I juli regnade det typ ingenting. Och nästan inte i juni heller. Det har varit tokvarmt ända sedan i maj och som ni ser så är blåbärsriset mer eller mindre bortbränt uppåt skogen här i Kvaved.

Vi har ju egen brunn här hemma och i sommar har grundvattnet blivit så lågt att vi i ärlighetens namn blivit oroliga att brunnen skulle sina. Därför har vi fått använda alla möjliga tricks för att få vattnet att räcka så långt som möjligt.

Vi har ju odlat en del på gården så förutom hushållsvatten har vi också behövt vatten till trädgårdslanden. Och då får man bli lite kreativ!

Baljorna har varit vår bästa vän!

När vi diskat har vi gjort det i baljor – en som vi diskar i och en som vi sköljer i. Sedan när vi diskat klart har vi använt vattnet till att vattna landen med.

Baljan fick även följa med upp i duschen och där har vi samlat upp vattnet som skvätter runt när vi duschar och sedan vattnar vi ute med det också!

Dricksvatten har vi hämtat i dunkar inne i stan i mammas lägenhet där vi har kommunalt vatten. Och när det mot förmodan har regnat så har vi så klart samlat upp det på alla möjliga sätt, med tunnor och hinkar för att inte en droppe ska gå till spillo.

Det är intressant hur medveten man blir av hur mycket vatten man gör av med en sådan här sommar. Hur lycklig man blir av några skvättar regn och hur mycket respekt man har för vädrets makt över oss.