Jag anmälde mig precis till donationsregistret via igelkotten. Så att någon behövande kan få sin en njure eller kanske en halsmandel om man så skulle behöva när jag passerar till andra sidan. Det känns helt rätt, men samtidigt lite läskigt. Man vill ju som inte tänka på att man ska dö, och alla skriverier om när man räknas som död och att de måste hålla en vid liv genom respirator för att syresätta organen? Läskigt. Men jag känner mig ändå lite bra nu.

Det är fredag och jag är sorgsen
Tjenamors och glad fredag på dig! Men i ärlighetens namn är jag inte så glad. Jag har varit rätt låg i ett par veckor nu.



2 svar
Och OM man någonsin skulle behöva något själv, så känns det bra att redan ha tagit beslutet att själv ge – eller hur? 🙂
Helt sant! Ge å ta, ge å ta! 🙂