Det är tack vare tittarna och läsarna som företag vill betala influencers för att synas i deras kanaler. Men att som tittare se sig själv som nått jävla helgon och samtidigt gnälla på reklamen, det gör mig förbannad. Vad är det med denna jävla missunnsamhet? Varför följer man en kreatör om man inte gillar dem? Och om man gillar någon, unnar man dem då inte att faktiskt få tjäna pengar på sitt arbete?

Jag ser ingen av dessa reklamhatare stå redo att själv hosta upp en prenumerationskostnad för innehållet?! För om de gör det så är problemet löst. Om alla Felicias prenumeranter (ca 140K) skulle betala EN KRONA i månaden för att prenumerera på hennes kanal så skulle hon kunna leva gott. Istället för att, som nu, tjäna ca 3000 kr efter skatt på sina halv miljon visningar i månaden. Det är ingenting för den mängden visningar!

Om man nu inte gillar reklam, titta inte. Men sluta gnäll. Gnället kommer bara göra att annonsörerna kommer backa, vilket kommer innebära att kreatörer och influencers inte kommer kunna producera (GRATIS) innehåll till sina följare.

Kan inte alla bara avge nyårslöftet att vara GLADA för att folk man gillar kan tjäna pengar på det de älskar? Och kan inte alla influencers avge nyårslöftet att tagga ner med samarbeten som känns halvdana och satsa på kvalitet och långsiktigt varumärkesarbete? Isåfall ska jag vara nöjd och tyst.

En stund i alla fall.

13 svar

  1. Jag både håller med och håller inte med. Själv har jag slutat följa flera bloggare som jag tycker har för mycket reklam i sina bloggar. Så jag håller med om att man ska låta bli att gnälla, läs och håll tyst eller sluta följa. Däremot håller jag inte med om att en blogg som har reklam i sig är gratis. Jo, på ett sätt är den gratis. Men den är gratis på samma sätt som Metro eller gratisreklamen jag får i min brevlåda. Eller som Aftonbladet på nätet. Något som drivs av reklam kostar visserligen inte något i prenumerationsavgift, men jag håller inte med om att det är gratis. Jag säger dock inte att det är fel, jag tycker det är fascinerande och härligt att människor kan skapa sitt eget leverne på det här sättet. Men gratis anser jag vara fel ord. Ingen prenumerationsavgift håller jag med om.

    1. Fast det är ju gratis för dig att konsumera. Det är så jag menar. Absolut, allt som är gratis får man betala på något annat vis än med pengar, som med sin användarinformation på Facebook etc, Men du betalar inte i pengar, vilket är definitionen av gratis. 🙂

  2. Om reklamen vävs in som ett inlägg så tycker jag att det är viktigt att det känns som något personen (influencern) står bakom, annars kan det kännas lite falskt. Men är det däremot banners osv så spelar inte det lika stor roll. Då är det ju mer som att den sålt reklamutrymme bara. Men det som stör mig mest är den dolda reklamen som fortfarande förekommer alltför ofta, då tycker jag att det är okej att gnälla. För det känns inte ärligt.

    1. den dolda reklamen BÖR en störa sig på – den är ju inte ens laglig. dock är det viktigt att kunna skilja på dold reklam och exempelvis reklamlänkar/affiliates. som för felicia, som är tydlig med vad och när hon gör reklam för, handlar det ju om vanlig reklam och ändå får hon denna respons. tror det är viktigt att skilja på de som tar det på allvar (och märker ut ordentligt, om så bara ”inlägget innehåller annonslänkar”) och de som faktisk fuskar med märkning.

    2. Jag håller absolut med! Jag förutsätter att seriösa influencers som värnar om sitt varumärke inte gör redaktionell reklam för sådant de inte står för! Dold reklam SKA man gnälla på. 🙂 Men tänk också på det absolut inte automatiskt innebär att det ÄR reklam bara för att ett varumärke förekommer. 🙂

  3. jag tänker så här (delvis som svar på kommentaren från asta): istället för att avfölja en bloggare en gillar som har reklam, går det att lämna konstruktiv feedback om samarbeten/reklamlänkar bloggaren väljer – för att denne ska utvecklas och få en chans att snäva samarbetet för sin målgrupp. ex är både flora wiström och sandra beijer stjärnor på att välja relevanta och roliga samarbeten för sina bloggare och läsare. det är såklart roligast för oss som läsare om samarbeten eller reklamlänkar är för relevanta saker – men om de inte skulle vara det går det ju fint att lämna det som feedback. precis som en också bör heja på när något är helt rätt!

    jag skulle också helt klart säga att konsumtionen av bloggar är helt gratis, även om det ligger reklam bakom kulisserna. det kostar inget för oss som läsare att nyttja bloggarna – och vi gör det förhoppningsvis för att vi gillar materialet bloggaren publicerar – och då tycker jag det är väldigt rimligt att heja på, klicka på länkar och peppa när det är samarbeten eller reklamlänkar!

    så heja felicia, och heja oss andra!

    1. Jag kan hålla med dig Ellen om att lämna konstruktiv kritik, men då ska det vara en bloggare som jag verkligen är intresserad av. Ibland börjar jag följa någon som jag sedan märker att den dels har för mycket reklam och dels bloggar om saker som det visar sig att jag inte är intresserad av. Då ska jag vara ärlig och säga att jag bryr mig inte speciellt mycket om konstruktiv kritik eller annat. Jag bara slutar läsa. Som jag skulle sluta köpa en tidning som jag inte är intresserad av. Och vad som är gratis och inte gratis, där har vi bara olika åsikter. Jag anser att ingenting med reklam i är gratis, men jag anser inte att det är fel med reklam. Det är så vårt samhälle fungerar. Men det är min åsikt, jag säger inte att den heller är rätt.

      1. Jag håller med Asta om att man kanske inte orkar lämna konstruktiv kritik, speciellt om det är rätt uppenbart att personen tagit pengarna och inte riktigt bryr sig om hur samarbetet ser ut. Men som sagt, det beror ju på relationen man har med personen och hur mycket man gillar dem! Om man gillar dem så vill man ju att de ska få bli bättre. 🙂

  4. Stör mig också på att folk gnäller, men hur många gnäller inte på tv-reklam också? I alla år har det gnällts på tv och det verkar inte fått annonsörer att dra öronen åt sig så jag hoppas att detta gnäll inte heller påverkar valen av plattform. Det bästa hade varit om människor valde att ge konstruktiv kritik när samarbeten inte faller i smaken och slutade med helt onödigt gnäll som inte gör någon nytta.

    1. TV-reklam är dock inte beroende av relationen och trovärdigheten som en influencer är så det känner jag inte riktigt att man kan jämföra rakt av. Vi är ju i ett tidigt skede av influencer marketing så det kommer så klart ge med sig och de som inte gör det bra kommer falla bort.

  5. Även om kärnan i detta problem är, enligt mig, ganska enkel; att man får tyvärr ingenting gratis. Så finns det självklart parametrar som folk gärna plockar fram för att styrka sina klagomål.

    Om en blogg/kanal inte kostar något att läsa så kommer man att få uppleva reklam, annonser och/eller samarbeten med företag. Det är så det fungerar. Men då finns det alltid läsare som vill poängtera reklamens mängd, dess innehåll och reklamens koppling till influencern och dess personlighet/värderingar. De klurar ut en anledning till att deras klagomål, ändå, skall vara befogade.

    Men det sköna i kråksången är ändå att dessa klagande själar oftast är väldigt få, de gör bara ett stort väsen av sig med sin kritik. De läsare som gillar det influencern gör eller hur denne är som person, de bryr sig inte om reklamen. De gläder sig över att influencern tjänar pengar och att den kan fortsätta leverera det innehåll som de tycker om.

    Så att ha en åsikt om att man säljer sig för att göra samarbeten eller visa reklam, men att samtidigt fortsätta att förvänta sig att allt innehåll som influencern levererar ska vara gratis, det är ingenting annat än fel. För i princip alla yrken ”säljer” vi oss till någon. Pengar växer inte på trän, eller på något annat heller för den delen.

    De som inte klarar av att se reklam, de kan helt enkelt sluta ta del av sådant innehåll, men vi vet nog alla att dessa människor inte kommer att göra det. De kommer fortsätta klaga, speciellt om deras klagande får respons. Så enklast för den utsatte är nog att fortsätta som vanligt, för så länge denne följer sitt hjärta och anser att den gör det som känns rätt, då spelar egentligen inte något annat någon roll. Än hur många kråkor som kraxar…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Be inte om ursäkt för att du säljer

”Du skickar ALDELES för många mejl! Det känns spammigt och oseriöst! Det är för mycket! Jag VAR intresserad men känner nu att det nog inte

2020 – En årskrönika

Gott nytt år! Det är nyårsafton och här sitter jag med en kopp kaffe och summerar året som gått. Herre vilken röra 2020 har varit.

29 januari

Det datumet kommer gå till historien. I alla fall min personliga historia. Den 29 januari 2018 släpps nämligen min allra första egna bok – ”Yrke: