Upplevelsebaksmälla. Möjligtvis det bästa ordet sedan fantabulöst. Och så jävla sant. Efter 4 månader av helt fantastiska (eller fantabulösa, if you will) upplevelser och så mycket spännande saker att blogga om varje dag, så är jag nu tillbaka i vardagen. Den där som gav mig en rejäl käftsmäll ni vet. Och den är väl inte superspännande. Men en vanlig torsdag i New York är mer spännande än det mesta här i Övik.
På ett sätt är det rätt skönt att livet går långsamt efter att ha snurrat i hundratio hela hösten. Men bloggen är ju så tråkig så klockorna stannar. Eller så handlar det bara acklimatisering. Bryt ihop och kom igen?
4 svar
Ja men så klart, det måste ju bli världens omställning. Men jag tycker inte alls att det gör din blogg tråkigare – för du är ju Linda, oavsett om du befinner dig i Övik eller i NYC. Ju. Igår funderade jag på att köpa två sista minuten till mig och sonen till Övik, för han klättrade på väggarna och jag ville dö. Men sedan försvann han till kusinen. Så var det med det liksom.
Jädra kusin, säger jag bara. Övik hade behövt lite Katta.
Annat ställe, annat att läsa. Men tänk såhär, tycker du att alla ”Sverige”-bloggar är tråkiga bara för de är i Sverige? Nä, så då är inte din heller tråkig. Allt kan inte vara New York o fantabulöst hela tiden. Jag vet hur tråkiga de bloggarna är som ska försöka visa upp en så rolig o bra sida av sig själva heeeela tiden att det känns som att de gör vissa saker för att kunna skriva det i bloggen. Det blir sååå tröttsamt o känns knappast äkta. Kram
Fantabulösa platser gör det bara så himla mycket lättare att vara fantabulös! Nu måste jag ju anstränga mig en massa. 😉 Kram!