Så här såg Skruttan ut imorse när jag skulle till jobbet. Vi fick snö till slut! Om det nu bara kunde hålla sig vitt och inte bli smutsigt och saltigt och moddigt. För när det är så här vitt så gillar jag faktiskt snö! :)

Inga kommentarer

0

Nu är Skruttan glad, hon har fått nya krafter under huven! Morbror Bildoktor bytte motor till vindrutetorkarna när han var nere i helgen, dessutom fick hon en dos spolarvätska och låsolja, det var rena julafton för Skruttis! Så nu kan jag köra vindrutetorkarna jättefort utan att några säkringar flyger och jag blir en trafikfara på Essingeleden för att det spöregnar och jag inte har fungerande vindrutetorkare. Very good. Very nice. Me likey.

Inga kommentarer

0

Ett par dagar i något litet hoppfullt töcken kom till ända för ett par minuter sedan när jag loggar in på Fejjan och C har uppdaterat sin status. “In a Relationship”. Sådärja.

Skruttan är tillbaka från de döda. Mamma och Anna avslöjade igår (efter tårfyllda påtryckningar från mig) att morbror Bildoktor skulle komma ned från Norrland och försöka laga bilen istället för att låta mig sätta mig ännu mer i det ekonomiska träsket och panikköpa en ny över helgen. Lite svetslåga och ett par slag med släggan och skruttan är som ny igen!

Som Tobbe Trollkarl i blåställ! :)

3 kommentarer

0

Räddaren i nöden har anlänt! Min morbror bildoktorn ska försöka återuppliva Skruttan igen!

Håll tummarna!

1 kommentar

0

Det ser ut som att skruttan kommer få komma till bilhimlen, also known as bilskroten. Jag var på verkstan efter jobbet, men fastsurrad motorhuv, och tjejen där bekräftade mina farhågor, att laga bilen kommer förmodligen kosta bra mycket mer än vad den kostade att köpa.

Och jag är helt knäckt. Har lipat till och från hela dagen. Chocken sitter fortfarande i och att bli bil-lös helt plötsligt var inte riktigt enligt planerna. Jag känner att när jag äntligen fått någon slags rutin i min vardag, med träning och mat och jobb, så kommer allt kastas omkull. Jag känner mig själv, jag kommer inte ta omvägar med t-banan för att åka och träna efter en lång arbetsdag och sedan komma hem halv nio och äta middag. Det funkar inte.

Och bara en sådan sak att om man har bil kan man duscha hemma istället för på gymmet. Jag gillar inte att duscha på gymmet. Jag gillar min egen dusch. Men jag tänker inte sitta på t-banan i en timme och stinka svett.

Jag gillar mina rutiner. Jag gillar min bil.

6 kommentarer

0

Härom dagen betalade jag min första trängselskattavgift. Nu är jag Stockholmare på riktigt. Skruttan har som blivit stor hon med.

Inga kommentarer

0

Idag fick jag soppatorsk för andra gången i mitt liv. Någonstans i höjd med avfarten till Älvsjö började bilen hacka och gasen ville inte fungera utan bilen gick bara långsammare och långsammare. På något mirakulöst sätt lyckades jag ändå ta mig till Björknäs där bilen börjar hacka igen och denna gången hade jag inte turen med mig utan bilen stannar, mitt i en korsning, i en vänstersväng. Great. Tuggtugg och hack och spott och så var den igång en liten bit till. Nästan framme vid jobbet var det dags igen. Puttputt och pang. Död.

Ringer smått panikartat till bilsnillemorbror och säger att bilen är död. Han säger soppatorsk. Men den är ju inte ens nere på det röda? Nä. Men mätaren visar inte rätt, visste du inte det? Nope. Den detaljen hade inte gått fram till Linda. Panikringde Kim som, som den lilla ängel hon är, grävde fram en dunk i källaren och körde mig till Preem. Klunk-klunk så fick Skruttan lite soppa men inte fan startade hon för det. Det är nu man börjar slita sitt hår.

Startkablar då? Tänkte att jag nog dragit ur batteriet där jag stod och tuggade och inte fattade att hello, bensin är bra att ha. Fyra tjejer på kontoret. Inga startkablar. Crapelicrap. Pappa sa något som tog skruv, något om att jag verkligen kört på ångor och man kunde få tugga lite på startmotorn för att få ut bensinen i systemet igen. Så jag provade igen. Tugg-tugg. Och så putt-putt-putt-vrooooooom! It’s alive!

Och så firade jag med McDonalds från Nacka Forum. Och lite spolarvätska till Skruttan. Och en sån där perfekt fickparkering, en sån där som infinner sig när hela kvarteret är tjockt med bilar och precis när man kommer så åker en bil. Precis framför porten. En sån. Plötsligt händer det. Vänder det.

1 kommentar

0

Vindrutetorkarna på min bil har lagt av. Något om en säkring men när öppnar huven för att byta så ser alla hela ut. Och det blåser och ser ut som det ska börja hällregna när som helst. Jag tog mig till jobbet men frågan är om jag tar mig hem. Eller om jag helt enkelt får bosätta mig på kontoret. Det här är första tecknet på att skruttan verkligen är skruttig. Härom veckan så höll halvljuset på att muppa sig med. Linda bara lite rädd.

I need my wiperblades! Hilfe!

3 kommentarer

0

Så mycket tid som jag spenderat i ett garage de senaste dagarna har jag aldrig gjort i hela mitt “vuxna” liv. Skruttan har tvättats och städats och målats och waxshampooats och rubbats. Och så har morbror varit där under huven och fixat en massa som jag inte skulle kunna göra om mitt liv så berodde på det.

Jag stod där och tittade på när han gjorde de sista justeringarna och frågade en massa, jätteblonda frågor. När det sedan blev dags att testa motorn så startade hon på första försöket, och spann som en liten kissekatt. Det var nästan så man blev tårögd.

Så imorgon är det jag som intar E4:an söderut. Watch out!

3 kommentarer

0

Det här med bilar är så utanför mitt element. Igår åkte vi till min morbrors lastbilsgarage (han äger ett åkeri) för att fixa och dona lite med skruttan och trots många och ljudliga protester så skulle Anna ha på mig en sån där gräslig, blå overall. *ryyyser* Så där stod jag, bland motorolja, rallybilar och en hel drös oförståeliga bilverktyg, i ett något för stort blåställ och ballerinaskor (jag vägrar kränga på mig stövlar med stålhätta) och löddrade på bilen med waxshampoo.

Annas kommentar “Det här, det är glam det!”.

Och nu ska jag tillbaka och städa insidan av lillskruttan, till det behövs inget blåställ.

1 kommentar

0