Igår kom jag på lite sent sådär att jag ju visst hade biljetter till Melissa Horn på Cirkus denna måndagsafton. Denna upptäckt gjorde mig lite smått panikslagen då jag hade köpt två biljetter men glömt att ordna med sällskap för kvällen. Till slut följde kollegan Linda med och vi hade en mycket gemytlig afton. Lite så här såg den ut.

Vi började med middag på Riche med de finaste servettringarna.

Där åt vi köttbullar med rårörda lingon och gurka. Himla mumsigt även om det var svårt att slå Pelikan.

Det här är Linda. Hon har det snyggaste röda håret. Det här kanske blir nästa steg för mig?

Sedan bar det av ut till Cirkus.

Och Melissa Horn. En spelning jag blev galet positivt överraskad av.

Det var vackert och sorgset och innerligt och avslappnat och magiskt. Jag hade tårar i ögonen hela spelningen igenom. På vissa låtar, som den här, föll de mer än under andra.

Hon hade med sig en hel stråkkvartett som spelade som änglar. Och så fick hon hela Cirkus att applådera i baktakt och sedan fick hon stående ovationer redan innan extranumren. Atta' grrrl!

Sedan gick jag hem. Lite sorgsen, fast stark och hoppfull på samma gång. Förändringarnas vindar blåser.