Från och med 1:a januari är jag för första gången i mitt liv arbetslös. Officiellt.

Jag var på möte imorse med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. När han frågade vad mina planer var visste jag ännu en gång inte vad jag skulle svara. Flytta till Stockholm? Jaha? Och sen då? Är det meningen att jag ska ha en plan?

Jag är trött på att trampa vatten. Bättre än så här blir det nog inte. Så jag avslutade mitt rehabprojekt. Nu får jag bara hoppas att min stressradar är så pass utvecklad att den säger stopp ett par steg innan den där berömda väggen. Och att vingarna håller.

Så nu ska jag ut och söka jobb. Spännande.. 😉