Wagamama reunion
Jag behövde inte sakna Jenny sådär jättelänge, vilket var skönt. Ganska precis en vecka efter att hon lämnat oss på kontoret till vårt öde så
Jag behövde inte sakna Jenny sådär jättelänge, vilket var skönt. Ganska precis en vecka efter att hon lämnat oss på kontoret till vårt öde så
I fredags bjöd jag över Jessica, Jenny och PA på uppföljaren till #poesitramz som vi ägnade oss åt hemma hos PA för några veckor sedan.
Jenny tillsammans med några av de få männen på bygget. Och när man ska sluta får man bete sig som en 12-åring och småtafsa på
Vissa dagar behöver man höra att man är värd något. Att man betyder något för någon. Att man inte bara finns på den här jorden
Jag gillar ord. Det kommer kanske inte som någon direkt överraskning. Trots detta är jag väldigt dålig på poesi, har aldrig varit speciellt intresserad eller
Allt blir ju liksom så mycket roligare när det rör sig. Därför får ni här avskedsfesten i lite rörlig version. Så här kan det gå
På torsdag blir vår fantastiska lilla Twitterbubbla en entusiast kortare. Fine flyttar till sin kärlek i Göteborg och med sig tar hon en liten bit
Igår tog jag den dystopiska (mitt nya favoritord) blå linjen till Solna Centrum för att hänga med Justin Bieber (David) och Erica. För dagen var
Eftersom att jag fotograferar ungefär i samma hastighet som jag andas så är denna uppgift i stort sett omöjlig för mig. Det blir lite som
I fredags ville jag äta mat med mina fina flickor. Eftersom vi inte hade ätit på Marie Laveau (förutom Carin) förut så bestämde vi oss
”Berätta om din bästa vän.” Men, om jag inte har någon bästa vän då? Tänk om jag har en hel drös fantastiska människor i mitt