Mitt första intryck av San Francisco? Färglatt och väldigt väldigt tyst.

Jag cyklade igår. På en cykel med bockstyre, inga växlar och ingen fotbroms. Något av en dödsfälla. Jag har inte cyklat på fleraflera år, men innan jag visste ordet av susade jag Mission Street fram i en jädra fart. Men störtkrukan på så klart. Och det var helt fantastiskt.

Min första dag i San Francisco kunde nog inte varit bättre. Efter en lång, men förvånansvärt behaglig, flygning kom jag fram till ett soligt San Francisco. Lyckades med konststycket att ta mig in till stan via tunnelbana med ca 35 kilos packning (en ryggsäck på ryggen, en på magen) och knallade sedan i vad som kändes som en mindre evighet (tuuung packning) genom det mexikanska området Mission där husen är färgglada och gatorna är kantade med stora, fina afrohår-träd.

Till slut kom jag i alla fall fram till Seth, en döhärlig kille som förkroppsligar uttrycket ”chill”. Det var han som slängde mig på en cykel och tog med mig, först till en indisk vegetarisk restaurang (yum!) och sedan mötte vi upp hans kompis Matt för att dricka öl och spela dart. En alldeles perfekt avslappnad första kväll i en stad som jag känner att jag nog kommer gilla skarpt.