Just nu är jag jävligt förbannad. Kunde jag inte bara få leva i min egen lilla lyckliga bubbla? Jag vet att den nödvändigtvis inte var på riktigt, men jag behöver inte få det skrivet i pannan tillsammans med en ”men lilla gumman, inte trodde du väl att du var speciell?” -bipacksedel. Man ska fan inte tro att man är något.
Våra tungor smakar våld och en stund i New York
onsdag, 4 september, 2019
Inga kommentarer
När jag var i Stockholm sist hade jag också turen att få närvara på Saga Beckers bokreleasefest av hennes debutroman ”Våra tungor smakar våld” (annonslänk).
6 svar
Men. Vad har hänt? Skickar en stor kram och tar fram spritpennan för att skriva i din panna att du visst är speciell. Mycket mer så än de flesta andra (på ett bra sätt, givetvis).
Puss.
Vad är nu detta för någon tönt?? Som inte ser en ärbar kvinna ens om hon skulle hoppa in i hornhinnan på honom?
WHÅT? Vad händer? detta må du uppdatera mig på på torsdag.
Loooong story. Vi tar det på torsdag! 🙂
Man ska visst tro att man är något. Något mycket fint. Tack för trevligt lunchsälle idag.
Tack fina du. Och tack själv, du är bäst! Ses på lördag! 🙂